Näring för baby 0-6 månader

Detta är den första av flera i en artikelserie som barnets näring, utifrån barnets ålder som kommer presenteras på Mammasidan.

Amning har i alla år varit en källa till diskussion - till glädje för många och frustration för andra. Idag får nyblivna mammor vägledning i hur de ska amma på sjukhuset och babyn blir lagd till bröstet så fort som möjligt efter födseln. Detta görs både för att få igång mjölkproduktionen och för att babyn så fort som möjligt ska lära sig suga korrekt.

För en del går amningen nästan av sig själv, för andra kan det vara kämpigt att få till det. På sjukhuset får du både lugn och ro och tillgång till kvalificerad hjälp, så använd dig av det. Kom ihåg att det inte är genant att be om hjälp! De flesta upplever inte att mjölken rinner till den första dagen, men efter två dagar är produktionen väl igång - hos de flesta.

LÄS OCKSÅ: Sex vanliga amningsproblem

Babymat de första dagarna

I början bör man lägga babyn till bröstet så ofta som möjligt för att få igång produktionen. Den allra första bröstmjölken som kommer kallas kokostrum, och har ett lägre innehåll av fett och mjölksocker, och högre innehåll av protein än vanlig bröstmjölk. Dessutom innehåller den första mjölken hormoner som är viktiga för utvecklingen av barnets tarmar och immunförsvar som skyddar mot infektioner.

Efter några dagar ändrar mjölken färg och sammansättning och verkar mer vattenaktig, medan efter två veckor är som regel produktionen av vanlig bröstmjölk väl igång.

– Under de första sex månaderna kan bröstmjölken täcka barnets behov av alla näringsämnen med undantag av D vitamin, som bör ges som tillskott från fyra veckors ålder. Bröstmjölk har en rad positiva hälsoeffekter för barnet och för mor, på både kort och lång sikt, säger näringsfysiolog Lise von Krogh på bramat.no.

LÄS OCKSÅ: Spädbarnsvård - for dummies

Öka-dagar

Barnet kommer ofta själv reglera hur ofta de är hungriga och detta kan variera från barn till barn.

– Bröstmjölkens sammansättning är anpassad till barnets behov av näringsämnen och mängden bröstmjölk som produceras anpassas till barnets behov av energi (kalorier). När barnet verkar mer hungrigt och kräver mat oftare, kommer mer mjölk produceras. Detta är öka-dagar och denna process tar emellertid några dagar, så då är det viktigt att inte förlora modet, utan hellre bara acceptera att det är tätt mellan måltiderna. Fullamning (dvs. bara bröstmjölk med tillskott av d-vitamin) skyddar barnet mot infektioner, säger Lise von Krogh.

Under dessa öka-dagar kan det kännas som om barnet inte gör annat än äter, men det är alltså viktigt för produktionen av bröstmjölk.

Fördelar med bröstmjölk:

Innehåller immun ämnen som skyddar mot infektioner förorsakade av virus och bakterier, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner och öroninflammationer. Bröstmjölk ser också ut att kunna reducera risken för sjukdom som bland annat diabetes och celiaki senare i livet.

• Några av ämnena i bröstmjölken ser ut att ha positiv effekt på barnets hjärna och nervsystem.
• Hormoner och ämnen i bröstmjölk underlättar magsmältningen och hjälper tarmen att mogna.
• Bröstmjölk är lättsmält och ger inte förstoppning.
• Bröstmjölk kan stoppa utvecklingen av matallergi och atopisk eksem.
• Amning ger närhet mellan mor och barn.
• Bröstmjölkens smak påverkas till viss grad av vad mamma äter och detta kan göra att barn allt eftersom lättare accepterar nya matvaror, till exempel grönsaker.

Källa: Hälsodirektoratet.no

Rekommenderar fullamning

Livsmedelsverket tycker att fullamning fram tills din baby är sex månader är det bästa alternativet för barn - om barnet får tillräckligt med bröstmjölk och växer som det ska. Man det är inget som förhindrar att man börjar med mat när din baby är cirka fyra månaders ålder.

