Hur kan man hata bonusbarn?

FY fn för dem människorna, visst ibland kan ja bli riktigt trött på min bonus son men aldrig på det sättet,
Han e 7 så han e rätt livlig o tjatig o gnällig men ja tycker ju om honom ändå,

Det förstår inte jag heller och hur oskyldigt är inte ett barn egentligen? Om dom har så mycket emot sitt bonusbarn så är det ju pappan/mamman den personen borde låta det gå ut över om det skulle vara så eller så skiter man i hela grejen att vara tillsammans över huvudtaget!

Vi vet inte vad vi gav oss in på! Då hade vi nog avstått! Jag hatar inte mitt bonus men ogillar henne ibland. Har ni inte varit styvföräldrar själva så förstår jag att ni inte kan förstå oss styvisar och våra känslor. De flesta styvföräldrar här på familjeliv söker stöd, hjälp och råd från andra pga sina "förbjudna" tankar, så JAG förstår hur dom kan SKRIVA OCH SÄGA såhär. Synd att ni inte gör det...och det är ingen attityd vi har utan bara en massa känslor som vi inte kan hjälpa.

Tummen75, men du..om det är så illa, varför gav man sig in på det?
Om man skaffar en sambo och han har barn, så är väl den automatiskt med i bilden?

Jo jag vet hur det är, min sambo älskar sina bonusbarn precis lika mycket som sina egna, han skulle aldrig nånsin göra nån skillnad eller ens ha idiotiska tankar om att vända bort huvudet om dom höll på att drunkna.

Och skulle det va så illa att han skulle ha det, då åkte han ut och det med huvet före, för går man så långt och har såna tankar, då är man inte vatten värd i mina ögon, då ska man nog ta och söka hjälp själv för uppenbart är det du som vuxen som har problem.

Barnet har inte bett om dig eller hur?

Har inga bonusbarn i familjen själv, men jag tror nog jag förstår att vissa styvföräldrar kan skriva också såna hemskheter som du nämner på forumet. Att ha en förflugen ilsken och destruktiv tanke som man sen ångrar efteråt och vill bli kvitt genom att skriva ett inlägg är en sak, och att agera ut sina känslor eller medvetet motarbeta sitt styvbarn är en helt annan. Att säga att man borde förstå från början vad man ger sig in i är annars visserligen sant, men vem kan med säkerhet säga hurdant ett förhållande blir i längden - med eller utan (bonus-)barn? Kanske barnet tycker att mammas nya pojkvän är hur kul som helst först, men att det sedan börjar känna sig hotat när det kommer ett litet syskon, exempelvis? Hur ska man förutse det? Barn är naturligtvis oskyldiga, men också barn kan vara beräknande och manipulerande om det vill sig. Skillnaden emot inblandade vuxna är bara den att de inte har något val, de måste bo och leva med mammas eller pappas nya partner.

Jag gav mig in på det för att jag inte visste hur illa det kunde bli! Det fick jag ju reda på några år senare...det växte fram. Och hur skulle jag ha kunnat förutspå detta? Självklart är barnet automatiskt med i bilden det visste jag, men än en gång, hur skulle jag ha kunnat förutpå att jag kommer att ogilla henne? Om jag förstår dig rätt så är du inte själv en styvförälder, så jag säger det igen: om du inte själv är styvförälder så förstår jag att du inte kan förstå oss styvföräldra och våra känslor! Hur kan du säga att du vet hur det är?? Jag håller med om att det är förjävligt att någon har låtit nån drunkna (har inte själv läst det), men jag pratar inte om ett enskilt fall utan styvföräldrars "förbjudna " känslor som ventileras här på FL. Min poäng i det stora hela är att vi styvföräldrar inte visste att det kan bli så illa när vi träffade mannen i våra liv som ha ett barn sen innan! Jag är så förbannad på den kommentaren - du visste vad du gav dig in på! Fan heller att jag visste.

Tummen - Det kan inte vara så att barnet kanske inte gillar dig och tycker saker som du kanske gör här?

En gång var jag styvförälder när jag levde i ett annat förhållande, och jo, då hade jag 3 bonusbarn och även mina 2 egna. Så jo, jag vet, dom känslor som en del har här finns inte i min planet, och hade det varit så illa hade jag klivit ur förhållandet, så det undrar jag, varför gör ni inte det?

Pappan till barnet måste ju uppleva det här som en mardröm att ha det här i vetskapen att hans barn ogillas, eller berättar ni inte det?

Jo det här med drunkning fanns i en tråd här och den togs bort, fler med mig reagerade att då ska man söka hjälp själv, för då är barnet uppenbart inte problemet.

Och än en gång, barnet har inte bett om att få dig som låtsasförälder, man måste kunna vinkla det lite ur deras synpunkt, och det som stör mig mest, är att vuxet folk sitter här helt öppet och gaggar skit om barn som inte ens kan försvara sig, det är så fruktansvärt lågt. När ska dom kunna försvara sig???

Ni som har dom här problemen, gör nåt åt det, jag tycker det är så tragiskt att barnen ska leva i ett hycklat förhållande där dom varken är önskade eller upplevs som pest och pina.

följer denna tråden och blir så irriterad!!.. tycker det är sjukt hur man kan ogilla sin partners barn och gå och snacka skit om dom.
Stackars ungar!

Barn är barn ibland skulle man kunna tro att det är tvärt om, när en vuxen människa sitter och klankar ner och klagar på sina styvbarn!! Finns inte i min värd! vad kan barnen ha gjort som är så hemskt att man till slut kan komma och hata dom??

Det är nog inte så att man hatar sina bonusbarn, utan bara själva situationen, det är lättare för er som har barn att gå på andra, hade ni själva levt i omvänd situation med bara bonusbarn och inga egna barn så hade ni haft en annan syn...

Therese, nä varför skulle jag ha en annan syn?