Det svåra valet-hjälp önskas

Är själv akutsnittad, håller med dig om att tiden efter inte var en höjdare. Och har man då en treåring blir det ju ännu värre. Men om du skulle bestämma dig för planerat snitt kan din man kanske ta ut semester så att han kan vara hemma längre än de 10 dagarna?
www.kanalen.org/kejsarsnitt/ är en bra länk som kanske ökar din förståelse för rutinerna för planerat snitt i Sverige.

Men varför blev du akutsnittad? Har du fått din förlossning utvärderad av svensk förlossningsläkare som kanske kan se att det finns en trolig anledning till snittet som man kanske kunde undvika? Jag blev tex igångsatt redan i v 40+1 på luddiga grunder. Är övertygad om att det var pga igångsättningen som jag blev akutsnittad. Kommer inte gå med på det igen om jag lyckas bli gravid igen. Kommer dessutom vilja ha en doula med mig för att känna mig tryggare (sök på "Doulaeffekten" om du vill veta mer.) Kan kanske vara något även för dig om du väljer att föda vaginalt?

Vad gäller dina frågor om uppvak, tror att det är olika från sjukhus till sjukhus. Ring till Östra och fråga!
Jag blev akutsnittat på DS och fick ligga själv på uppvak och upplevde det som en stor nackdel. Fick ju inte upp henne på bröstet heller men det var ju för att hon mådde dåligt, så är det ju inte vid planerade snitt. Har fått intrycket att de som fött med planerat snitt har fått en väldigt positiv förlossning, med mindre komplikationer och smärtor efteråt än akutsnittade. Kanske beror det på att man upplevt sin förlossning positivt, kanske för att operationen är lugnare och kan planeras bättre.

En annan fråga du måste fråga dig är ju om det känns viktigt för dig att få föda vaginalt?
Kanske du borde tjata till dig (vilket inte borde vara svårt med ett akutsnitt bakom dig) ett planerat snitt, men sedan avboka om du bestämmer dig för en vaginal förlossning? Då har du några veckor till att fundera.
Tyvärr var jag nog inte till någon större hjälp för dig, men jag är mycket intresserad av vad du kommer att välja och varför.
Hoppas att du får bästa möjliga hjälpen på ditt kommande Aurorasamtal!

Min son "levererades" med planerat snitt. Måste säga att jag enbart har positiva upplevelser av detta. Allt kändes just väldigt planerat och jag var omgiven av kunnig och lugn personal.
Kom in kl 8 på morgonen, fick byta om och sedan var det upp på operationsbordet, fick ryggmärgsbedövning och sedan satte de igång. Pappan var med mig hela tiden och personalen berättade hela tiden vad de gjorde, (en sköterska skötte tom våran kamera och såg till att vi fick bilder på när de lyfter upp sonen)kl 9 var sonen ute och ett par minuter senare var jag ihopsydd.
Enda gången jag hade ont var när ryggbedövningen släppte och känseln kom igång men det gick över ganska fort, var uppe på benen och gick på toaletten själv redan på em. Har inte haft några problem med mitt snitt i efterhand.

Är nu i v.38 med bebis nr 2 (ligger åt rätt håll och fixerad) börjar nu bli otroligt nervös och hade gärna snittats igen om jag hade fått välja.

Oavsett hur du gör så önskar jag dig lycka till!

Jag känner igen mig i din historia. Förlossningen satte igång pang bom! Jag öppnade mig i rekordfart..men när krystvärkarna kom så var det stopp. Sonen ville inte ut!  Dom försökte med allt, dom klippte upp mig, använde sugklocka (tre olika personer försökte i 20 minuter), en barnmorska slängde sig på min mage. För täta och svaga krystvärkar i kombination med att jag blev helt utmattad och att sonens hjärtljud gick ner, gjorde att det blev katastrofsnitt.

Vid första samtalet med specialistläkaren (i måndags) så blev jag beviljad snitt på en gång! Jag tror att det lutar åt det i ditt fall också. Det är ett trauma att vara med om ett akut/katastrofsnitt. Så, om det är det du vill så får du det säkert.
Var bara lugn och förklara hur du känner.

Jag tror att i våra fall, så är det bästa snitt! Jag vill aldrig sövas och akutsnittas igen och man vet ju inte hur nästa förlossning utvecklar sig heller..kanske den slutar på samma sätt om man försöker föda vaginalt igen. Och sugklocka kommer dom aldrig få använda på mig igen. ALDRIG!

Jag håller tummarna för dig, du ska se att det blir bra!

Kram och lycka till!

Tack för era svar!

Månsson: Jag blev snittad pga dålig progress - det tog väldigt lång tid för väldigt få centimeter... SÅ nog var ett snitt befogat. Sedan var jag iofs tvungen att vara väldigt passiv under öppningsskedet pga. rutinerna i landet, och det bidrog naturligtvis till att det gick så långsamt.

Tror mer och mer på ett planerat snitt - än är det drygt en vecka till första aurorasamtalet och inget beslut är ju fattat, men ju mer jag tänker på min förlossning, desto mer "ser" jag ett snitt - en vanlig förlossning känns mer och mer avlägsen.

Hoppas alltså på en förstående läkare!

Lycka till på Aurora-samtalet! Läste på sös informationssidor att man fick ha bebisen hos sig på uppvaket vid planerat snitt. Hoppas att det är samma på ditt sjukhus!