Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för hur bra det går för elever i matematik. Men, elevers självförtroende och motivation till ämnet spelar också stor roll. Matematiklärare ser arbetet med att öka elevers intresse som en stor utmaning i sin undervisning. Det visar Skolverkets nya rapport som fördjupar sig i matematikundervisningen i grundskolan.
– Vi inom skolväsendet behöver än mer söka svar på hur elevernas intresse, motivation och självförtroende i matematik kan höjas. Om vi lyckas med det så kan troligtvis fler elever klara matematiken, säger Jenny Kallstenius, enhetschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Elevers socioekonomiska förutsättningar spelar roll
Rapporten bekräftar den bild som framkommer i tidigare studier, elevers socioekonomiska bakgrund har ett starkt samband med deras skolresultat. Elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund har sämre resultat i matematik. Rapporten visar även att förutsättningarna att lära ser olika ut för elever med olika socioekonomiska bakgrunder.
Elever med mindre gynnsam bakgrund upplever dessutom mobbning i något större utsträckning och har en svagare känsla av tillhörighet till skolan. Därtill är det vanligare att dessa elever oftare upplever störningar i klassrummet från andra elever.
Elevers inställning till matematik påverkar också resultaten
Studien ger dock en mer fördjupad bild. Om man tar elevers självförtroende, intresse och motivation i beaktande så kan det förklara en stor del av resultatskillnaderna – och självförtroende och intresset för att lära sig matematik är starkare hos vissa elevgrupper än andra.
– Elevers bild av sin egen förmåga har också stor betydelse för deras resultat. Det sambandet går antagligen åt båda håll, och dåliga tidigare resultat kan prägla elevers självförtroende framöver. Om eleven har lågt självförtroende i matematik så påverkar det deras resultat oavsett kön, socioekonomisk tillhörighet eller vilket land man kommer ifrån, säger Jenny Kallstenius.
Matematiklärare ser också arbetet med att öka elevers intresse som en stor utmaning i sin undervisning. Både för elever som är högpresterande och för elever som är i behov av stöd.
Stor variation i elevers kunskapsnivåer utmanar undervisningen
Lärare i matematik behöver även hantera stora kunskapsskillnader i sina klassrum. Detta kan i praktiken medföra att lärare lägger mycket undervisningstid på att hjälpa eleverna med lägst kunskaper att nå godkända betyg.
– Vissa elever får inte tillräckliga förutsättningar för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Elever i behov av stöd måste få stöd tidigt och högpresterande elever som är bra på matematik behöver utmanas för att fortsätta att utvecklas, säger Jenny Kallstenius, enhetschef på Skolverket.
