Jag vill inte ha 3 pojkar...

Förstår TS. Barn skaffar de allra flesta för sin egoisms skull. Man har livsdrömmar, önskningar, förhoppningar... en bild av hur livet ska vara. Barn ska uppfylla en del av dessa behov och drömmar, och det kan vara allt från upplevelsen av föräldraskap som är viktigt till att få barnbarn och slippa sitta ensam på ålderns höst. Alla har sina skäl till varför de skaffar barn. 

Jag vill också ha en flicka. Det är inte främst för att "jämföra snippor" som nån skrev. Pojkar har 4 ggr högre risk för autism, 8-10ggr högre risk för adhd och andra bokstavsstörningar. De är genomsnittligt aktivare, vildare, mer energiska och mer aggressiva än genomsnittliga flickor. Förnekas ofta (gärna med anekdot från någon som känner en lugn och pysslig pojke) men syns tydligt i forskning kring barns lek, riskbeteende, våldbenägenhet, skolresultat, kriminalitet, bilkörning, mäns resp. kvinnors prioritering av pengar etc. Vidare blir ca 85% av svenska kvinnor mödrar men bara ca 70% av männen blir fäder (SCB). Vill man ha barnbarn ger en dotter högre sannolikhet för det. Dessutom med högre sannolikhet för en tät relation, inte minst om barnbarnets föräldrar är skilda eller aldrig varit tillsammans. En dotter kan dessutom få barn genom insemination om hon är homosexuell eller inte hittar rätt partner. 

Ganska rationella skäl mao. Att det sen dessutom är roligare att handla flickkläder är en bonus.

Självmord - män är mer än dubbelt så benägna som kvinnor. Beträffande våldsbrott så utövas det till 95% av män och män utgör 80% av alla våldsbrottsoffer. Män utgör 2/3 av alla som mördas. Mobbning: lika andel pojkar och flickor. Ungefär 7-8% av alla i skolan mobbas utan könsskillnad. Smalhetshets drabbar mest tjejer men då finns ju annat som mest drabbar killar, machokultur, droger mm. Sjukdomar drabbar båda könen, det är ju bara män som får prostatacancer tex. Generellt så lever män kortare, och för tidigt födda pojkar överlever i lägre grad än flickor och får fler skador. Biologiskt är flickor det starka könet. Socialt är de det svaga könet.

Men det spelar inte så stor roll. Frågan är vad som är viktigast för mig när jag väljer att bli förälder. Vilka chanser som väger tyngst och vilka risker. Risken att min dotter blir mördad av sin man är otroligt låg (17 kvinnor per år) mot chansen för barnbarn som är mycket hög (85%). Fick jag välja mellan ett barn med X risk för adhd och 85% chans för barnbarn och ett barn med 10X risk för adhd och 70% chans för barnbarn så väljer jag det första helt enkelt :) Hade det första varit en pojke så hade jag valt det men nu är det en flicka. 

Tycker det framgår av mina inlägg väldigt tydligt att det handlar om att maxa sannolikheten för att få något man vill ha (eller för att slippa få något man inte vill ha). Ingenstans skriver jag att kön är en garanti för det ena eller andra. Naturligtvis finns risken att en dotter inte vill, eller kan, få barn. Spelar ingen roll. Sannolikheten är alltjämt mycket mindre än med en son.

 

Anekdoter. Visst finns tjejer som lever för ishockey och att meka med bilar men det vore en överdrift att säga att det är större sannolikhet för sådana intressen om man får en dotter.

Och hur många påhopp har din sambo fått för sin besvikelse och stora önskan att få en son? ;) Gissningsvis inga alls eller mycket få. Av nån konstig anledning är det helt OK och normalt och naturligt att män vill ha söner men totalt vedervärdigt att kvinnor vill ha döttrar.

Du är dåligt påläst mao. Könsskillnaderna är välbelagda (finns bland annat föredömligt redogjort för i två andra trådar "välbelagda könsskillnader" och "välbelagda könsskillnader 2.0"). Pojkar har 4 ggr högre risk för autism, 8-10ggr högre risk för adhd och andra bokstavsstörningar. Pojkar har mer problem i skolan. Flickor blir mödrar i mycket högre utsträckning än pojkar blir fäder (ca 85% mot ca 70%). Jag föredrar lugna barn och jag vill ha barnbarn när jag blir gammal. Chansen är större att jag får det med en flicka. Alltså vill jag ha en flicka. Hur kissorganet ser ut är ingen faktor. 

Könsskillnader är inte en fråga om tro eller anekdoter, om man inte är genusvetare eller på annat sätt kunskapsfientlig. Resultatet av världsledande forskare på bla Harvard, Cambridge och KI har sammanfattats av profilen ?Elit? här på familjeliv i trådarna välbelagda könsskillnader och dito 2.0. Citerar:

?Under graviditeten skiljer sig den hormonella miljön i livmorden åt beroende på om det är ett manligt eller kvinnligt foster. Under Y-kromosomens inflytande skapas stora mängder med manligt könshormon: ?This early hormone difference exerts permanent influences on brain development and behavior? (1,) (Det finns alltså redan könsskillnader i hjärnan redan på fosterstadiet (2)). I en review från 2009 skriver Professor Hines från Cambridge ?These studies provide substantial evidence that prenatal androgen exposure influences childhood play behavior, including toy, playmate and activity preferences, as well as sexual orientation? Evidence also suggests influences of androgen during early development on core gender identity??

