Jag vill inte ha 3 pojkar...

Vet du, du är inte liten längre. Man har drömmar som barn. Det var naturligt för dig att drömma om en pappa och att önska dig ett syskon. Jag vet inte varifrån drömmen om en dotter kom, men kanske att du kände att du skulle vilja ha en flicka som du själv, och ta hand om henne på det sätt du önskat att någon tog hand om dig. För att kompensera dig själv, och göra om din barndom genom henne.

Som sagt, nu är du vuxen. Ditt förflutna har gjort dig till den du är idag, och du har dina erfarenheter med dig i bagaget, på gott och ont. Man vill att drömmar skall slå in. Du visste att din dröm om en pappa eller ett syskon inte skulle bli verklighet, men har lärt dig leva med det. Lärt dig leva med att inte allt blir som man önskar. Nu är det dags att du lär dig leva med att du inte heller får någon dotter, och att det aldrig var meningen att just du skulle få det.

Ibland önskar man något så mycket att man inte ser att den önskan kanske inte är till det bästa. Man önskar något man inte kan få, för att det ibland är lättare att tro att allt skulle bli bra då. Istället för att se det man faktiskt har. I drömmar kan man fly verkligheten en stund. Sedan är det dags att vakna och se att det finns en mening med saker och ting. För dig har livet varit tufft och du önskar saker du inte kan få. Kanske vågar du inte öppna ögonen och se på det du har, av rädsla för att bli besviken, fast du egentligen vet att du fått det bästa man kan tänka sig.

En pappa är säkert bra i många fall, men det är inget man inte kan leva utan. Många växer upp utan sin pappa men får ett bra liv ändå. Varför inte du? Om du haft din pappa kanske det skulle varit ett sämre alternativ. Han kunde varit våldsam, alkoholist, spelberoende, eller allmänt ointresserad av sitt barn. Kanske drömmen om en pappa är bättre än en riktig pappa i vissa fall. För i drömmen kan man göra det precis så som man önskar.
Ett syskon hade möjligtvis varit bra för dig. Eller så hade ni inte fått ut något bra av varandra. Eller så hade du sett din lillebror/lillasyster bli narkoman och du kunde inte göra något åt det. Eller så hade ni två haft glädje av varandra, precis som i din dröm. Men drömmar är bra för man kan styra själv hur det är. Verkligheten är inte likadan. Ett syskon hade inte gjort att du mått bättre just nu. Ett syskon hade inte varit bättre för dig än att du hittat en man att dela livet med. Ett syskon hade inte varit bättre än att du lyckats få tre barn. Hade du fått välja - skulle du då välja ett syskon, men leva utan man och barn? Kanske. För i drömmen är allt perfekt. Verkligheten är så bra man väljer att se den.

En dotter var din dröm. En perfekt dröm. Det är dags att släppa taget om barndomen och ta klivet in i vuxenvärlden, och se att det går bra att ha kvar drömmarna, men inse att de bara är en film/teater och att det du ser inte är verkligt. En dotter kan inte få dig att må bättre än vad dina söner kan få dig att må. Om du tillåter dem.

Se vad du har. Ta vara på det. Som barn ville du vissa saker, men livet ändras, man växer och mognar, drömmar förändras. Låt dina drömmar komma till ro, och se dig omkring. Du kommer upptäcka nya saker, och en dag kommer du känna att du lever och mår bra.

Ja, självklart finns det andra skillnader mellan könen än enbart fysiskt utseende mellan benen. Annars hade vi allihop varit bisexuella. En så enkel sak som heterosexualitet visar att det är skillnad på könen.

Skrev jag det någonstans?