Jag drömmer om att vara hemmafru!!!
Jag hade älskat att ta hand om hem och hushåll, samt barn och min man när han kommer hem efter jobbet..
Finns det män därute som hade velat i en liknande relation 2024 eller är allt 50/50??
Jag var mer eller mindre ofrivilligt hemmafru förra sommaren då jag var arbetslös. Det var underbart men jag kände mig dålig om exempelvis middagen inte blev gjord, trots att min man absolut inte förväntade sig det varje dag. Det var även jobbigt att ta ledigt någon dag och göra annat (jag hade jobb klart så behövde inte söka så mycket). Hade dessutom ingen att umgås med.
Däremot fick jag väldigt mycket gjort, såna projekt som att exempelvis rensa ur förrådet. Hade dock inte velat göra det resten av livet. Gillar att jobba och den personliga utvecklingen som följer med det. Jobbar deltid idag, det är lagom för mig. Chillar resten av tiden (separat ekonomi så jag gör som jag vill).
Jag går hemma och har snart gjort i fem år. Min make jobbar 80% förnärvarande ...han är fl en dag i veckan för vår yngsta.
Han tjänar väl en genomsnittlig lön och sedan har vi lite extra inkomster på ca en halv lön till - så totalt 1 1/2 lön i faktiska pengar, vilket är en förutsättning eftersom hans lön inte är en höginkomst. Vi trivs så här, vi sparar extra i pension till mig för att kompensera och har råd att göra mer än att bara leva. För oss bidrar det till en högre kvalitet i livet då det frigör tid för båda att markservicen sköts under dagen. Men vi pratade igenom detta noga innan barn och planerade väl för det. Jag gick en högskoleutbildning för att ha ngt att falla tillbaka på ifall vi skulle separera alt min make bli sjuk/arbetslös - tror inte det är bra för någons psykiska hälsa att känna att hela familjens välbefinnande enbart vilar på ens axlar, min make ska känna att vi är ett team och att blir han dålig så kan jag göra ngt. Likaså får jag känna att vi är ett team genom att även om det självklart faller sig naturligt att jag sköter majoriteten av hem och saker kring barn så värderas fortfarande min tid och det jag gör. Vi hjälps åt i vår familj, vi har aldrig stirrat oss blinda på 50/50 utan tänker mer utefter behov, att alla ska få må bra. Som just nu, vet inte vad som hänt, hade ngn influensa för några veckor sedan och är efter det fortfarande så fruktansvärt trött, inte bara lite utan ni vet sådan där trötthet som äter upp hjärna och kropp....min make låter mig sova extra och vila - han vill ju att jag ska må bra - och sköter mer kring barnen på morgonen vilket givetvis då blir en ojämnfördelning eftersom han ska till jobbet sen men nästa gång så är det han som behöver mer och det är ok, vi hjälps åt.
Många som pratar om kvinnors dubbelarbete här, men det är en myt. SCB för statistik över detta, och där kan man se att män jobbar mer än kvinnor om man slår ihop betalt och obetalt arbete.
Här är länk om man själv vill laborera:
www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0201__LE0201Hem/Tema32/table/tableViewLayout1/
Att kvinnor gör något mer obetalt arbete under veckoslut kompenserar inte för den mertid män lägger under veckorna.
Många som pratar om kvinnors dubbelarbete här, men det är en myt. SCB för statistik över detta, och där kan man se att män jobbar mer än kvinnor om man slår ihop betalt och obetalt arbete.
Här är länk om man själv vill laborera:
www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0201__LE0201Hem/Tema32/table/tableViewLayout1/
Att kvinnor gör något mer obetalt arbete under veckoslut kompenserar inte för den mertid män lägger under veckorna.
Har du barn TS? Att vara hemma med fler än ett år INTE myspys. Konstant kaos, skrik, hindra dem att slå ihjäl varann och sig själva. Aldrig vila. Knappt duscha. Noll tystnad. Vredesutbrott för allt.
Har du barn TS? Att vara hemma med fler än ett år INTE myspys. Konstant kaos, skrik, hindra dem att slå ihjäl varann och sig själva. Aldrig vila. Knappt duscha. Noll tystnad. Vredesutbrott för allt.