Hur känns det att amma? :)

TACK alla! Det är intressant att läsa hur ni upplever det. Måste erkänna att jag är lite stressad och orolig men jag försöker att dämpa det. Jag vet att det inte är bra för mig.

Värst är väl oron, nervositeten och rädslan inför förlossningen men jag tänker som så att det finns ingen annan väg ut, bebisen måste komma ut och jag får helt enkelt ta mig igenom det. Men ska läsa "Föda utan rädsla" som många rekommenderar. Hoppas att den ska hjälpa mig.

Det är så svårt allting när man känner sig själv som en väldigt rädd person och med en så låg smärttröskel att den ligger nedgrävd någonstans. Förstår ni? Om jag annars spänner mig så jag nästan svimmar över många mindre smärtor, hur ska jag då ta mig igenom det här? Det är så jag tänker. Men vet att det är fel att tänka så. Hoppas på att boken ska ge mig nya tankar och krafter!

Hehe tack. Det är så svårt att föreställa sig att man kan klara av att föda en så stor bebis. Det känns nästan som lika troligt att man kan få igenom en fotboll genom ett sugrör!

Men så många har ju gjort det så man ska väl klara det. Åh, blir bara mer och mer nervös. Längtar till boken är hemma hos mig så jag kan börja läsa och förhoppningsvis lugnas! :)

När jag ändå har er här inne i tråden - Hur vanligt är det att bli klippt under förlossningen för det är någonting som jag VERKLIGEN fruktar? Det låter så fruktansvärt att klippa i kroppen och bara tanken får mig att bli helt svimfärdig.

ÄR det vanligt? Var det något som ingick i er förlossning?

Vilken respons jag fick :) Vad glad jag blir! Tack snälla för alla svar. Det är intressant att läsa hur olika man kan uppleva amningen.

Det återstår att se hur det blir för mig men nu har jag en något klarare bild av det hela. När man aldrig gjort någonting är det så abstrakt och man försöker föreställa sig det så gott det går men man lyckas ändå inte. Jag hoppas verkligen att det ska gå bra!

Men som jag skrev tidigare är det nog förlossningen som jag är mest nervös inför. Jag ska läsa "Föda utan rädsla" men känner på mig att jag kommer återkomma till forumet en dag snart och ropa efter hjälp och peppning för jag är inte den som har en hög smärttröskel, den existerar nästan inte hos mig, så låg är den. Plus att jag spänner mig snabbt vid varje obehag. Blir rädd mest på grund av det. Men vi får hoppas!

TACK :)