 

Könsskillnaderna i intresse manifesteras redan dag 1: ?Results showed that the male infants showed a stronger interest in the physical-mechanical mobile while the female infants showed a stronger interest in the face. The results of this research clearly demonstrate that sex differences are in part biological in origin.? (4,7).

 

Och är större vid 6,9 och 12 månader (4,5,6,22) och mängden testosteron som fostret utsatts korrelerat med styrkan i intresseskillnaderna för både flickor och pojkar ex. ?In addition, play with a train and with a baby doll showed the anticipated sex differences, and play with the train correlated significantly and positively with testosterone AUC in girls, while play with the doll correlated significantly and negatively with testosterone in boys (8).

 

Flickor som får mer manligt könshormon i fostervattnet (ex. på grund av att mamman behandlats med hormoner, genetiska problem eller bara normala variationer människor emellan) visar samtliga samma resultat ?Testosterone concentrations prenatally influence children's subsequent sex-typed toy, playmate and activity preferences. A consistent finding is that girls exposed to unusually high levels of androgens prenatally, owing to congenital adrenal hyperplasia (CAH), show increased male-typical play and reduced female-typical play. Similarly, children whose mothers took androgenic progestins during pregnancy show increased male-typical toy and activity preferences, whereas the opposite is the case for children whose mothers took anti-androgenic progestins.? (1)

 

Socialisering då???172 studier på 28 000 barn som undersökte om föräldrar behandlar söner och döttrar olika konstaterar att ?Most effect sizes were found to be nonsignificant and small?. Den skillnad de finner i ?encouragement of sex-typed activities? men att detta kan förklaras med det vi redan läst ovan ex. ?fathers were less likely to give dolls to 1-year-old boys than girls, but boys also played less with dolls when given them than girls did? (12). Harvardprofessorn Steven Pinker skriver ?Praktiskt taget alla de skillnader som föräldrar uppvisar visar i sitt sätt att bemöta sina olika barn kan förklaras som ett utslag av de genetiska olikheter som barnen föddes med? (13).

 

Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi och chef för svenska Tvillingregistret konstaterar att ?Idag finns det inom forskarvärlden en ganska stark konsensus ? kanske med vissa marginella undantag inom vissa discipliner? gener förklarar ca 50 procent av skillnaden vår personlighet, intressen och beteenden. Familjen förklara i princip ingenting. Detta har kontrollerats från tre olika källor som alla ger samma resultat (Tvillingstudier, syskonstudier och adoptionsstudier) (14) Eric Turkheimer (15) och Germund Hesslow, professor i neurofysiologi, skriver en bra sammanfattning här (16).

 

Det finns samhällen där man aktivt arbetat med att ta bort alla könsskillnader. Ex. de Israeliska kibbutzerna där barnen togs från sina föräldrar och uppfostrades i kollektiv, könen bar samma kläder, lekte med samma saker, duschade ihop, arbetade med samma arbeten etc. men detta ledde inte till de önskade resultaten utan den nya generationen barn gjorde uppror och idag är det lika könssegregerat som alla andra kulturer (17).

 

Tusentals djurstudier visar att den hormonella miljön under fostrets utveckling påverkar könsskillnaden i hjärnstrukturen och beteendet. Ex ?female offspring of rhesus monkeys treated with testosterone during pregnancy show increased male-typical, rough-and-tumble play as juveniles, and increased male-typical and reduced female-typical sexual behavior as adults? (1). I en annan studie säger titeln egentligen allt ?Sex differences in rhesus monkey toy preferences parallel those of children? (10). Till och med bland våra närmaste släktingar, schimpanserna, finns dessa könsskillnader i lekbeteende hos barnen (11) etc. och det är svårt för att argumentera att dessa skillnader beror på socialisering.

 

Professor Richard Lippa har gjort den största undersökningen någonsin (200 000 personer i 53 länder) som visar att könsskillnaderna i personlighet och intresse ÖKAR i mer jämställda länder. Han konstaterar: ?These results suggest that biological factors may contribute to sex differences in personality and that culture plays a negligible to small role in moderating sex differences in personality.? (24), se även (25) samt (26) för en metastudie av könsskillnader i intresse hos 500 000 människor.

 

Som avslutning vill jag ta upp de två starkaste stöden för att biologin spelar en viktig roll, viktigare än socialiseringen, nämligen:??Childhood gender nonconformity is a phenomenon in which pre-pubescent children do not conform to expected gender-related sociological or psychological patterns, and/or identify with the opposite gender. Ex gillar att klä sig-, bete sig som-, leka som, umgås med det motsatta könet. ?Multiple studies have correlated childhood gender non-conformity with eventual gay or bisexual outcomes?(18)? ?In fact, this is one of the most robust association in the behavioral sciences? (19,20). Homosexuella mäns och heterosexuella kvinnors hjärna är betydligt mer lika varandra (21) och deras personlighet och intressen är mer lika varandras (bl.a. studie på 200 000 personer från 53 länder) (24).

 

Pojkar som föds med defekta könsorgan opererades tidigare om till flickor, gavs kvinnligt könshormon, uppfostrades konsekvent som flickor. Barnen själva fick inte reda på sanningen och inte heller omgivningen som behandlade barnet som en flicka. Trots detta uppvisade samtliga barn de typiska lekmönstret för pojkar som jag nämnt ovan. I 60 procent av fallen uppgav barnen spontant att de var pojkar och opererade om sig till pojkar när de blev äldre. De var också uteslutande attraherade av kvinnor (23).?  

 

Källor finns angivna i ursprungstråden.