fultextad användarhandbok skrev 2024-05-07 21:50:01 följande:
Så som kylskåpspoesi och funderingar kan vara.
Delvis är det så. Upplevelser är upplevelser, oavsett om det handlar om att studera något, bara vara eller fundera över något. Det är i det mångfacetterade tjusningen ligger, såväl som i det enkla. Årstidernas växlingar, dygnets dito med mera. Jag vet inte, vi har till stor del en gemensam händelsehorisont, om jag säger blå himmel kan du referera till det och tvärtom. Exakt hur du upplever blå himmel vet jag däremot inte, uppenbarligen kan personliga upplevelser av samma fenomen leda till olika uppfattningar och känslor, vilket föranleder till en helt annan debatt som jag inte oombett ska tråka ut dig med. Främst bör man hitta gynnsamma lösningar.
Vi delar mycket i den här världen men våra upplevelser och tolkningar kan se väldigt olika ut. Vi lever i en och samma värld men samtidigt kan det va världar emellan oss.
fultextad användarhandbok skrev 2024-05-07 21:58:15 följande:
Jag vet inte varför vappen är i bestämd form, man säger ju inte god julen, men ordet kommer från finskans vappu som är en talspråksvariant av Valpuri som nog är en förfinskad form av Walpurgis från tyskans Walpurgisnacht, och det heter väl ännu Walpurgis eve på engelska. Det finns de som är bättre på etymologi, men det är så jag kan förklara det. I talad form skiljer sig nog vår svenska ganska mycket från er, med regionala variationer. I skriven form mycket mindre ofta.
Hur starkt identifierar man sig med tidigare bostadsort och leverne? Eller är man så stark i sig själv att ens självbild är ganska oberoende av det? Uppsala ser fint ut på bilder och verkar relativt stort, har inte varit där, men fint intryck. Vad får du ro av, blir trygg av? I vad vill du vila blicken, hörseln och vart vill du åter då du varit någon annanstans? Det rent geografiska och arkitektoniska är en del, det sociala en annan, även fast de två delarna inte helt går att skilja åt, då det förra reflekterar det senare ihop med omgivningens förutsättningar.
Tack det samma, skapa hem, luta dig tillbaka i varandet och så ska du ha det riktigt riktigt bra!
Ja just det, Valborg säger man ju i Sverige med. Fast i min familj osv. har det vart "sista april" som gällt, inte Valborg. Tack för förklaringen!
Som du skrev i ett annat ställe inlägg: platser skapar oss och vi skapar platser. Jag försöker göra både min nya lägenhet och Uppsala till mitt men platsen skapar också mig samtidigt som jag också bär andra platser inom mig som också skapar mig. Sen kommer du väl från små orter så Uppsala framstår som stort medans jag som kommer från miljonstaden Stockholm tycker Uppsala känns ganska litet och mysigt. Fast okej då, det är ändå Sveriges fjärde största stad. 😉
Jag får nog ro och trygghet av...hemma. Min nya lilla bostad här i Uppsala och hemma hos föräldrarna i Stockholm, hemma för att där träffas alla vi i familjen och tar hand om varandra. Där/här är hemma och där vilar jag. ❤️
fultextad användarhandbok skrev 2024-05-07 22:09:43 följande:
Vi var bara 17 år då. Apropå det här med att ge upp. Det har inte blivit så där mycket talat om det som hände. Försöker lite i text.
Sargad själ tar språnget ut i evigheten. Sargad kropp ligger på regnvåt asfalt, belyst av orange natriumlampor. Allt som föds ska dö. Kanske ska allt som dör födas igen. Livet är en exorbitant kraft som döden aldrig kan rå på, en passacaglia i moll, en sarabande i dur.
Flykten, rörelsen framåt lugnar, tröstar. Tar mig upp på avsatsen där det skedde. Står framför stadens kulisser i tidig skymning, känner vindens ström i ansiktet. Tittar ner i stupet framför tåspetsarna och det suger i magen. Blickar upp mot trofast himmel där moln, ljus och mörker ständigt målar föränderliga tavlor. Frågor leder bara till ekots gensvar. Varandet överträffar icke-varandet.
Världen stillnar, viskar utan röst ditt namn och tystnaden blir öronbedövande. I den framträder tomhetens och ingentings strofer, och så din röst, ditt skratt som genljuder i tidens upplösning och varandet är evigt, därför också du. Du var en som kom och vände åter strax och gick, en som aldrig stanna fick.
Surun tuuli kuiskaa haikeasti. Viimeinen askel hiljenee, seisahtuu. Liekki hiipuu, sammuu. Haluaisin kertoa sanoja joita ei ole. En enää vois, kun olet nukkunut pois. Sinua kaivaten, sanaton ystäväsi.
De sista raderna på grund av att hon inte kunde svenska, så mest för egen skull.
Har läst dina rader flera gånger och även låtit Google Translate översätta finskan och anar stor sorg och tragik där bakom men vill av respekt inte peta mer i det. 😔
fultextad användarhandbok skrev 2024-05-11 16:30:29 följande:
Så är det nog, platser skapar oss och vi skapar platser. Det var många djur! Man får som en mysig bild i huvudet, med undantag för katthonans skull så klart, det var tragiskt. Men annars, med katterna, hästarna och en mormor som kunde de vilda blommorna och lärde ut med. Låter som ett bra ställe att växa upp på, tryggt liksom. Stockholm, ja kanske, vet inte så mycket om den staden, men Sverige har ju annars flera trevliga och intressanta platser. Danmark och Nederländerna är fint med, åtminstone vid kusterna.
Man får försöka med vad som finns och vad man kan! Själsliga åkommor går inte att binda om med bandage, men det finns annat stöd. Kallgräs finns säkert på andra ställen, men det var där jag såg det. Från de trakterna har jag även blickat ut över, eller in över, eller mot Ryssland, där vid gränsen. Såg likadant ut där så klart. Fast inget land jag skulle vilja bo i, det är det närmsta jag kommit det landet.
Jag är förstås partisk, men ja sima tycker jag att du ska smaka om du får chansen, man kan göra det själv också om man vill, det är inte så jättesvårt. Vi har nog lite blandade traditioner med inflytande lite varstans ifrån kombinerat med egna förkristna traditioner. Låter som trevligt valborgsfirande, och kanske rentav en grillnick på det, om man skulle kombinera picknick med grillande. Ja det här med igelkottar har du helt rätt i, man måste tänka på det så att de inte kommer till skada, så det får man vara noga med. Nå, halsontet är ju borta åtminstone och jag har gjort lite av varje, så jag hoppas att det ska ge med sig helt, tack!
Vi måste ta hand om dom underbara små väsen vi kallar igelkottar, det håller jag helt med om. 🦔Och allt annat med för den delen.
Hoppas du kryat på dig nu! 🍀