Så vet du att din bebis äter tillräckligt
Som förälder är det lätt att bekymra sig för om barnet äter tillräckligt och rätt. Men det är sällan något man behöver oroa sig för, om vi ska tro experterna.
Nyblivna mammor gör ofta allt dom kan för att barnet ska ha det bra. Så om den lilla verkar äta väldigt lite, eller vrider sig undan när man försöker ge bröstet, kan det vara grunden till ängslan.
Men hur mycket ska egentligen till för att barnet inte får i sig tillräckligt med näring och vätska? När är man hysterisk och när är oron berättigad?
– Var inte rädd
– Är man osäker på om barnet äter tillräckligt under amningsperioden, speciellt de första veckorna efter förlossningen, kan man följa vikten genom att gå på regelbundna vägningar på barnavårdscentralen. Här får man bekräftat att barnet går upp i vikt och man kan få vägledning om det eventuellt inte gör det, säger sjuksköterskan Nina Misvær, författare till böcker som ”Den stora boken om barnet” och ”ABC för småbarnsföräldrar”.
Hon anser att det sällan finns orsak till att vara rädd för barnets näringsintag, så länge barnet verkar friskt och ökar i vikt.
– Vi ska inte vara rädda för det här; barn är programmerade för att få i sig tillräckligt med mat, så länge det inte är något fel. Är man osäker på om barnet får i sig tillräckligt med näring; åk till barnavårdscentralen eller läkare, säger hon.
Anne Bærug från Nationella amningstjänsten i Norge, håller med.
– Det säkraste sättet för att ta reda på om barnet får i sig tillräckligt med näring är att undersöka barnets tillväxt på vårdcentralen. Om barnet ”följer sin kurva” får det tillräckligt med mat, oavsett om det ligger i övre, mitten, eller nedre delen av tillväxtkurvan. Normalområdet är stort, men det är ett utbrett missförstånd att alla barn ska följa mitten på kurvan; den så kallade 50-procentilen, säger Anne.
De allra minsta barnen som ligger under 2,5 procentilen, eller de som ligger över 97,5 procentilen bör följas upp extra.
– Är man osäker på om barnet får i sig tillräckligt med näring bör man vända sig till vårdcentralen. Om barnet har växt som det ska och är friskt, finns det liten orsak till att tro att det får i sig för lite näring, säger Anne.
Typiska tecken på att allt är normalt kan man se genom att hålla koll på blöjorna.
– Bra, våta blöjor flera gånger om dygnet, och urin som är ljus i färgen är ett bra tecken på att spädbarnet har fått i sig tillräckligt med vätska, säger Anne.
LÄS OCKSÅ: Sex vanliga amningsproblem
Mindre matlust under sjukdomsperioder
I vissa perioder är det helt normalt om barnet har mindre matlust än vanligt.
– Att barn i perioder har dålig matlust är vanligt. Det kan till exempel ske när barnet har en infektion. Men efteråt kommer de flesta barn få en ökad matlust, säger Anne.
Sjuksköterskan Nina berättar att barn i 1-årsåldern ofta äter lite mindre.
– Barn runt ett år tappar lite aptit. Då ska inte vikten öka så snabbt heller. Barnen rör sig mer, börjar på förskolan och blir oftare sjuka. De ska inte heller äta samma mängd längre. Men kombinerat med fler infektionssjukdomar kan det kännas som ”man är ute och kör”, när man måste prata med sjuksköterskan och få tips och jämn uppföljning, säger Nina.
Långvariga matproblem bör undersökas
Om ett barn visar sig ha ätsvårigheter under lång tid, ska man kontakta läkare eller vårdcentral för att ta reda på eventuella underliggande, medicinska orsaker och för att få vägledning. Ätsvårigheter känns igen på långvariga svårigheter med att äta eller dricka det som är nödvändigt för att täcka barnets näringsbehov, växt och utveckling.
Övergången från bara mjölknäring till fast föda i tillägg kan vara ett litet ”hinder” för många barn.
– Detta kräver ofta lite tid. Vi föds med en medfödd acceptans för sött och salt, men bittra smaker som man finner i grönsaker måste man ofta vänja sig vid. Modersmjölken tar smak av det mamman äter och amning är en bra förberedelse för att acceptera nya smaker. Undersökningar har visat att ammande barn har lättare för att acceptera grönsaker, säger Anne.
Prova nya smaker
Hon anser att man ska undvika att pressa barnet till att äta.
– Det är viktigt att ge utrymme för barnets egna förmåga att reglera hur mycket det ska äta. När ny mat introduceras måste man ofta erbjuda maten upprepade gånger. Det är bra att göra det i samband med en måltid där man sitter tillsammans med barnet och äter, säger Anne.
Nina håller med.
– Fall inte för frestelsen att springa efter barnet och erbjud mat hela tiden: genomför fasta måltider. Och låt barnet delta i familjens måltider från 1-årsålder; på det sättet kan de försöka prova nya saker. Det är väldigt dumt om dom inte lär sig känna till andra saker än färdigmosad och blandad middagsmat. Skär gärna grönsaker och frukt i bitar, -då äter de mer, är rådet från sjuksköterskan.
– Om de inte vill ha – vänta två timmar och försök igen. Plocka undan maten utan tjat, och försök igen senare.
LÄS OCKSÅ: 10 råd om bebisens första mat
Barn med näringsproblem
Även om de flesta barn får i sig det dom behöver av mat och dryck, finns det några barn som har mer långvariga näringsproblem. Dessa barn behöver följas upp.
Den norska föräldraföreningen Knappen vänder sig till familjer med barn som av olika orsaker har problem med näring. Det kan vara prematurbarn, hjärtbarn, barn med lungsjukdom, cerebral pares, multihandikappade barn eller annars friska barn som av olika orsaker har ät-och näringsproblem.
– Föreningens viktigaste uppgift är att finnas till hjälp för föräldrar i en svår situation. Föräldrar står ofta ensamma när det gäller den här sortens problem, och idag finns lite kompetens kring att förebygga eller ge konkret hjälp till barn med allvarliga ät- och näringsproblem. Knappen vill driva en upplysande och vägledande verksamhet. Vi vill vara ett närverk där föräldrar kan utbyta erfarenheter, kunskap, information, känslor och idéer för ömsesidig nytta och glädje. Vi vill jobba för att man ska söka kontakt och samarbeta med sjukpersonal, står det på föreningens hemsida.
Översättning: Ida Otterholm
