Vad ska man göra?! Tonåringar.....

Detta är ett typiskt tonårsbeteende! De blir helt förändrade när dom kommer in i tonåren och blir fruktansvärt själviska och oempatiska.
Tyvärr är detta några jobbiga år, men det du kan göra är att ni prata mycket med henne, förklara för henne att det är ingen idé att hon försöker spela ut er mot varandra, prata även med henne om att hon går och snackar skit och fråga rakt ut varför. Det är klart att man inte skall acceptera sådant här beteende. Fortsätt att ha regler och måsten, de måste styras upp och ge er inte för guds skull. Detta är en jobbig period men det hjälper att prata mycket om det.
Behöver du mer råd så får du gärna återkomma, vi har haft precis likadana problem med min styvdotter...

Tack!
Blev så glad när jag läste ditt svar!
Jag har pratat med min sambo och han tycker definitivt att jag kan prata med henne nu i helgen! Som han sa " Detta ska minsann få svida lite till..."
Blir bara så jädrans besviken att hon kommer hit och beter sig som värsta gullungen men när hon får ett nej så rasar allt!
I lördags var hon här och hälsade på oss. Allt var frid och fröjd och hon ville komma till oss redan på torsdagen..Tidigare än bestämt...
Två dagar senare, igår får vi telefon samtalet att vi är inte skit värda i hennes ögon att vi är så elaka!!!!! WHAT!?!?!?!?
Men det kändes bra att jag inte är ensam i denna tonårs djungel av hormoner!!!

Tror också det är åldern, men jag har varit i en liknande situation. Min dåvarande sambo hade en pojke på 13 och han var helt oresonlig. Till saken hörde att sambon nog hade lite dåligt samvete och lät killen göra vad som helst. I ditt fall verkar det ju som att ni, alla tre vuxna, är överens om vad som skall gälla. Det är nog viktigt. Tror också det är oerhört viktigt att tjejjen förstår att ni talar med varandra, och att därmed "påhitt" inte går hem, för ni vet precis vad som gäller i resp. hem. Samtidigt tycker jag, beroende på hur länge du känt flickan, att det är pappan som skall ta striden i första hand. I mitt fall blev det så att jag uppfattades som "bad cop" och blev roten till allt ont, FAST pappan tyckte jag hade sunda idéer osv. Det var ju HAN som skulle uppfostra, inte jag.

Jag är säker på att det blir bättre!

Hej Tatta!
Ja, jag hoppas oxå på att det ska bli bättre! Men kan inte förstå att en 13-åring redan kan vara så falsk och lömsk! Och gå bakom ryggen! Stå och krama om en och säga att de vill komma en dag tidigare för att sen direkt gå hem till mamma och snacka skit! Blir ju mörkrädd!!!!!!!
Och det känns skönt att föräldrarna nu kan kommunicera med varandra och ha lika regler för henne! Hon hade fällt ngn kommentar att det var för jävligt att de nu blivit vänner och vem skulle hon nu klaga hos.........Herregud!!!
Nu till nästa dilemma! Hon tycker att hon ska mer i veckopeng. Hon får 100 kr här varannan helg och hos mamma får hon pengar när hon behöver. Om hon ska få sin veckopeng här, anser vi att hon ska sköta sig och att hon får hjälpa till här hemma. Så fort hon får pengarna springer hon ner på stan och bränner dem, på t.ex mascara som kostar 135:-!!! Kan tillägga att jag själv aldrig lagt så mkt pengar för EN mascara! När hon väl kommer hem börjar hon tjata om att vi ska köpa olika kläder åt henne osv. Och jag försöker få in i hennes skalle att hon ska spara pengarna, men nej! Kommer farmor på besök kan hon lätt lisma sig till 300 kr till! Och de försvinner nästa sekund!
Så till slut sa min sambo att nej, vi köper inget för att du inte kan ta ansvar och spara! Och jisses vilket liv det blev!!!
Så nu försöker hon spara sina pengar genom att ge dem till oss och det är ju ett plus i kanten!!!! Men som sagt, då försöker hon nästa sekund att hon ska få 900 kr till en klassresa och att hennes mamma lovat henne detta! Vi ringer modern för att kolla upp det hela som får en chock! Hon har sagt max 400 kr!!! Så nu sitter flickan och säger att hon inte ska åka för hon inte får tillräckligt med pengar!!!! Och dessa pengar är enbart för lunch, middag samt åkband! Resan är redan betald! Hon försöker alltså få mer pengar för att glänsa för sina kompisar samt att de ska "shoppa i Stockholm" när de är där...Jo tjena!
I grund och botten är hon en go tjej och inte ngn som ränner på stan och är uppkäftig men hennes totala förvandling har gjort oss så förbryllade! Nu kommer allt och hon försöker med alla medel och mål att spela ut oss mot varandra! Samt om jag köper ngt till henne så duger det inte och det är hon snabb att visa! Tycker bara att hon är så fruktansvärt otacksam på alla nivåer!

Jag har också bonusbarn, en 12- och en 14-åring.
Än så länge, peppar peppar, så är inte 14-åringen otrevlig, även om man i högsta grad märker att han är tonåring.

Jag vet inte om kan skilja mellan tjejer och killar, men här fungerar det bra än så länge.

Men jag tror att hon testar era gränser. Det viktigaste ni kan göra nu är att vara totalt konsekventa. Har någon sagt nej så är det ett nej. Klart som sjutton att hon blir sur när hon inte får som hon vill längre

Det man har lärt sig som vuxen är ju att när barnen är på väg in i vuxenvärlden så testar de ju allt, de tycker föräldrar är pest och pina som bara är i vägen, som sätter gränser och tvingar dem att komma hem i tid osv.
Men innerst inne så tror jag de vet att just det här med att sätta gränser är ett sätt att visa att man bryr sig.
Hade ni inte brytt er alls, låtit henne göra som hon vill, så tror jag att hon hade saknat omtanken.

