Kräkning och diarré hos barn
Kräkning och diarrér är en av de vanligaste sjukdomarna hos barn, de flesta får det flera gånger. Sjukdomsförloppet har varierande allvarlighetsgrad och förlopp.
Spädbarn:
Barn under 4 månader är fortfarande skyddade med immunämnen från mamman, och får sällan maginfektioner.
Spädbarn har mycket mindre lager av vätska än vad vuxna har, och fara för uttorkning vid kräkning och/eller diarré är stor. Tveka inte på att söka läkarhjälp om du har ett spädbarn som får symptom på maginfektion.
Överskottskräkning ska inte förväxlas med kräkning. Det är normalt att spädbarn kräks upp en del mjölk/mat efter varje måltid. Om du är bekymrad för att du tycker att mängden barnet kräks upp är stor, eller om barnet regelbundet kräks efter måltider bör du tala med sjuksköterska eller läkare om det.
Lös mage är ett annat vanligt problem under första levnadsåret. Barnet kan bajsa flera gånger om dagen, utan att det behöver vara onormalt, och avföringen kan vara lös och kletig. Om barnet annars ser ut att må bra och vikten ökar, är det sällan grund till oro. Den vanligaste orsaken är att barnet äter mer än nödvändigt och gör sig av med överskottslagret genom att sätta fart på tarmen.
Barn 0-4 år:
Små barn har mindre vätskereserver än vuxna, och ju mindre barnet är, ju mindre är reserverna. Hos barn under 4 år kan en vanlig maginfektion vara tillräckligt för att tappa reserverna för vätska och mineraler. Uttorkning kan vara farligt för små barn.
Sjukdomen kan vara farlig för de minsta eftersom de kan bli allvarligt uttorkade.
Symptom:
Sjukdomen börjar som regel akut med illamående och kräkning, magsmärtor och feber. Illamående och kräkning ger sig som regel inom loppet av 1-2 dagar. Diarré kommer ofta efter ½-1 dag och varar 5-6 dagar. Ibland lite längre.
Orsak:
De allra flesta episoder med kräkning och diarré är orsakade av virusinfektioner. Det vanligaste viruset i småbarnsålder är rotaviruset. Andra vanliga magsjukevirus är adeno- och norovirus. Dessa är mycket smittsamma och ger symptom 1-2 dagar efter att man har blivit utsatt för smitta från andra sjuka.
LÄS OCKSÅ: Var uppmärksam på barnen i kylan
Vård och behandling - förhindra uttorkning!
Det gäller att få barnet att dricka. Kräkning och diarré medför att vätskelagret tappas. När barn kräks erbjuder du snabbt dryck efteråt. Vi vuxna väntar gärna ett par timmar för att "lugna magen", men barn bör på grund av litet vätskelager inte vänta så länge. Ofta är det också så att barnet känner sig lite bättre direkt efter att det har kräkts, därför är det smart att använda dessa minuter till att ge barnet dricka.
– God handhygien är viktigaste smittförebyggande åtgärd, påpekar läkare Mariam Löfwander.
Vilken dryck är bäst för barnet?
– Ge barnet det det vill ha att dricka, rekommenderar läkare Miriam Löfwander till Mammasidans läsare.
Det är viktigt att tillföra täta, små mängder vätska. Om man ger stora mängder på en gång kan detta orsaka mer kräkning.
Modersmjölk är bäst om barnet fortfarande ammas, modersmjölksersättning ges också som vanligt.
– Äter barnet lite kan vätska med lite näring som t.ex. fruktjuice vara smart. Stora mängder sockerhaltiga drycker som t.ex. läsk bör man undvika. Light dricka kan också förvärra diarrén. Ofta och små slurkar är ofta lättare att behålla än stora mängder åt gången.
Fler råd:
- Spädbarn erbjuds bröst/flaska ofta
- Avkylt te med citron
- Blanda lika delar äppelmos och mineralvatten
- Semper vätskeersättnig kan köpas på apoteket
- Välling
- Isglass. Ev. frys in några av de föreslagna drickorna ovan.
- Undvik: godis som kan irritera tarmen, eller chips och liknande med högt saltinnehåll.
Vad är mjölk?
Traditionellt avråder man från mjölkprodukter när man kräks/har diarré. Nyare forskning visar att det i praktiken fungerar utmärkt med mjölk i 95% av fallen. Det betyder att om mjölk är det enda barnet vill ha, är det helt okej att prova med det.
När illamåendet och diarréerna ger sig, kan barnet återigen få vanlig dryck och mat. Vätskeförlusten vid diarré kan också vara stor. Du stoppar inte diarréer genom att inte ge barnet mat eller dryck. Kroppen producerar själv diarré, med eller utan mat och vätska. Följ råden ovan och ge barnet rikligt med dricka.
Dricka som kan verka "stoppande" på diarré:
- Blåbärssaft
- Morotssoppa gjord på morotspuré
- Mosad banan
Signaler på fara - sök läkare när:
Uttorkning hos små barn sker snabbare än hos stora barn. Vid hög feber eller om barnet är väldigt slappt och/eller inte får i sig tillräcklig vätska behöver läkare eller vårdcentral kontaktas, säger dr. Löfwander.
Flera signaler på fara, som bör medföra läkarkontakt:
- Barnets allmäntillstånd är betydligt påverkad.
- Barnet verkar slött, trött och ointresserad av omgivningen eller är ovanligt aggressiv.
- Barnet kissar inte, eller nästan ingenting.
Barn som blir uttorkade kan behöva intravenös vätskebehandling på sjukhus.
Det viktigaste är att avgöra barnets allmäntillstånd och barnets urinproduktion. Låg urinproduktion (torra blöjor) och torra slemhinnor i munnen och liknande (avsaknad av snor och gråt utan tårar) är tecken på uttorkning.
Kräkning och diarré kan också bero på matförgiftning eller infektioner med bakterier eller parasiter. Detta är mer aktuellt om man varit på ressa utomlands och kan vara mer allvarligt än de virusinfektioner som är vanliga här i Sverige. Om det är risk för sådana infektioner bör läkare uppsökas snabbare och informeras om det. Vid feber och blodiga diarréer är det viktigt att snabbt söka läkare.
När kan barnet gå till förskolan?
– Denna regel är bra att hålla. Det vill säga att inte gå till förskolan innan det har gått 48 timmar efter sista diarré eller kräkning. Detta är en regel många förskolor redan har. Om barnet går för tidigt till förskolan efter en maginfektion kan det smitta andra barn. Och - då man inte är immun mot sådana virus, kan barnet bli smittad igen i förskolan efter kort tid! Det är alltså i eget intresse att hålla barnet hemma enligt 48-timmars regeln, förtydligar Löfwander.
