Någon som ska eller har blivit planerat igångsatta pga förlossningsrädsla? Eller av andra orsaker? Hur har ni upplevt förlossningen i så fall? Hur sattes ni igång? Många frågor, men jag vill veta ALLT!
*puff*
undrar med...
Milla
Av vilken anledning ska du bli igångsatt?
Var inne och kollade din pres, känner igen dig från F-kanalen - länge sedan jag såg ditt nick där 
'puffar igen*
var väldigt rädd inför min andra förlossning. fick gå på anima samtal och vi kom tillsammans fram till att en planerad igångsättning skulle va bäst för mig. var på bedömning av livmodertappen i v 37, läkaren gjorde då en hinnsvepning på mig och jag fick igångsättningstid två dagar senare. tyvärr blev det ingen igångsättning för jag fick spontant värkar av svepningen. blev skitarg, jag skulle ju bli igångsatt . fick komma in på förlossningen även fast mina värkar var oregelbundna och kom ca var 10:e minut. väl där avstannade mina värkar men jag vägrade åka hem igen så vi bestämde att jag skulle få lite morfin och sova och sedan skulle jag bli igångsatt efter det. sov några timmar och när jag vaknade gick vattnet. sedan kom bebin väldigt fort, hade lite småont, stod och gungade över sängen och han föddes 35 minuter senare. fick trots allt min drömförlossning!
Puffar igen
Ska bli igångsatt inom kort pga snabb förlossning och förlossningsrädsla.Litet kontroll behov jag har bara 
Kommer precis camomille få en bedömning av livmodertappen i v. 37+2 (torsdag nästa vecka) Ska förhoppningsvis få ett datum då.
Jag har blivit igångsatt båda gångerna, har ju inget att jämföra med, men första tog 8 timmar (45 min krystvärkar) och det gjorde inte så ont, andra förlossningen tog ca 12 timmar (krystvärkar 7 min) och det gjorde jätteont.
Men båda förlossningarna var komplikationsfria och jag födde stora barn, 4190 och 4300 grammare.
Orsak till igångsättning: första: gick över tiden
andra: stort barn (förlossningsrädd)
Blir troligen igångsatt denna gång med pga stort barn (förlossningsrädd).
Jag är livrädd samtidigt som jag tycker att det ska bli spännande, du ska bara veta känslan efteråt när man har sin lilla bebis i famnen, obeskrivligt underbart
Glömde skriva hur jag blev igångsatt:
Första gången fick jag en sorts gel på tappen som skulle göra så att jag öppnades (var öppen 1 cm från början) men den hjälpte inte. Fick morfin över natten för att sova ifrån de onda men "onödiga" värkarna. Kroppen slappnade då av och på morgonen var jag öppen 3 cm, då spräckte de fosterhinnorna så att vattnet gick (gjorde inte ont),fick värkstimulerande dropp, efter det tog det som sagt 8 timmar.
Hade EDA (gjorde inte ont att sätta)och lustgas som bedövningsmedel.
Andra gången var jag öppen 3 cm från början eftersom förlossningsläkaren hade "retat" tappen några dagar innan då jag var där för bedömning hur tappen var (då öppen 1 cm).
De spräckte även fosterhinnorna denna gång (gjorde ont) och jag fick värkstimulernade dropp (lite senare denna gång, ville prova om värkarna kom utan).
Hade EDA (gjorde ont att sätta) och lustgas som bedövningsmedel.
Får se hur tredje gången går ca 2,5 månad kvar
Millis
Tack för ditt svar!
Jo, jag vet känslan när bebisen kommer upp på bröstet Det är det som är före det som jag inte är så förtjust i. Jag ska på tillväxt ul nästa vecka eftersom mitt förra barn vägde 4,5 kg (född v 39+2) sen får vi se hur det blir. Har läkartid den 28:e.