Inlägg från: Anonym (Malla) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Malla)

    Vilja ta över mammans plats?

    Jag önskar att jag vore bonusens mamma. Det för att jag älskar honom lika mycket som mina biobarn och att det skulle innebära att min bonus hade sluppit uppleva mycket smärta.

    Bonusen flyttade till oss för att hans mamma var och är sjuk och inte längre kunde ta hand om honom. Det var en väldigt traumatisk upplevelse för bonusen att behöva "byta" familj på det sättet, då avståndet mellan mamman och pappan är så pass stort att det inte går att få till ett regelbundet umgänge.

    Jag har kommit att ta en mamma roll för bonusen och har väl på så sätt faktiskt tagit över mammans roll om man ska hård dra det. Däremot har jag aldrig försökt utmanövrera mamman utan både jag och min sambo gör vad vi kan för att bonusen och mamman ska kunna hålla kontakten och ses så ofta som möjligt.

    Jag önskar inte att jag vore bonusens mamma för att jag tycker att jag är en bättre mamma än hans egen (bortsett från att jag är frisk) utan för att det hade inneburit att han sluppit separationen. Av samma anledning kan jag också önska att hans mamma aldrig blivit tvungen att lämna bort honom, men den önskan är inte lika stark för det skulle innebära att min äskade bonus knappt var en del av mitt liv.

  • Anonym (Malla)
    Brumma skrev 2016-02-29 19:07:25 följande:
    Jag har också mammaroll en hos oss. Jag och min man tar tillsammans alla beslut gällande bonus. Sådant som är vårdnadshavarens saker diskuterar VI innan han diskuterar med mamman. Vi är familj och vi "leder" vår familj gemensamt.

    Men jag behöver inte bli mamma eller fasa ut mamman för att göra det tillsammans med min man eller för att ha den rollen jag har.

    Jag behöver inte tävla med mamman, bonus har plats för oss båda två i sitt liv.
    Jag tycker precis som du att du inte behöver "bli bonusens mamma" eller fasa ut henne för att ha en mammaroll i hennes liv. Jag tycker att det vore elakt mot barnet att göra så och det stjälper nog mer än det hjälper.

    Om man ser till vilket ansvar jag tar för mitt bonusbarn och vad jag gör för honom så är jag betydligt mer en "mamma" för honom än vad hans egen är, då hon på grund av avstånd och sjukdom inte kan ta hand om honom. Då han bor hos oss på heltid och har syskon i nära ålder (gemensamma) så har det för oss fallit sig naturligt att jag tar hand om och behandlar honom precis på samma sätt som våra andra barn. Jag både älskar honom och ser honom som min egen, men inte på samma sätt som mina andra barn...

    ...för att älska mitt bonusbarn innebär också att ta hänsyn till att han faktiskt har en mamma. En mamma som har fött honom och som tog hand om honom hans fem första år i livet innan han kom till oss. Hon är OTROLIGT viktig för bonusen även om de på grund av avståndet tyvärr ses allt för sällan. Att älska min bonus är att värna om och hjälpa honom att upprätthålla relationen med sin mamma, allt annat vore enligt mig ren och skär EGOISM och har inget med kärlek att göra.
Svar på tråden Vilja ta över mammans plats?