– En del barn har behov av mer mat än bröstmjölk före sex månaders ålder, och annan mat kan tryggt ges från barnet är fyra månader. Så länge barnet växer och trivs med bara bröstmjölk är det ingen fördel att introducera fast föda före sex månader, säger van Krogh.

En av orsakerna till detta är att om barnet börjar att äta mat kommer mjölkproduktionen gå ner. Men om man upplever att barnet inte växer som det ska, eller verkar hungrig, är det inget som hindrar att man börjar med mat - gärna tunn gröt blandad med bröstmjölk. Men börja inte för tidigt.

– Om barnet har behov av mer mat än bröstmjölk de första fyra månaderna, ska modersmjölkersättning ges. Annan mat än bröstmjölk/ersättning ska inte ges innan barnet har fyllt fyra månader. Först då är barnets njurar mogna nog för att tåla belastningen som annan mat utgör, säger von Krogh.

LÄS OCKSÅ: 14 myter och sanningar om amning

Mors kosthållning

Mamma bör tänka på vad hon äter och dricker när hon ammar, och det är viktigt med en sund och varierad kosthållning - och att dricka mycket vatten. Många mammor upplever att de behöver mer mat medan de ammar. De bra näringsämnena från maten går vidare över i bröstmjölken, men det gör även de dåligt, som nikotin, koffein från kaffe och te, alkohol, narkotiska ämnen och flera mediciner. Rådgör därför med läkare innan du äter mediciner.

Väldigt många mammor funderar på detta med alkohol. Livsmedelsverkets rekommendationer är att dricka med måtta under tiden man ammar, men alkohol lagras inte i mjölken. Samma regler gäller för nikotin: Ska man röka, så gör det direkt efter amning. Man bör också vara försiktig med starka kryddor som kan smaksätta mjölken. Många barn reagerar även på lök och vitlök.

Var uppmärksam på sjömat

Om barnet besväras av kolik eller luft i magen kan du försöka att minska intaget av ärtor, bönor och linser, lök och vitkål och eventuellt sallad. Du kan också prova att koka dessa matvaror för att se om besvären bättras, men undvik inte dessa sunda grönsaker i onödan, säger Lise von Krogh.

Många mödrar funderar även på om man kan banta när man ammar. Von Krogh pekar på att nyblivna mammor bör vara väldigt försiktiga med att banta.

– Vid amning bör inte mamma gå ner i vikt eller banta. Det kan leda till att miljögifter, som är lagrade i mammas fettvävnad gör över i bröstmjölken, säger näringsbiologen.

LÄS OCKSÅ: 10 råd om bebisens första mat

Hur ofta ska man amma?

Många undrar hur ofta de ska amma, och de första veckorna bör barnet bestämma det själv. De första veckorna är inte åtta till tolv måltider på dygnet - eller mer - ovanligt. Många mammor föredrar att "tömma" båda brösten samtidigt, och ju mer barnet äter på en gång, ju längre tid kan det ta till nästa gång. Men detta kommer barnet väldigt ofta reglera själv. När barnet blir några månader gammalt äter det mer åt gången och behöver färre måltider. Det går ofta tre, maximalt fyra, timmar mellan varje måltid.

Många producerar mer mjölk än barnet klarar av att äta och pumpar ut och fryser ner bröstmjölken. Denna kan senare ges i flaska om mamma är borta eller av andra orsaker inte kan ammas.

Så behandlar du bröstmjölk:

• Färsk bröstmjölk kan lagras i 3-5 dagar i kylskåp.
• Bröstmjölk kan djupfrysas vid -18 grader, helst i portionsförpackningar.
• Utpumpad mjölk nerkyls omedelbart under rinnande kallt vatten. Därefter kan den frysas direkt uppepå tidigare frusen mjölk.
• Djupfryst bröstmjölk är hållbar i 3-6 månader. Kom ihåg datummärkning.
• Upptining bör ske i kylskåp. Upptinad mjölk är hållbar upp till ett dygn i kylskåp.
• Mjölken värms i vattenbad till 37 grader.

