"Den är min, den är min!"
Här är ett nionde utdrag från bloggen ”Den underbara babyn” som ligger på vår systersajt Allt för föräldrar. Den drivs av Lotte Søs Farran-Lee och Henriette Bagge Waskiel. I det här inlägget försöker de beskriva hur världen förändras för bebisen när hen börjar förstå språket och kunna urskilja ord och sånger.
Det där är ju min! Jag stod och höll i en söt leksak i form av en elefant, men då trodde en av mina vänner att han skulle ta den från mig. Han trodde att det var en lek, men det var inte min tanke! Jag har lärt mig frasen ”det är min!”, och när jag säger det då kan jag lova att jag menar det. Och en sak är säker, jag säger det ofta, helst om allting! Just vid det här tillfället var dock inte min vän så förtjust i att jag sa så, så han började gråta, som om han trodde att jag skulle låta honom få den då…
I början när jag upptäckte vilken styrka orden ”det är min” har så måste jag erkänna att jag sa det till allt, även om jag kanske inte tog reda på om det var mitt eller inte… Pappa verkade inte uppskatta att jag vägrade ge honom bilnycklarna här om morgonen när han skulle till jobbet. Jag var väldigt bestämd där och då att nycklarna faktiskt var mina, ”det är min, det är min” sa jag...
HÄR kan du läsa resten av inlägget.
"Här är alldeles mörkt""Ska jag ut genom det där hålet?"
3. "Elastiken sprack och så låg jag bara där"
4. "Min mammas bröst är de bästa"
5. "Jag är så söt, så söt, så söt"
6. "Finns det något inuti, ovanpå och under?"Sa du bara nej? Jag som vill så gärna..."
