Skrock: nål och guldringar över armarna barnlös

Jag har oxå gjort så fast man skulle ha förlovningsringen i et snöre och sedan om den pendlade va de = pojke och om ringen riörde sej som en ring= flicka och enligt det skulle jag få 4 barn 2 pojkar och 2 flickor har idag 2 pojkar som är 14 1/2 åroch har i stort sät förskt få till syskon sedan dom va lite äver 1 år och jag har hittills inte blivit gravid har gjort 1 IVF + 3st FET försök men jag har fortfarnade ej blivit gravid så jag tror det där med ringar å nålar ör bara skrock ,men jag önskar dej/er all lycka till

jag har massa konsdiga tankar i skallen,jag har aldrig blivigt gravid,har försökt länge, i går visade testet + i kontrollrutan var godkänd,,men blir ändå rädd, för för mig att jag ändå ej är det,efter som jag aldrig bilr det,,kramar lycka till, själv är jag rädd o chokad

Jag hade den känslan när vi försökte bli gravida, redan från första försöket, att "det här kommer inte att fungera". Efter ett tag blev jag så nojjig att jag trodde att "känslan" stod för sanningen, att det var min kropp som genom "känslan" ville berätta för mig att jag inte skulle bli gravid. Började läsa på om adoption.
Gravid blev jag i alla fall, vid 2:a IVF en (fjärde ruvningen).
I maj föddes vår dotter!
Nu tror jag att "känslan" var någon slags försvarsmekanism, det gör så himla ont att misslyckas när man tror att man ska lyckas, så då är det bättre att vara inställd på att det inte kommer att fungera.
En synsk vän gjorde ringtestet på mig när jag var i 20-års åldern. Hon blev helt tyst ett tag, sedan sade hon att jag skulle få 4 barn. Under perioden då jag nojjade tänkte jag tillbaka på det och undrade om hon hade "sett" att jag inte skulle få barn, och därför drämt till med 4 st för att jag skulle bli glad.
Nu tror jag inte att jag kommer att få 4 st barn, vill inte ha det heller, så det där ringtestet kan slänga sig någonstans och likaså alla nojjor och grubblerier.

Ursäkta att detta blev långt, men jag kände igen mig så i dina tankar. Ringtestet är trams, ok!