Källa: Hälsodirektoratet

När man inte kan amma

Alla mammor klarar inte av att amma och orsakerna kan vara flera. Bröstreduktion kan leda till att amning inte längre är möjligt, medan kvinnor som har silikoninlägg kan som regel amma. Silikon överförs inte via bröstmjölk. Hos en del kvinnor fungerar inte mjölkkörtlarna som de ska och mamma kan inte producera mjölk - eller tillräckligt med mjölk. I en del fall gör amningen så ont och blir så svår att mamma ger upp.

En del väljer att sluta med amningen - fler och fler - enligt en artikel från aftenposten.

För första gången på nästan 50 år går norska amningstal ner. Under 2007 fick 90 procent av alla tre månader gamla bebisar bröstmjölk, men under 2013 har talet sjunkit lite.

Hälsomyndigheterna rekommenderar alla att amma om man kan. Om man av en eller annan orsak inte ammar, ska barnet alltid få mjölkersättning. Här gäller samma regel de första fyra månaderna i barnets liv: Då ska barnet bara ha modersmjölkersättning (eventuellt kombinerat med bröstmjölk), inte annan mat. Om mamma kan producera lite mjölk ges detta i kombination med modersmjölkersättningen.

Modersmjölkersättning är gjort av komjölk men är tillsatts de nödvändiga näringsämnen som gör att den liknar bröstmjölk så mycket som möjligt. Det finns flera märken på den svenska marknaden och all produktion av modersmjölkersättning är reglerad och trygg för de allra minsta.

– För barn med komjölkallergi finns även fullvärdiga modersmjölkersättningar som kan köpas på apoteket, säger von Krogh.

LÄS OCKSÅ: När din baby inte vill äta fast föda

Råd vid tillberedning av modersmjölkersättning:

• Gör bara en måltid åt gången.
• Följ receptet på paketet noga. Använd rätt mängd vatten och pulver. Använd måttsked (stryk av toppen med en kniv.
• Använd inte ljummet vatten direkt från kranen när du gör ersättningen! Det kan vara förorenat.
• Använd alltid friskt, kallt vatten som har runnit en stund. Koka upp det och kyl ner till angiven temperatur innan ni har i pulvret.
• Låt barnet själv bestämma antal måltider genom att ge signaler på hunger.
• Gör måltiden till en positiv upplevelse för både barn och vuxen. Kroppskontakt är viktigt.
• Mängden modersmjölkersättning kan variera från måltid till måltid.
• Måltiden är slut när barnet ger tecken på att det är mätt. Försök inte få barnet att dricka mer.
• Kasta alltid resterna. Bakterier förökar sig lätt i mjölkrester.
• Kom alltid ihåg rena, sterila saker. Koka flaskor och nappar. Använd egen handduk.
• Kontrollera att nappen är hel.

Källa: Matportalen.no

Råd om flaskmatning:

• Överläppen stimuleras varsamt med nappen.
• Flasknappen förs in i munnen först när barnet gapar.
• Så snart barnet visar tecken på att avvisa flaskan, det vill säga det vänder huvudet åt sidan, sträcker fingrarna och har problem att hinna svälja, vrid flaskan så vakuum upphävs, innan nappen tas ur munnen så att barnet får pauser, som vid bröstmatning.
• I sugpauserna bör flasknappen röra barnets överläpp lätt, som tecken på att maten är tillgänglig, tills barnet åter gapar som tecken på att det är klart.

Källa: helsebiblioteket

Källor: Helsedirektoratet, Livsmedelsverket, Näringsbiolog Lise von Krogh, matportalen.no, Aftenposten, ammehjelpen.no, helsebiblioteket