Så kan barnen hjälpa till hemma
I en undersökning som gjordes i Norge för några år sedan, kom man fram till att runt hälften av alla norska barn slipper hjälpa till hemma. Kan en av orsakerna vara att vi börjar implementera dessa vanor för sent hos våra barn?
Undersökningen visade att bara 55 procent av norska barn hade fasta arbetsuppgifter hemma. Ofta börjar man inte med fasta sysslor förrän ungarna är runt 10 år. Men blir det lättare för dom vuxna om man införa detta om man har börjat lite tidigare?
— Våra barn har alltid varit med oss när vi har gjort saker. De härmar ju gärna sina föräldrar, berättar tvåbarnsmamman Anja Holt. Hon har låtit döttrarna Ida, 9, och Vilde, 7, få göra några lätta arbetsuppgifter redan som små barn. Idag tycker dom två flickorna att det är helt naturligt att hjälpa till hemma och Anja är säker på att det finns ett samband med att dom började när de bara var ett par år gamla. — Ja det tror jag. När ungarna börjar tidigt får dom det naturligt, och med det menar jag att dom växer med uppgiften. Man kan ju inte ge dom kockkniven som första kniv när dom är tio år, utan man måste börja när dom är små. Ett annat exempel är när det gäller att städa. När dom var små städade dom kanske undan en sak, medan jag tog tid. Gradvis har dom tagit på sig mer och mer ansvar. I tillägg har dom utvecklat en förståelse för att saker tar tid och att om alla gör lite så kanske vi kan ha trevligt tillsammans samtidigt.
LÄS OCKSÅ: Föräldrar belönar med kakor och glass
Var ingen perfektionist!
Om du vill att dina barn ska ta del i husarbetet är det viktigt att du lägger dina egna perfektionistiska tendenser åt sidan. Du behöver tåla att det kanske blir mer stök än städning när dom minsta barnen deltar i arbetet. Acceptera att det kommer ta längre tid och säg inte nej när barnen visar ett intresse för att hjälpa till. Om det är något du helst önskar göra själv, se om du klarar av att komma på en alternativ sysselsättning till barnet. Avsikten är att du ska skapa förutsättning för att dom ska ha lust att bidra och lära barnen att se resultat av det dom gör.
Låt barnen hålla på i sitt eget tempo med en given tidsram, säger Anja. — Man måste tåla att det går sönder en tallrik eller två när barnen ska tömma diskmaskinen på egen hand!
Belöning fungerar bäst!
Massa ros och att ge belöning har varit hennes bästa metod för att få barnen mer involverade i husarbetet. — Belöning kan vara något dom önskar sig, som ett biobesök, åka till simhallen eller att laga speciell mat som dom är sugna på. En annan populär belöning är att få träna karate tillsammans med sin mamma. Barnen har nu blivit såpass stora att dom har några fasta uppgifter som att göra sin egen matsäck, vika kläder och städa sitt eget rum. Men annars styrs det mest av lust. Det vill säga när dom har lust på någon form av belöning. Då blir ofta vardagsrummet ”skinande” utan att vi bett om det, filtarna är vikta, ljus tända och det luktar minst en halv flaska Ajax i hela vardagsrummet, säger Anja med ett leende.
Att använda pengar som veckopeng som en belöning är inte aktuellt när barnen är små, men allt eftersom dom blir större kan det vara en bra motivationsfaktor för barnen. Anjas familj har infört ett pengasystem som belönar varje uppgift med en krona eller två. De får till exempel två kronor per soppåse som de själva bär från köket till soprummet. Som en positiv effekt av detta har barnen lärt sig att det tar tid att tjäna pengar och dom har fått en bättre förståelse för vad saker kostar. Anja minns tillbaks på en episod på SATS där familjens yngsta kunde upplysa om att deras bananer kostade lite mer än två soppåsar. — Ja, det var pinsamt, men samtidigt positivt att se att dom har lärt sig något, säger Anja småskrattande.
LÄS OCKSÅ: Metoder utan effekt
Gör arbetet lustbetonat
”Arbete är en lek” sjunger man i barnprogrammet Fragglarna, och det finns många metoder för att göra hushållsarbete till just en lek. Sätt på musik medan du tvättar golvet, ta tid på hur lång tid ni använder på en viss uppgift, se vem av er som föst klarar av att fylla en back med leksaker och så vidare. På det sättet kan hushållsarbete faktiskt bli lite roligare både för föräldrar och barn.
Detta kan dom minsta barnen hjälpa till med:
2-3 år:
Barnet kan lära sig lägga tillbaks sina leksaker när det är färdigt. Fina backar eller korgar gör jobbet extra spännande och inspirerande för dom små.
Barnet kan hjälpa till att tömma bestickhållaren i diskmaskinen (självklart efter att du har tagit bort alla vassa knivar). Barnet tycker om att hitta var de olika besticken hör hemma i lådan.
Att torka damm är kanske inte det roligaste du vet, men ge en fuktig trasa till treåringen och det kommer ivrigt sätta igång med uppdraget!
4-5 år:
Nu kan barnet hjälpa till att duka och plocka av bordet. Men det är fortfarande säkrast att bara bära en tallrik åt gången, och självklart undvika allt som är varmt!
Att lägga ner kläder är en annan rolig uppgift för fyraåringen. De klarar fint att vika lätta textilier som handdukar och tröjor. Att hitta matchande strumpor kan vara en rolig utmaning! Som förälder får man acceptera att standarden i utförandet kanske fortfarande inte är optimalt än. Det viktigaste är att barnen känner ansvar och glädje över deltagandet.
Andra typer av hushållsarbete för barn i denna ålder kan vara att vattna blommor, vara assistent vid matlagningen och att bädda sin säng.
6-8 år:
När barnet är tillräckligt lång för att nå upp till sopnedkastet/soptunnan, kan det hjälpa till att ta ut soporna.
Barnet kan få huvudansvaret för att rengöra sitt eget rum, både när det gäller dammsugning, dammtorkning och generell städning.
Att laga sin egen mat är spännande och kan inspirera ungarna till att smaka på nya matvaror. Barnet är nu tillräckligt gammal för att kunna lära sig enkla maträtter under tillsyn av förälder.
Barn i denna ålder kan även hjälpa till utomhus. Med att plocka ogräs och kratta gången.
DISKUSSION: Låter du barnen hjälpa till hemma?