10 råd om bebisens första mat

Publicerades: 3 Okt 2012, 09:15

Redaktionen

Vad kan små bebisar äta och när? Näringsfysioligen Hanne ger dig 10 goda råd om bebisens mat under det första levnadsåret.

1. Modersmjölk är bäst.

Modersmjölk är den bästa näringen för spädbarnet och amning bör upprätthållas hela första levnadsåret. Om amning inte är möjligt bör modersmjölksersättning användas på samma sätt som modersmjölk. Bebisen bör endast få modersmjölk under de första 6 månaderna, men en del bebisar behöver tillskott av annan mat under denna period för att säkra intaget av energi och näringsämnen. Introduktion av matvaror bör först ske efter att bebisen har blivit 4 månader.

Läs också: Så hjälper du bebisen att sova - 10 goda råd

2. Vitamin D-tillskott från 4 veckor

Alla spädbarn bör få tillskott av D-vitamin från dom är fyra veckor gamla. Man får gratis D-droppar från BVC. 5 droppar dagligen tills barnet är 2 år.

3. Gradvis tillvänjning av mat

Introduktion av andra matvaror bör ske gradvis och nya matvaror introduceras en och en. I början kan du ge smakportioner, medan du eftersom ökar mängden. Det är naturligt att börja med en tunn gröt och/eller mosad potatis/grönsaker som kan blandas med modersmjölk.

4. Gröt

Använd järnberikat grötpulver och tillsätt modersmjölk i de sorters gröt som ska ha mjölk. Gröt kan du även laga själv av olika typer av mjöl (t.ex. havremjöl, finmald vetemjöl, hirskorn). Koka upp mjölet med vatten tills gröten blir tjock. Låt gröten svalna lite innan du tillsätter modersmjölk för att få rätt konsistens (bevarar vitaminer, mineraler och immunämnen i modersmjölken). Mjölsorter som siktat vetemjöl, mannagryn, polenta, majsmjöl och fint rismjöl innehåller lite näring och bör inte användas för att göra hemlagad gröt. Det är bra att små mängder av gluten (protein som finns i vete, råg och korn) introduceras gradvis medan barnet fortfarande ammas. Använd gröt av olika kornslag för att undvika ett högt intag av gluten och för att vänja barnet vid olika smaker.

5. Middag

När barnet är vant vid mosad potatis/grönsaker kan du tillsätta kött och fisk för att få en näringsrik middag. Använd magert kött av nöt, gris, lamm, kyckling eller kalkon. Av fisk kan du använda både fet och mager fisk. Koka kött/fisk väl och finmal det i början. För att få något högre näringsinnehåll och fett i middagsmaten kan en tesked olja eller mjukt margarin tillsättas.

6. Järnrik kost

Fullburna barn är vanligtvis födda med ett järnlager som räcker till ca. 6 månaders ålder. Modersmjölken bidrar med lite järn, men efter att barnet blivit 6 månader är det svårt att täcka behovet av järn enbart från modersmjölken. Därför är det viktigt att tilläggskosten till modersmjölken är järnrik. Att använda järnberikad gröt ger ett bra tillskott. Kött, leverpastej, grova korn- och brödprodukter är viktiga källor till järn i kosten.

7. Vänta med komjölk

Komjölk kan användas i små mängder i matlagning när barnet är ca. 10 månader. Orsaken till att det rekommenderas att man begränsar intaget av komjölk är att denna mjölk har ett lågt järninnehåll, samtidigt som komjölk tar upp plats för andra järnrika matvaror. Använd modersmjölk eller ersättning som drickmjölk och i gröt fram till 12 månaders ålder.

8. Begränsa socker

Undvik att tillsätta salt i bebisens mat och begränsa användningen av socker. Matvaror med mycket socker ger ”tomma kalorier” och bidrar till ett högt energiintag, men mycket lite av andra viktiga näringsämnen. Begränsa användningen av saft/juice och även komjölk det första året. Vatten bör användas för att släcka törst och mellan måltiderna. Juice blandat med vatten (1:1) kan ges till gröt och brödmåltider för att öka absorptionen av järn (c-vitamin, som finns i juice, ökar upptaget av järn i tarmen).

9. Undvik sötningsmedel

Sötningsmedel bör undvikas fram tills barnet är 3 år. Produkter med sötningsmedel (som Aspartam, Acesulfam K, Sukralose, Cyklamat och Sakkrin) bör inte användas till små barn under 3 år. Orsaken är att barn har låg kroppsvikt och det gör att intaget av sötningsmedlen lätt överstiger de övre gränsvärden som är satta som ett försvarligt intag per dag.