Näring för baby 6-9 månader

Livmedelsverket rekommenderar i sina riktlinjer att barnet fullammas tills det är sex månader gammalt. Många börjar ändå med mat tidigare, men om barnet växer som det ske är det inte nödvändigt, anser livsmedelsverket. De rekommenderar bröstmjölk som den bästa maten för små barn - fram tills barnet är ett halvt år. Modersmjölkersättning är alternativet om det finns behov av annat eller mer än bröstmjölk.

Men från sex månaders ålder behöver barnet mer näringsämnen och mer energi än bröstmjölken kan ge, och det är dags att införa mat.

– Från och med nu är det också viktigt att barnet blir bekant med mat och dryck, säger näringsbiolog Lise von Krogh, som bland annat står bakom bramat.no.

Nu behöver din baby järn och mer energi

Alla barn behöver mat från dom är ett halvt år - och en del före det. Från fyra månader kan annan mat introduceras om barnet har behov av det. Men bröstmjölk eller mjölkersättning är fortfarande den viktigaste matvaran för barnet under hela första levnadsåret.

– När barnet är ungefär sex månader gammalt behöver det mer av både energi och järn än vad bröstmjölk ger. Det är också viktigt att barnet vänjer sig vid att äta mat med olika smak, lukt, färg och konsistens från denna ålder. Bröstmjölk eller mjölkersättning ska ändå vara den viktigaste maten, säger näringsbiolog Lise von Krogh.

Hur lära sig äta?

Att äta innebär något helt nytt för ett litet barn. En sak är alla nya smaker, en annan utmaning är själva metoden - att äta är något annat än att suga. De flesta barn får sin första tand ungefär vid ett halvt års ålder, men det tar fortfarande många månader innan man kan tala om vanligt tuggande.

– Börja med små smakportioner av olika mat, och öka mängden gradvis. En liten tesked är tillräckligt de första dagarna, och sen kan man gradvis öka mängden. I början bör konsistensen vara mjuk och nästan flytande, men ganska snart kommer barnet kunna tolerera en grövre och mer kornig konsistens, säger von Krogh.

LÄS OCKSÅ: 10 råd om bebisens första mat

Den första maten

Vilken mat börjar man med? De allra flesta väljer att börja introduktionen till mat med gröt. Det finns inga regler för vilken mat man ska börja med, men det är bra att börja med milda smaker och gärna blanda maten med bröstmjölk eller ersättning.

– Gröt passar bra att börja med och ger tillskott av både energi och järn. De flesta sorters gröt innehåller järn som lätt tas upp av kroppen. Man man kan lika gärna börja med finmosad middagsmat, med kokt kött, fisk, fågel, bönor, linsor, potatis, ris och grönsaker. Mosad frukt och grönsaker passar bra och ger olika smaker, men innehåller för lite energi och järn för att det enbart bör utgöra stor del av en måltid. Klämpåsar med fruktmos bör användas med försiktighet; de hjälper inte till att främja barnets ät-utveckling, och de är inte näringsmässigt fullvärdiga. Erbjud istället olika matvaror med olika utseende, smak, lukt och konsistens, och låt barnet både få se, lukta på, känna på och smaka på maten. Det är en viktig del av ätupplevelsen, säger von Krogh.

LÄS OCKSÅ: Baby 6 månader

– Ge inte upp

Introducera gärna nya matvaror en i taget och förvänta dig inte att barnet slukar all ny mat på en gång. Detta är väldigt individuellt. Börja med små smakportioner, gärna en tesked - det kan räcka i början. Därefter ökar man gradvis. En del barn äter det mesta, en del är väldigt skeptiska och behöver längre tid innan de accepterar maten.

– Det är naturligt att barn avvisar främmande smaker, men erbjud maten igen - och igen, så ska du se att det snart är en favorit. Ge inte upp, även om barnet gör grimager eller spottar ut maten igen, säger von Krogh.

Kokad potatis har en mild smak och är lätt att mosa med bröstmjölk. Andra grönsaker kan gärna vara ångkokt morot, blomkål, broccoli eller kålrot.

Ångkokning tillvaratar näringsämnen och smaken bättre och antioxidanter blir faktiskt mer tillgängliga efter lite värmebehandling. Allt eftersom kan man blanda dessa grönsaker. En del barn har lättare för att acceptera mat som serveras separat än blandad, till exempel att morot och broccoli ligger vid sidan av varandra på tallriken, säger von Krogh.

När man har smakat på grönsakerna bör man tillägga kött och fisk, eventuellt linser och bönor, för att ge en fullvärdig måltid. Blanda gärna med bröstmjölk, enzymerna i mjölken hjälper barnen att smälta maten.

LÄS OCKSÅ: Lerke äter själv

Så här gör du:

• Börja gärna med mat efter att du ammat så länge du vill upprätthålla mjölkproduktionen.
• Börja inte på morgonen, då är barnet så hungrigt att det blir extra otålmodigt.
• Den första gången är en tesked nog. Om maten kommer ut igen (och det gör den ofta), försök få tillbaks maten i barnets mun. Men tvinga inte barnet att äta. Går det inte, så vänta några dagar och försök igen.
• Följ med på barnets reaktion när det smakar något nytt första gången. Men ser ofta om barnet tycker om maten snabbt eller om det behöver fler försök innan de accepterar den.

