Frågorna vi inte vågar ställa på BVC
Det konstaterar BVC-sköterskan Christine Hildebrand, som varje dag svarar på frågor från engagerade och anonyma föräldrar på Sveriges största familjesajt. Vi bad henne lista vilka frågor som är de vanligaste där.
1. Är det normalt att tycka att det är jobbigt och tråkigt att vara hemma med sin bebis?
Barnafödande och föräldraskap anses glädjefyllt. Men så ser det inte alltid ut. En del mammor känner sig känslomässigt labila och är inte förberedda på den nya situationen. Alla klarar inte den sociala isoleringen lika bra som andra. Det är normalt att man den närmaste tiden efter förlossningen upplever en psykologisk sårbarhet. Trots att en viss obalans är normalt är det viktigt att vara medveten om att det också kan leda till depression. Tveka inte att ta upp känslomässiga svårigheter på BVC. Det finns hjälp och stöd att få.
2. Hur vet jag om mitt barn har ADHD?
Många föräldrar kan i efterhand tala om att de tidigt har känt att deras barn har varit annorlunda. Ofta upplever de att deras barn alltid varit svårhanterligt mer än överaktivt, som många förknippar ADHD med.
Ofta har dessa barn varit tidiga eller sena i sin motoriska utveckling. De har även haft återkommande, om inte bestående, problem med sömn och mat. Inte sällan kan man också se försenad språkutveckling och svårigheter att kommunicera.
När barnet börjar förskolan uppstår det lätt konflikter med andra barn och det kan upplevas som aggressivt. Upp i skolåldern brukar det få koncentrationssvårigheter som kan ge inlärningsproblem, även om begåvningen oftast ligger inom normala gränser.
Om du som förälder känner att något är annorlunda med ditt barn, tveka inte att prata med BVC eller ta kontakt med förskolepersonalen.
3. Mitt barn slår sig självt när hon blir arg. Varför och vad kan jag göra åt det?
Ofta handlar det om att barnet befinner sig i en utvecklingsfas. Det handlar oftast om starka viljor och osäkerhet. Barnet vet inte vad det ska ta sig till och kan ha svårt att hantera sina känslor.
Naturligtvis ska man säga ifrån när barnet slår sig själv, precis som när det slår andra. Försök att se orsaken och hjälp dem sätta ord på sina känslor istället. Bli inte rädd utan fortsätt att säga nej och tala om att man inte får slåss. Så småningom mognar och utvecklas barnet och kan hantera sina känslor mer konstruktivt.
4. Varför bör man inte röka när man väntar/får barn?
Forskning visar att barn till mammor som har rökt under graviditeten har en ökad benägenhet att skrika mer än normalt under sina första levnadsmånader, oavsett om barnet ammas eller får ersättning. Det har visat sig att tarmhormonet motilin, som påverkar tarmens muskler och är förhöjt hos barn med kolik, även finns i ökad mängd hos barn till rökare.
Det är också välkänt att barnets tillväxt kan hämmas. Efter födelsen innebär passiv rökning en klart ökad risk för luftvägsinfektioner. Rökning tros också vara en riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd.
5. Vad bör man tänka på om man är osams med den andra föräldern? Hur fungerar delad vårdnad/ensam vårdnad?
Att ständigt tjafsa och gräla utan att komma överens skadar barn mer än man tror. Då kan det ibland vara bättre med skilsmässa. De föräldrar som inte kommer överens efter skilsmässa rekommenderas att gå i samarbetssamtal för att få vardagen att fungera.
Ett fredat utrymme mellan föräldrarna är nödvändigt för att barnen ska kunna utvecklas. Ventilera inte dina känslor om den andra föräldern med ditt barn.
Alla kommuner erbjuder familjerådgivning. På BVC kan du få hjälp att kontakta dem, om du inte vill göra det själv. Du kan även få hjälp att konsultera en barnpsykolog om du är orolig för hur ditt barn hanterar situationen.
Många delar vårdnaden jämt, medan andra låter barnet i huvudsak bo hos en förälder. Barnet har rätt att få möjlighet att träffa den andra föräldern, som inte kan avstå umgänge med sitt barn.
Är föräldrarna oense, trots samarbetssamtal, kan ärendet hamna hos tingsrätten. Domstolen avgör i de fall där en förälder vill gå från gemensam till enskild vårdnad. Först görs en utredning av de sociala myndigheterna, utifrån barnets bästa.
…och de fem vanligaste frågorna på BVC
1. När ska barn sluta med napp?
Det är lämpligt att sluta då barnets permanenta tänder kommer, före fyra-fem års ålder.
2. I vilken ålder ska jag börja potträna mitt barn?
Du börjar lämpligast då barnet är intresserat av vad som finns i blöjan. Hur tidigt du än börjar så är de flesta barn inte torra förrän vid två-tre års ålder och då oftast på dagtid. Att bli torr på natten brukar dröja till tre-fyra års ålder, om inte senare.
3. Hur ska en sexmånaders bebis sova?
Generellt kan bebisen sova tolv timmar på natten och två entimmespass under dagen. De flesta barn vaknar flera gånger per natt, men få barn behöver mat under natten, förutsatt att de äter regelbundet under dagen.
4. Mitt barn har torr och narig hud. Vad kan jag göra?
Ofta är torr hud ärftligt. Även luftfuktigheten, sol, bad, värme och kyla påverkar hudens yttersta lager.
Bada eller duscha inte ditt barn mer än nödvändigt. Använd olja och vid behov återfuktande tvål. Torka barnet ordentligt och smörj med mjukgörande kräm. Ylleplagg gör ofta torr hud värre och dessutom kliar det mer på barn med torr hud. Bomull närmast kroppen är skonsamt. På vintern är det lämpligast att smörja ditt barn på kvällen, för att undvika köldskador vid minusgrader.
Fortsätt smörja även om du upplever att huden har återhämtat sig. Det tar längre tid än man tror!
Konsultera gärna din BVC-sköterska för att kontrollera om hudens reaktion kan bero på allergi eller om huden är torr av någon annan anledning.
5. Hur lär jag mitt barn att somna själv?
Barn som är hungriga sover oftast sämre. Ge ditt barn mat regelbundet under. Ge kvällsmat senast en halvtimme före läggdags, annars kan ditt barn bli piggt. Hjälp barnet och gör nedvarvning till en rutin: släck lampor, sänk volymen på tv:n, byt till pyjamas, borsta tänderna, läs en bok eller sjung. Avsluta med att lägga ditt barn där de ska sova. Var lyhörd för ditt barns signaler: Att ett piggt barn ska somna på fem minuter kan du glömma!
