Klokare barn med idrott

IDROTTSFÖRÄLDER. Larmen om minskad fysik aktivitet och sämre betyg i skolan bland unga avlöser varandra. En ny studie visar att mer skolidrott på schemat skulle kunna vara lösningen. Över 200 barn har följts från första till nionde klass. De elever som hade daglig fysisk aktivitet på schemat fick betydligt bättre skolresultat än de elever som bara hade vanlig idrottsundervisning två gånger i veckan.
– I studien har vi kunnat se stora skillnader mellan de olika grupperna. Efter nio år hade barnen som haft mer idrott och motorik bättre betyg i svenska, engelska och matematik, säger Ingegerd Ericsson universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som genomfört studien.

I studien, Bunkefloprojektet i Malmö har forskarna följt skolbarn under hela deras grundskoletid. Den ena gruppen barn hade idrott som vanligt två gånger i veckan, medan den andra hade 45 minuter idrott varje dag. De som behövde extra motoriskt stöd fick dessutom anpassad motorisk träning 60 min per vecka.
I studien har man tittat på och jämfört motoriken hos barnen mot deras prestationer i skolbänken. 96 procent av barnen med utökad idrott var behöriga till gymnasiet, tillskillnad mot de elever som haft den vanliga mängden idrott, där var bara 89 procent var behöriga. Ingegerd Ericsson var inte helt förvånad över resultatet, men hon hade inte räknat med att betygsskillnaden skulle vara så påtaglig.
– Det var absolut inget jag hade räknat, men jag hade mina aningar om att den ökade motoriska förmågan även skulle avspegla sig på betygen. De områden i hjärnan som är involverade när det gäller problemlösning, är samma områden som aktiveras när man är fysiskt aktiv. Tittar på studien i sin helhet så är sambandet mellan god motorik och bra skolresultat väldigt tydlig, säger hon.
Det som gör studien unik är att eleverna som studerats är samma barn och ungdomar genom alla nio åren. 1999 började Ingegerd Ericsson följa två årskullar, alla elever i årskurs 1 och 2 från två kommunala skolor.
– Från början var jag själv ganska skeptisk till hur detta skulle fungera under så många år. Första resultatet som jag la fram var efter tre år i min doktorsavhandling. Då var studiens fokus mer inriktad mot motorik och koncentrationsförmåga. Under åren har det utvecklats till att även titta på eleverna betyg.

Vad önskar du att följderna av den här studien blir?
– Jag önskar att de som bestämmer, politiker, utbildningsministern tar ett större ansvar och beslutar att fysisk aktivitet och motorisk träning får en större del i timplanen samt att motorikobservationer genomförs vid skolstarten. Idag med en kommunstyrd skola där det är upp till den enskilda skolledningen blir det så olika i olika delar av landet, säger Ingegerd Ericsson. Det är synd om de barn som väljer bort rörelselekar för att de inte vill visa att de har sämre balans- och koordinationsförmåga än sina kamrater.

Familjeliv har sökt utbildningsdepartementet för en kommentar.

Om studien

Bunkefloprojektet
– Studien visar att 96 procent av eleverna med idrott dagligen var behöriga för gymnasiet, mot 89 procent av det som hade idrott två dagar i veckan.
– Av de pojkar som haft utökad idrott var 96 procent behöriga till gymnasiet mot 83 procent i den andra gruppen.
– Resultatet av den motoriska förmåga där man mätte balans och koordination var skillnaderna mycket stora. 93 procent av idrottseleverna hade god motorisk förmåga mot 53 procent hos de barn som hade mindre idrott.

Faktaruta
Som förälder kan du…
Hjälpa ditt barn att finna rörelseglädjen genom att uppmuntra till spontanlek, gärna utomhus för att hjälpa barnet att utveckla motoriken. Genom att själv vara med i leken och uppmuntra barnen till att klättra, kasta och fånga en boll eller bara ge sig ut i skogen. Att gå i ojämn terräng är många gånger ett bortglömt och enkelt sätt att träna motorik.
Som förälder kan du även fundera över barnens närmiljö, finns det en stimulerande gård på förskolan? Kan du tillsammans med andra föräldrar påverka så att en mer stimulerande rörelsemiljö skapas.

Mer information
Mer information om motorik och forskning i Bunkefloprojektet - en hälsofrämjande livsstil finns på www.mugi.se samt i avhandlingen Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer och i boken Rör dig - Lär dig.