Källa: Hälsodirektoratet, Lise von Krogh

LÄS OCKSÅ: När din baby inte vill äta fast föda

Hemlagat eller färdig köpt?

Många väljer hemlagad mat - andra föredrar färdigköpt babymat. Där är urvalet enormt, och sammansättningarna är noga utvalda för att ge rätt näring. Fördelen med färdigköpt mat är att det går fort, är enkelt att ta med och är ett bra tillägg till hemlagad mat. Hemlagad gröt bör göras med bröstmjölk eller ersättning fram tills barnet är ett år gammalt. Detta eftersom bröstmjölken och ersättningen innehåller järn. Alternativt kontrollera att den färdigköpta gröten har tillsatt järn, många varianter är järnberikade, men inte alla.

Variera gärna mellan olika kornslag och undvik för mycket gluten, men det är inte nödvändigt att utesluta gluten, då nyare forskning visar att detta inte förebygger celiaki. Det är viktigt att undvika för mycket salt och tillsatt socker. Var uppmärksam på att en del sorters gröt kan innehålla en del socker från tillsatt frukt eller fruktkoncentrat.

– Gör gärna gröt och middagsmat själv, men det finns även bra färdigprodukter att köpa. En fördel med att använda industriframställd gröt är att den har tillsatt järn. Gör du gröten själv, så använd gärna fullkornsmjöl (gärna av olika kornslag) och lägg mjölet i blöt innan du kokar gröt av det. Då tas järnet lättare upp i barnets kropp, och speciellt om det får lite vitamin c-rik juice eller frukt vid sidan av, säger von Krogh.

Ge bröstmjölk först

Fördelarna med hemlagad mat är flera: Barnet vänjs snabbare vid familjens mat, man kan göra maten i den konsistens man vill från puré till grov mos, man kan göra stora portioner och frysa ner, du kan ge en matvara åt gången - eller blanda som du själv vill.

– Många tycker att det är okej att använda industriframställd gröt, men lagar middagsmaten själv, och det kan vara en bra lösning. För att upprätthålla mjölkproduktionen, ge barnet bröstmjölken först i måltiden innan du erbjuder annan mat, säger van Krogh.

LÄS OCKSÅ:Föräldrar saknar kunskap om mat

Hygien

• Hygien är viktigt, då små barn är känsliga för bakterier och virus.
• Använd bra råvaror.
• Tvätta händerna.
• Tvätta alltid frukt och grönsaker.
• Använd rena redskap.
• Använd olika knivar och skärbrädor till kött, fisk och grönsaker.
• Förvara inte mat i rumstemperatur.
• Färdiglagad mat ska inte stå i kylskåpet längre än två dagar.
• Värm upp maten ordentligt ( i vattenbad eller microugn). Rör så att allt värms.
• Kasta matrester.
• Om du använder ersättning, var noga med rengöring av flaskor och nappar. Gör bara en måltid åt gången.

Dricka

Fram tills nu har barnet troligtvis bara druckit mjölk - dvs. bröstmjölk eller erästtning och vatten. Från barnet är ett halvt år kan du börja med annan dryck, som osockrad fruktsaft eller mild juice - utan tillsatt socker. Tandläkare rekommenderar att man inte ger saft eller juice från flaska, eftersom detta kan ge frätskador på tänderna - när de allt eftersom kommer. Börja med en mugg med pip, men ge inte mer än vad barnet dricker till måltiden. Barn under ett år bör inte dricka komjölk.

– Kom ihåg att vatten är den bästa törstsläckaren och vatten bör också erbjudas som dricka mellan måltiderna, säger von Krogh.

Allergier

Alla barn kan utveckla allergier. Men barn med två föräldrar som har allergier, eller mor och syskon, har hög risk för att själva utveckla matallergier.

– Om barnet inte har utvecklat allergier är det faktiskt ingen orsak att undvika vissa matvaror, då detta inte förebygger allergi. Det kan leda till en mer snäv och bristande kosthållning. Det är bara vid påvisad allergi som maten ska tas ur kosthållningen, till exempel mjölk, ägg, fisk och nötter säger von Krogh.

Detta bör du se upp med:

• Honung ska inte ges till barn under ett år eftersom den kan leda till en farlig matförgiftning som kallas botulism.
• Nötter - kan lätt sätta sig i halsen.
• För stora bitar kan sätta sig i halsen.
• Små, hårda och hala matbitar, som druvor, jordnötter och råa bitar av morot och äpple kan sätta sig i halsen.
• Salt mat bör begränsas eftersom det är en extra belastning för unga njurar.
• Fisklever innehåller miljögifter och bör undvikas.
• Spenat, rödbetor, bladselleri, nässlor och mangold innehåller nitrat - som kan utvecklas till nitrit (som hindrar transport att syre till cellerna) och bör undvikas fram tills barnet är 6-7 månader. Därefter kan det ges i små mängder.
• Komjölk kan förtränga mer matrika järnvaror och bör inte ges som dricka eller i gröt under första levnadsåret, men mindre mängder kan användas i matlagning från barnet är tio månader.
• Yoghurt och filmjölk bör inte ges innan barnet är tio månader.

Källor: Näringsbiolog Lise von Krogh bramat.no, Livsmedelsverket, Helsedirektoratet, matportalen.no, forskning.no, Haukeland sjukhus