Tyvärr är ju naturen så grym att hon själv inte inser detta nu, för hon är bara tonåring...men om några år kommer hon ju att förstå att allt ni gör är för hennes bästa. Men just nu är det en tonårings uppgift i livet att inte tycka som föräldrarna tycker...

Lycka till!

Jo det stämmer nog det som du skriver Gustie! Men man blir bara så besviken när man ger så mkt och får bara falskhet tillbaka!
Hon kommer i morgon och då ska vi sätta oss ner och prata lite.....

Carla, ja, det är ju inget kul att inte få något tillbaka. Jag märker ju hur vi får "sänka" oss till bonussonens nivå ibland och försöka komma ihåg hur det var att vara tonåring, att prata med honom på rätt sätt och inte glömma att han faktiskt inte tänker på samma sätt som en vuxen riktigt ännu.

Sen vet jag inte om det är typiskt tjejer att konstra lite mer, killar rasar nog av sig på ett annat sätt

Carla!!
Jag har 2 bonustjejer på 15 och 13 och det funkar till största delen rätt bra, men det blev skillnad på vårt förhållande när den äldsta blev 13-14. Dels bör man hålla i huvudet att det finns INGENTING så själviskt som en tonåring =0) Hela världen kretsar kring dem och allt ska vara till deras fördel. Och blir det inte så är det SLUUUUTET på livet *skratt*. Nå...att veta detta hindrar ju inte att man mår dåligt över hur de får en att känna sig! Jag tror det är så här för alla i deras omgivning. Skillnaden för oss bonusföräldrar är i min mening detta: Vi får sällan den ovillkorliga kärleken eller för den delen har inte heller den för våra bonusbarn. Även om vi älskar dem så är det inte på samma sätt!
Vad jag försöker säga är ju att det är lättare att leva med ovanstående så länge barnen uppför sig och är "barnbesvärliga". Tonårsbitcheri spelar på våra osäkerheter och därför blir det svårare.

Ja...detta blev en massa teorier jag funderat på ett tag =0) men det jag tror är att fortsätt prata men henne om allt möjligt. Fortsätt sätta gränser som NI (du och pappan) är överens om. Det är jätteviktigt att HAN visar att ni är en enhet....annars är det väldigt lätt att en tonåring bara struntar i en! Man måste lära om dom från början att visa respekt för andra tror jag!

Jag tror fullt och fast på att man någon gång får tillbaka det man investerar....om än inte på det sätt man kanske tänkt sig och det är nog det som är konsten som "förälder"! Att kunna ha tålamod och vänta och sen upptäcka när man får uppskattning....för den kan vara väldigt förtäckt =0)

/Nika

Tack för alla svar!
Här kommer nästa grej som min kära bouns gjorde!
har själv legat förkyld ett bra tag och då är man inte speciellt sugen att sminka sig... I vilket fall, i fredgas skulle vi ut och äta. Jag, sambon och dottern. Upptäcker då att en del av mitt smink är borta!!! Hm....Och då snackar vi det DYRA sminket!
Sätter mig och funderar ett tag innan jag går in i dotterns rum....Mkt riktigt, i hennes väska ligger mitt smink!!! Det var droppen!!!! Ringer till sambon och berättar. han tar då upp det med henne direkt. Naturligtvis svär hon sig fri! Har ingen aning om hur det hamnade där.....FÖRMODLIGEN!!!!!
Blir så förbannad att hon kan ljuga oss rakt upp i ansiktet och bara förneka men samtidigt har hon ingen förklaring på hur det hamnade där!
I vilket fall, jag vill att hon ska få en konsekvens av det hela men min sambo duckar och skyller på olika saker....
Detta i sin tur leder till jordens bråk mellan oss då jag anser att vi ska vara överrens plus att det känns som om han tar hennes parti! Hon stjäl och han duckar!!!!! Vad visar man sina barn då?!!
Vi är nu sams och har pratat genom det hela....Känns mer och mer som att hon försöker nu spela ut oss mot varandra! Istället för pappa mot mamma!
Visst man är självisk som tonåring men stöld och lögner accepterar jag INTE!!!
Någon annan i samma sits?!?!?!

Oj oj oj vad jag känner igen mig och bonustjejen på 14 år! SKÖNT att läsa om liknande. Fy vad det är tufft att pendla mellan världens goaste tjej, till en helt rabiat, tokegoistisk lite markatta som spelar ut alla i omgivningen och bara ska ha ha ha pengar och grejer. MEN det går ju över om några år

Carla 77: känner igen det där. Mitt tips. Kan du/ni skapa dej/er en relation till flickans mamma så försök. För min erfarenhet är att väldigt mycket bekymmer försvinner om möjligheten att "spela ut" försvinner. Lycka till (berätta gärna mer!)

Tack för era ord! Känns som om man inte är helt ensam i en tonårs djungel av hormoner!!!
Fortsättning följer nog.....Hon kommer till helgen igen.....Och då får vi se vad som sker...
Ha det gött!

Oj oj oj. Låter precis om min bonusdotter på13 år med. har precis skapat en tråd om samma dilemma. Att hon försöker spela ut mig och hennes pappa mot varandra allt mer och det är så jobbigt!

Förstår dig helt och fullt...man blir galen! problemet hos oss är att pappan försvarar allt! det där med sminket, hade det varit hos oss hade pappan hävdat att det var" katterna" som  burit dit det!!