– Jag tänkte att det var omöjligt

Hilde Katrine Søgård (26) blev gravid igen kort tid efter förlossningen. Innan det hade gått ett år var barn nummer två född.

Hilde Katrine Søgård (26) hade bara börjat återhämta sig efter sin första förlossning när hon upptäckte att hon var gravid med nummer två. Hennes yngsta son föddes precis en vecka innan äldsta barnet fyllde ett år.

Trodde amningen skulle förhindra graviditet

De första tecknen på att hon kunde vara gravid igen började när hennes äldsta son Tord Aleksander skulle döpas.

Hilde Katrine berättar att hon kände sig väldigt trött och hängig, och att hon flera gånger höll på att svimma. — Jag helammade fortfarande, men upplevde att jag förlorade mjölken, berättar hon.

— Jag tänkte att det skulle vara omöjligt att bli gravid så tidigt efter en förlossning, och eftersom jag helammade så skulle det i alla fall inte vara möjligt.

— Men jag tog ett test och det var positivt.

Inte redo för nummer två

Hilde Katrine medger att hon inte var redo för att få nummer två när graviditetstestet visade två streck. Hennes första reaktion på graviditeten var att hon ville "gräva ner sig".

Hennes sambo har tre barn sedan tidigare och även om det inte var uteslutet att de så småningom skulle få ett barn till, var det ett tufft besked för dom båda.

— Ekonomi var en sak. Eftersom jag inte jobbade krävdes det en del för att få saker och ting att gå runt. Jag tänkte också att det skulle ta tid innan jag fick sova igen, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Otroliga historier från förlossningen

Gått över alla förväntningar

Idag är sonen Tord Aleksander 18 månader gammal och lilleman Karl André är 6 månader. När hon ser tillbaka på den senaste tiden tycker Hilde Katrine att livet som mamma till «två täta» har gått över all förväntan.

— Tord Aleksander är väldigt kärleksfull och försiktig och Karl André har kunnat ligga i fred i vaggan. Vi var lite spända på hur det skulle gå när vi alla fyra skulle ligga i ett rum, men det har gått jättebra, säger hon.

Minimalt med sömn

Sömn har det däremot inte blivit speciellt mycket av hos Hilde Katrine och hennes familj. Lilleman har haft mycket problem med eksem och täppt näsa, och sover dåligt på natten.

— Då är det skönt att ha en sambo som hjälper till på helgerna efter en lång arbetsvecka och tar dom på morgonen så att jag får sova lite, berättar Hilde Katrine.

LÄS OCKSÅ: Så hjälper du din baby att sova

— Värt det!

Annars upplever hon vardagen som ett långt maraton, med ett konstant bollande av blöjor som ska bytas, matning och lek med pojkarna.

— Jag hade nog inte klarat mig ensam med två så tätt. Det är ingen dans på rosor. Det är ett uthållighetsprov som inte liknar något annat jag varit med om, säger hon.

— Jag har noll tid för mig själv och vi har väldigt lite tid till att vara ett kärlekspar. Men det är värt varje sekund! Allt dumt glöms bort när de vaknar klockan sju och ler från öra till öra, avslutar hon.

Mest nackdelar med två täta

Elisabeth Schönbeck är småbarnspedagog och författare. Hon är expert på beteende och syskonrelationer, som hon bland annat skriver om i boken "Äldst, yngst eller mittemellan".

Schönbeck tycker att det finns många fler nackdelar än fördelar med att få barn tätt.

— Problemet är att föräldrar sällan har tillräckligt med tid för två stycken. Då är risken för avundsjuka och mycket konkurrens mellan syskonen större och det skapar en dålig syskonrelation, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Så förbereder du barnet på syskon

Föräldrarnas ansvar

När man har fått två täta, tycker hon att föräldrarna bör lägga förutsättningarna tillrätta för att skapa en bra syskonrelation.

— Låt det äldsta barnet få sitta på skötbordet och prata med honom, medan du byter på babyn. Han är äldst och det måste han få lov att vara. Låt honom få gå ner när han själv vill.

— Jag lovar dig att han kommer att göra det i god tid före konfirmationen, säger hon med en glimt i ögat.

Finns även fördelar

Psykolog Kjersti Hildonen tycker att det finns både fördelar och nackdelar med att få barn tätt.

— Det många upplever som en fördel är att två täta ofta aktiverar varandra en del, genom att de leker tillsammans. De är inte långt efter varandra i utvecklingen och kan ofta vara intresserade av samma saker, säger hon.

Hildonen tillägger att denna fördel ofta blir mer framträdande när barnen blir äldre eftersom barn i åldern 0-2,5 år leker mer vid sidan av varandra än med varandra.

— Även om den riktigt sociala leken kommer senare så är det tydligt att barn väldigt tidigt är intresserade av andra barn och håller koll på varandra. Det yngsta barnet tar ofta efter den äldsta och kommer sådeles lära sig mycket från storasyster eller storebror, säger hon.

GÖR VÅRT TEST: Hur många barn får du?

Kortare småbarnsperiod

Psykologen har också förståelse för att en del föräldrar inte vill sträcka ut småbarnsperioden över allt för många år.

— Det kan vara en fördel med tanke på tillrättaläggning av livet i småbarnsperioden med hänsyn till semesterrespr, val av bostad, bekantskaper och uppföljning i förhållande till dagis- och skolålder. En del tycker också att det är en fördel att barnen kan använda babyutrustning och leksaker direkt efter varandra, säger hon.