”Barn ska inte behöva skämmas för sin onani”
– Ett sätt att hantera det är att säga ”vi tar inte på könet vid matbordet, det kan man göra i sitt rum” eller ”jag förstår att det är jätteskönt att ta på snippan, men det gör vi inte här på badstranden”, säger Maria Bergström sexualupplysare på RFSU.
– Det är bra att försöka hitta ett avspänt förhållningssätt, så att barnet inte lär sig att skämmas för sitt kön.
Osäkerheten inför ”vad folk ska tycka” riskerar annars att frammana en onödigt stark reaktion, menar Maria Bergström.
I diskussionstrådar på Familjeliv frågar föräldrar till ettåringar och tvååringar som gnuggar sig eller stönar. En del skriver att det verkar tidigt för onani, men sanningen är det inte finns någon undre gräns, även om det är högst individuellt när man börjar.
– De känsliga områdena på kroppen har vi redan innan födseln. Blöjbarn kan onanera genom att gnida sig mot blöjan, som inte ger orgasm. Det är först i två–tre-årsåldern man kan onanera sig till orgasm. Det kräver en teknik och hänger ihop med den motoriska utvecklingen, helt enkelt, säger Maria Bergström.
Många som ställer frågor till RFSU:s frågelåda har en föreställning om att sexualiteten inte finns förrän barnen blivit äldre. Det är en missuppfattning.
– Sexualiteten finns där från början även om många vuxna inte kan dra sig till minnes hur den tog sig uttryck i de yngsta åren, säger Pelle Ullholm, också sexualupplysare på RFSU.
Vuxna oroar sig också för lekar där barnet exponerat eller lekt med sitt kön.
– Ett barn kan komma hem och berätta ”När jag var hos Stina tog vi på snipporna”. Där är det bra att tänka att sexuella lekar inte är något ovanligt eller konstigt utan en lek bland andra lekar. Det betyder att samma regler gäller. Är det en ömsesidig lek mellan jämnåriga, utan tvång eller aggressivitet, så är en positiv och utvecklande lek, säger Pelle Ullholm.
Beter sig barnet som vanligt, och pratar om händelsen med glad nyfikenhet, är det inget att oroa sig för. Om det reagerar på ett ovanligt sätt eller avskärmar sig, kanske det finns skäl att prata om vad som hände i leken.
Hur förmedlar man integritet? frågar många. Där kan de vuxna själva vara förebilder, genom att visa att de respekterar barnets egen kroppsliga sfär.
– Om någon ber att få en kram och barnet säger nej, till exempel, ska man inte uppmana barnet att kramas. En kram är inte ett betalningsmedel, säger Maria Bergström.
När ska man som vuxen börja prata om sex? Man behöver inte välja någon särskild tidpunkt, utan låta det vara ett samtalsämne som ”alltid” finns där.
– Sex kan man prata om hela livet. Det gäller att föräldrarna inte utesluter saker som har med barns sexualitet att göra – som kroppslig integritet, sexuell njutning, pirr, som Maria Bergström uttrycker det i RFSU:s podcast. Det är inget fel med att vara rak, fast välja ord som barn förstår. Undvik omskrivningar som att säga att vuxna ”kramas” när de ska göra barn, det kan göra barnet rädd för kramar. Bättre då att förklara tydligt, spermier, som kommer från pungen och snoppen, kan tillsammans med ett ägg bli ett barn om en spermie och ett ägg glider ihop en bit in i snippan hos en vuxen.
Men om man som förälder vill vara frigjord och pedagogisk kan det då slå över åt andra hållet, så att man framstår som tjatig, överdriven och pinsam?
– Undvik långa föreläsningar. Svara kort och enkelt. Och det är bra att aktivt föra in samtalet på sex, eftersom barnet kanske redan har uppfattat att det är tabu och därför inte ställer dem. Det är ett ämne som ibland känns pinsamt och viktigt samtidigt, säger Maria.
Att ställa några enkla frågor kring hur det är i skolan, om någon blivit ihop än, kan vara en start. Men det är synd att kärleksbegränsa barn tidigt – många gör det utan att tänka på det, pressar på dem en heterosexuell norm.
– Ofta börjar vuxna tidigt att ”kärlekisera” kompisrelationer bara för att det är en pojke och en flicka som umgås – trots att man inte skulle frågan om barnen är kära ifall de är av samma kön och då osynliggörs istället förälskelser, säger Pelle Ullholm.
Är du som vuxen nervös över att prata om sex med barn, kan det vara bra att ta råd från andra vuxna innan – så att du kan ta det med ro frågorna kommer.
Traditionella värderingar påverkar också, det finns ungdomar som fått höra att onani är skadligt.
Varför finns de här idéerna kvar?
– Det handlar ofta om en kombination av traditionella värderingar, okunskap och att man vill ha kontroll över ungas sexualitet, säger Pelle Ullholm.
Sanningen är att det ser precis tvärtom ut.
– Onani är hälsosamt, avkopplande och gör det lättare att känna sig bekväm med sin kropp, säger Pelle Ullholm.
Onanin förändras i puberteten. Medan barn onanerar för att de tycker att det är skönt att ta på sin kropp, börjar tonåringen utveckla en ”utåtblick”, det vill säga de kan tänka på attraktiva personer eller situationer utanför dem själva medan de onanerar.