Brumma skrev 2017-04-21 17:44:46 följande:
I de fall jag varit med om har det snarare varor så att bonusmamman helt enkelt valt att engagera sig i sin partners barn. Behandla dem som sina egna barn. Dela på ansvaret för att underlätta vardagen för den egna familjen. Eller bara göra roliga saker med barnen.
Har många gånger undrat om det skulle vara bättre om bonusmamman istället behandlat barnet illa. Det HADE det ju såklart inte varit men det verkar så på vissa ibland..
Fast måste det vara antingen eller? Finns det bara alternativen att ta en föräldraroll eller att behandla sina bonusar illa? Kan inte en bonusmamma vara en närvarande och bra vuxen vid sidan om pappan som tar föräldraansvaret?
Det många bonusmammor inte verkar förstå är att biomammor redan tillbringar mindre tid med sina barn än mammor som lever med barnets pappa. Den sorgen kan de flesta acceptera och leva med för att barnet får umgås och bygger en bra relation med sin pappa. Att avstå tid med sitt barn regelbundet för att barnet ska vara med en annan vuxen som barnet inte själv har ett behov av att umgås med (till skillnad från när barnet vill vara med kompisar, hälsa på mormor osv.) är säkert mycket tuffare. Och innan någon skriker högt att just din bonus har ett behov av att umgås med just dig framför bioföräldern. Jag tror att ni har byggt en relation under lång tid och på så sätt skapat ett behov eller att du överskattar din egen betydelse.
Det finns också en växelverkan med övriga personer i barnets liv där man som förälder blir tillfrågad och kan planera tillsammans. Därmed uppstår så klart inte heller de känslor av att avstå sitt barn även om det i praktiken kan se ut så när barnet tillbringar en helg hos mormor. Men lika ofta passar säkert mormor när föräldern vill göra något särskilt. Inte som en bioförälder som måste jaga barnvakt på "sin tid" med barnet (om den andra föräldern håller strikt på schema) och avstå barnet när hen är ledig. Till exempel. Det är en helt annan obalans.