Hejsan!
Tänkte kolla om vi är fler som är äldre och planerar barn. Har läst att det kan vara svårt så är väl förberedd på att det kanske aldrig blir. men har träffat en ny partner och vi vill så gärna ha en gemensam.
Är första månaden vi försöker sen jag slutade med minipiller så.
Någon mer?
Var länge nöjd med ett barn men sedan insåg både jag och maken att vi längtade efter ett barn till . Vi sa att går det så går det med tanke på vår historia och ålder. Vi vart halvt chockade att det gick på första försöket men var väl medvetna om missfallsrisken och ja, kände hela tiden det kanske inte stod rätt till. Men nu när man fått ?känna på? det hela igen vill vi ju såklart bli gravida igen så fort som möjligt men samtidigt stressar det mig otroligt mycket med min ålder. Dottern visste ju om att jag var gravid och hade ställt in sig på att bli storasyster. Hon har dock tagit det hela väldigt bra tycker jag. Så vet inte hur man ska tänka....försöker också fokusera på barnet vi har . Är så tacks över henne 
Här blöder jag fortfarande, går upp och ner hur mycket ibland ingenting, ibland som mens.
Jag är nog inte rätt person att svara på det då detta var vårt första ordentliga försök. Vi är dessutom särbos just nu så inte alltid vi har möjlighet att få till det när ÄL är så jag försöker ta det som det kommer
Anonym (mee):
jag försöker fokusera på det barnet jag har, nånstans kanske det finns en mening eller fördel med om det bara blir han. Försöker även fokusera på annat, göra annat, hitta på roliga saker med familjen och tänka på allt fint jag har i livet.
Var länge nöjd med ett barn men sedan insåg både jag och maken att vi längtade efter ett barn till . Vi sa att går det så går det med tanke på vår historia och ålder. Vi vart halvt chockade att det gick på första försöket men var väl medvetna om missfallsrisken och ja, kände hela tiden det kanske inte stod rätt till. Men nu när man fått ?känna på? det hela igen vill vi ju såklart bli gravida igen så fort som möjligt men samtidigt stressar det mig otroligt mycket med min ålder. Dottern visste ju om att jag var gravid och hade ställt in sig på att bli storasyster. Hon har dock tagit det hela väldigt bra tycker jag. Så vet inte hur man ska tänka....försöker också fokusera på barnet vi har . Är så tacks över henne
Här blöder jag fortfarande, går upp och ner hur mycket ibland ingenting, ibland som mens.
Anonym (mee):
jag försöker fokusera på det barnet jag har, nånstans kanske det finns en mening eller fördel med om det bara blir han. Försöker även fokusera på annat, göra annat, hitta på roliga saker med familjen och tänka på allt fint jag har i livet.
Jag tänker att vi alla kommer hamna där
med en liten bebis sen får det ta tid om det är så men vi alla SKA dit! Jag kan också noja lite över åldern, är ändå 39 men vad sjutton jag har mens som jag ska varje månad och inga tecken på att den ska försvinna så fram till den dagen den gör det tänker jag satsa för en liten. Heja oss alla
Jag tänker att vi alla kommer hamna där
med en liten bebis sen får det ta tid om det är så men vi alla SKA dit! Jag kan också noja lite över åldern, är ändå 39 men vad sjutton jag har mens som jag ska varje månad och inga tecken på att den ska försvinna så fram till den dagen den gör det tänker jag satsa för en liten. Heja oss alla
Ja hejja oss 
Har haft extremt dåligt humör sista två dagarna. Är väl hormonerna.... lider I vanliga fall av väldigt jobbig pms så det har varit skönt att slippa men nu är det väl tillbaka.
Jag har precis fått reda på att mitt ex väntar barn med sin nya och jag är helt förstörd. Det är inte så att jag vill ha han tillbaka det är bara det att vi kämpat med att bli gravida och jag mår fysiskt illa av att få veta det här. Usch, mår så dåligt. Vet att det är taskigt av mig.
Jag har precis fått reda på att mitt ex väntar barn med sin nya och jag är helt förstörd. Det är inte så att jag vill ha han tillbaka det är bara det att vi kämpat med att bli gravida och jag mår fysiskt illa av att få veta det här. Usch, mår så dåligt. Vet att det är taskigt av mig.
Jag har precis fått reda på att mitt ex väntar barn med sin nya och jag är helt förstörd. Det är inte så att jag vill ha han tillbaka det är bara det att vi kämpat med att bli gravida och jag mår fysiskt illa av att få veta det här. Usch, mår så dåligt. Vet att det är taskigt av mig.
Jag är 40 och planerar en liten sladdis med min sambo. Jag har 3 barn sedan tidigare i åldrarna 12,16 och 17. Min sambo har 2 barn sedan innan i åldrarna 10 och 12. Och vi planerar nu vårat första gemensamma.
Jag blev gravid månaden efter spiralen togs ut, men slutade i missfall i v5. jag plussade en vecka innan bim och kände hela tiden på mig att något var fel. Och det visade sig att jag hade rätt.
Nu verkar jag ha ägglossning igen, 14 dagar efter blödningen. Håller tummarna att det går bättre denna gång.
Har ätit folsyra och gravidvitaminer sedan i juni. Och tänker lite "giftfritt". Minimalt med koffein, alkohol osv.