Hur pratar man med små barn om döden?

Hej

Mina svärföräldrars hund fick plötsligt avlivas i förra veckan. Det resulterade i att min dotter blev helt förkrossad, då det var hennes absoluta lilla älskling.
Eftersom hon bara är två år, försökte vi förklara för henne att hunden var gammal och att när man är så gammal, så somnar man gott och hamnar i himlen. Vår dotter är väldigt framåt i både tankekraft och tal. Hon förstår mer än många andra i samma ålder. Därför valde vi att vara ärliga mot henne utan att vara brutalt ärliga, enligt mitt tycke.
Dottern förstod vad vi menade, men kommenterade det inte närmare. Nu, en vecka efteråt, börjar frågorna dyka upp. Hon är ledsen för att hon inte kan se hunden i himlen. När hon frågade efter honom, började min fru gråta eftersom att hon också är ledsen. Jag vet inte om Olivia kände sig skyldig vid tillfället? Då hon sa förlåt till sin mamma.
Jag undrar om jag kan få lite tips på hur jag ska tala till henne så att hon förstår?
Hälsningar Tom

Svar från barnpsykologen

Hej!
Det låter som om ni hanterat frågan alldeles ypperligt och er lilla 2-åring har varit med om sin första sorg. För så här små barn brukar sorgen vara akut svår men avklinga betydligt snabbare än för vuxna.
Det ni kan göra för att hjälpa henne är att ta ansvar för er egen sorg själva. Om någon vuxen börjar gråta när hon pratar om det så tror hon att det är hennes fel att den vuxne gråter, vilket inte är så konstigt. Förklara då i stället tydligt hur det känns men gå i första hand vidare på det hon säger. Svara på frågor, men bara kort för barn behöver ofta bara ha svar på en fråga som dykt upp eller lufta en fundering.
Lycka till!
Margit Ekenbark, barnpsykolog och expert på Familjeliv.se