Katarina och siri

Katarina De Verdier och hennes man förberedde sig i flera månader innan de åkte till Kenya för att hämta sin dotter.

– Vi funderade över hur det skulle bli. Vår familj kommer se olika ut – hur kommer andra bemöta oss? Jag började också rannsaka mig själv och fundera på hur jag behandlar andra som inte ser ut som mig, berättar Katarina.

När Siri väl var hemma i Sverige, upptäckte Katarina vilka begränsande normer samhället har.

– Vardagsrasism behöver inte vara allvarliga attacker. Det är omedvetna och okunniga kommentarer, som frågor om var den adopterade egentligen kommer ifrån som gör att man förstår att man inte ses som svensk.

LÄS OCKSÅ: Tips på normbrytande barnböcker

Afrofobirapporten, som kom ut 2014 och som visade att afrosvenskar och adopterade har mycket svårare att få jobb än infödda svenskar oavsett utbildningsnivå, var också en ögonöppnare, samtidigt som den låga representationen av mörkhyade inom kulturvärlden gjorde Katarina rädd för att Siri skulle få svårt att hitta en förebild.

– Böcker där mörkhyade är inkluderade utspelar sig oftast i fattiga delar av Afrika. Jag vill bredda bilden och visa att en historia med en mörkhyad person inte behöver vara exotisk, säger Katarina.

Därför skrev hon själv den bok hon saknade hos bokhandlarna – en historia om medelklassens Kenya där dottern Siri är huvudperson.

LÄS OCKSÅ: Barnbok om att ha två mammor

Katarina släppte boken, som har titeln ”Siri, Superhjälten och guldringen” som e-bok och strax efter toppade den försäljningslistorna i flera månader. Trots det har inga bokförlag nappat på historien – och Katarina tycker överlag att de borde visa större intresse för normbrytande barnböcker med mörkhyade karaktärer.

– Jag tror att utbudet i dag är så lågt för att förlagen inte förstår problematiken. Intresset för barnböcker som handlar om till exempel feminism, hbtq-frågor och psykisk ohälsa har ökat. Men böcker med mörkhyade karaktärer är det fortfarande ont om, säger Katarina.

Hennes uppfattning bekräftas av Svenska barnboksinstitutet. I deras bokprovning 2015 tittade de särskilt på representationen av mörkhyade karaktärer.

LÄS OCKSÅ: Hbtq-böcker för tvååringar

Av 298 titlar förekom mörkhyade personer i 59 – men det figurerade enbart som statister eller bifigurer utan repliker. I 41 verk hade minst en mörkhyad person en roll, men som bifigur i en ljushyad persons berättelse.

I endast 16 titlar hade en mörkhyad person en egen berättelse och i fem procent av dessa var de huvudpersoner. Framgången med första boken har gett Katarina mersmak – just nu arbetat hon på en andra bok om Siri.

Hon menar att föräldrar kan göra mycket för att barnen ska behålla sin öppenhet mot andra människor.

– Ställ er frågan: har jag mångfald i min bokhylla? Och – gör inte mångfald synonymt med annorlunda.