Är så himla ledsen...
Fick i går mensen igen... Borde väl egentligen vara ganska glad då det innebär att vi snart får göra vårt femte försök (vårt tredje FET), men just nu känner jag mig uppgiven. Känns som vi aldrig kommer att få bli föräldrar till ett biologiskt barn. Fick igår oxå reda på att ett par av våra kompisar ska ha barn i februari. Då båda är tjejer gjorde de insemination i Danmark och lyckades på första försöket. Varför verkar det vara så lätt för alla i vår närhet? Jag är verkligen glad för deras skull. De är verkligen värda det här och jag vet att de kommer att bli världens bästa föräldrar. Men det skulle vi också kunna bli om vi bara fick chansen... Ofta undrar jag vad vi gjort som är så hemskt att vi inte ska vara värda att få ett barn? Förlåt att jag är så negativ. Jag vet att det inte är kört för vår del än och att det finns andra vägar till att få ett barn om vi inte lyckas med IVF/ICSI, men de är inte aktuella just nu. Jag behövde bara få skriva av mig lite... Vill inte gråta mer... Många kramar till er andra som kämpar och som kanske gjort det längre än vad vi gjort. /Änglan
. 
