Varför börjar hon stamma?

FRÅGA:
Min dotter är drygt tre år och hon började prata väldigt tidigt. Hon har ett stort och bra ordförråd med många roliga tankar. Men nu har hon börjat stamma mycket. Stamningen har inte kommit helt plötsligt utan det har hållit på ett tag. Det är inte varje gång hon pratar utan det har hänt då och då men de senaste dagarna har det eskalerat och ibland får hon knappt fram någonting. Det märks på henne att hon tycker det är jobbigt och ibland tystnar hon bara och struntar i att säga det hon vill. Vad kan det här beror på, är det en tillfällig fas? Hur ska vi bemöta henne när det händer?

SVAR:
Det är inte så lätt att skilja mellan normala omtagningar och stamning. Vid tre till fyra års ålder är det mycket vanligt med omtagningar, man brukar kalla det för barnstamning. Det beror oftast på att barnen hinner tänka snabbare än de hinner tala. Du beskriver det som att din dotter får kämpa och ibland undviker att prata på grund av stamningen, då kan det vara läge att kontakta BVC, de kan hjälpa dig. Oavsett vad det är kan ni tänka på att lyssna noga och undvika att avbryta och fylla i ord. Har man inte tid är det bättre att säga ifrån än låtsas lyssna. Det är bättre att säga, ”jag har inte tid just nu, men jag kommer senare till dig och då får vi pratas vid”. Försök även att skapa ett lugn när hon ska prata, det går kanske inte alltid, men försök. Tänk även själv på att prata lite långsammare än vanligt. Ju mer bråttom vi har ju snabbare talar vi. De flesta barn växer ifrån sin stamning.

Carmen Wolters, BVC-sköterska på Familjeliv.se