Om den här mannen ville ha mig skulle jag lämna allt och resa till honom som jag går och står. Är det fel mot min man att jag känner så, fast det aldrig kommer att hända?

Varför lägger du inte mer energi på det förhållande du har istället för på något som aldrig kommer att bli där du, enligt mig, redan har passerat gränsen för vad som är ok?