Så pratar du med dina barn om skjutningar och gängvåld

Dagens barn påverkas av gängvåld och dödskjutningar på olika sätt och i olika utsträckning. Det är viktigt att lyssna på deras oro och tankar och svara ärligt på deras frågor om det eskalerande våldet.


Gängvåldet i Sverige har knappast undgått någon och den senaste i raden av offer är en känd svenska rappare som blev skjuten till döds i Stockholm, endast 19 år gammal. En dödsskjutning som påverkar barnen kanske mer än någon annan. Hur ska vi prata med våra barn om gängvåldet?

Dagens barn har tillgång till nyhetsflödet på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Många har egna mobiler och använder sociala medier som Snapchat och TikTok där de får ta del av information som vuxenvärlden inte kan styra över. När en svensk artist, som många barn lyssnar på och kanske ser upp till, mördas på det här sättet uppstår det tankar och funderingar hos barnen som är viktiga för oss vuxna att bemöta.

1. Svara enkelt men ärligt

Barnen påverkas av hur deras vuxna reagerar och agerar i svåra händelser och det viktigaste som vuxen när ett barn är oroligt, är att förmedla lugn och trygghet. Som vuxen är det viktigt att svara så enkelt och konkret som möjligt på de frågor och funderingar barnet har. Du behöver inte gå så djupt på detaljer och kom ihåg att det är viktigt att skilja på dina egna känslor som vuxen och barnets känslor. Barn får förtroende för vuxenvärlden när de upplever att man som vuxen är ärlig mot dem och svarar ärligt på deras frågor, men det är också viktigt att känna in hur mycket information du faktiskt kan delge barnet, vad hen är mogen att höra utan att bli skrämd.

2. Överför inte din egen oro på barnet

När vi vuxna blir oroliga och förmedlar oro till barnen kan det ha en starkare påverkan på barnet än händelsen i sig. Det är därför viktigt att försöka att inte överföra sin egen oro på sitt barn. Beroende på var man bor och hur ens vardag ser ut kan oron för gängvåld och skjutningar vara olika stor. För en del är det något som händer långt bort från där man själv bor och då känner man naturligt inte en lika stor oro som de föräldrar som lever i den här verkligheten med sina barn dagligen.

3. Ge de yngre tid att smälta händelsen

Barn i yngre skolåldern är nyfikna på vad som pågår i vuxenvärlden och tar ofta in skrämmande saker i små portioner. De behöver tid att smälta och fundera innan de återkommer med en ny fundering.

4. Äldre barn har ett större nätverk

Äldre barn, som går i mellanstadiet och uppåt, har en större förståelse för vad döden faktiskt innebär och har oftast också ett större nätverk av vänner och andra vuxna att vända sig till. De kan också söka information om händelser själva på nätet och därför är det extra viktigt att visa intresse för deras värld och fånga upp om de känner oro eller mår dåligt över saker som har hänt.

Du kan läsa mer om hur du pratar med barn om svåra händelser hos Rädda Barnen.

/
stats