Få koll på familjens sommarekonomi

Skolan har ringt ut och de efterlängtade semesterveckorna är äntligen här. Men även om stugan eller semesterresan är betald sedan månader tillbaka, har de lediga dagarna en tendens att bli betydligt dyrare än vad man räknat med. Det är glassar, diverse inträden, souvenirer, restaurangbesök och fikastopp. Samtidigt som kostnaderna lätt springer i väg, vill du inte vara den tråkiga föräldern som säger nej till alla roligheter.

På sommaren får många barn extra slantar till nöjen och annat som lockar. Sammantaget lägger hushållen runt 1,5 miljarder på barnens fickpengar och aktiviteter under sommarlovet. Det är 1 300 kronor per barn. I forumet på Familjeliv uppger flera föräldrar att barnen får mer att röra sig med på lovet utöver den vanliga vecko- eller månadspengen.
– De äldre barnen får tusen kronor i ”shopping-och-kulpengar”. Trots att de har fått det i flera år blir de fortfarande glada och lika förvånade varje gång, skriver en mamma.
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, tycker att det är en bra idé att ge barnen en egen semesterkassa som de får hushålla med. På så vis bestämmer man i förväg vad semestern får kosta på ett ungefär.
– Gör klart vad pengarna ska räcka till – till exempel små saker som barnen vill ha. Det här kan man börja med när barnen är i sjuårsåldern. Lägger man själv ut för småutgifter hela tiden blir det lätt väldigt dyrt.

En annan fördel med att barnen får styra över sina egna inköp är att de lär sig pengars värde och själva får bestämma vad de ska handla. Men för barn under 10 år är det svårt att ta ansvar för en klumpsumma under ett helt sommarlov. Då är det bättre att portionera ut lite i taget. Familjelivs barnpsykolog Marit Ekenbark anser att föräldrarna bör hjälpa barnen att använda fickpengarna så bra som möjligt.
– Alla barn är ju olika. Medan en del sparar allt de får, går andra direkt till kiosken och bjuder alla sina kompisar på glass så fort de får en slant av föräldrarna. En bra träning kan vara att ge barnen 20 kronor och berätta precis vad de ska räcka till.

Barn förstår tidigt att pengar har ett värde, men först i 11–12-årsåldern blir det klart varifrån de kommer och att det ligger arbete bakom sedlarna som kommer ut från bankomaten.
– När det gäller fickpengar är det viktigt att vara konsekvent och gärna komma överens om något som barnet måste göra för att få dem. Självklart ska man bjuda ibland, men då ska det inte vara efter tjat utan för att man själv bestämmer sig för att göra det, säger Margit Ekenbark.

Barn och pengar
– Cirka 70 procent av alla barn mellan 7 och 15 år får vecko- eller månadspeng.
– Veckopeng är vanligast bland 7–9-åringar. I 10-årsåldern övergår många till månadspeng.
– Barn mellan 6 och 8 år får i snitt 26 kronor i veckopeng. Bland 9–11-åringar har veckopengen ökat till 39 kronor.
– De barn mellan 9 och 11 år som får månadspeng är snittet 152 kronor. Bland 12–14-åringar är snittet 379 kronor. I den äldsta gruppen 15–17 år är månadspengen 713 kronor.
– Nästan två tredjedelar av barnen sparar en del av pengarna som de får. Det som inte sparas går främst till godis, snacks, glass och läsk. Sparandet är ofta till leksaker, tv-spel och kläder.
Källa: Nordea

En av medlemmarna på Familjeliv berättar att barnen får många chanser att jobba ihop extrapengar under sommaren genom att göra olika sysslor:
– Vi betalar bland annat för gräsklippning, räfsning, bärplockning och att plocka kottar från tomten, säger en mamma.

I snitt lägger en familj omkring 15 000 kronor på semestern. Men långt ifrån alla har råd att resa eller hyra stuga. Har man en snäv budget blir det särskilt viktigt att barnens fickpengar används både ansvarsfullt och kreativt, så att de räcker till så mycket roligt som möjligt istället för att gå till tanklösa impulsköp. Därför kan det vara bra att tillsammans göra upp en lista på vad pengarna ska räcka till. Ett annat sätt att få såväl fickpengarna som föräldrarnas kassa att räcka längre kan också vara att utmana de lite större barnen i en tävling.
– Det kan handla om att hitta den billigaste glassen och att komma på roliga saker som inte kostar så mycket. På sommaren finns det massor att göra som är gratis, säger Ingela Gabrielsson på Nordea.

Både Ingela Gabrielsson och Margit Ekenbark menar att man som förälder ska berätta för barnen vad man råd med och hur man prioriterar.
– Hitta en rimlig norm för familjen, så att det inte blir diskussion varje dag. Ofta får man förståelse av barnen om man är tydlig och förklarar situationen, säger Margit Ekenbark.
Visst är det svårt att undvika jämförelser med kompisar som får mer, men om man som förälder utgår från att ha roligt utifrån de ekonomiska villkor som råder blir det också lättare för barnen att inte snegla så mycket på andra.
– Även om det ibland kan verka så, är det väldigt många som inte har råd att resa utomlands på semestern. Gör det bästa utifrån er budget och hitta det fina i det som just ni väljer att göra, även om ni blir kvar på hemmaplan, säger Ingela Gabrielsson.