Hur vet jag om mitt barn är mobbat? Psykologen svarar

Moment psykologi

Moment Psykologi finns på Drottninggatan 99 i Stockholm.

Kontakta dem på: 08-533 315 43 [email protected]

Mobbning är tyvärr fortfarande vanligt i svenska skolor och många barn blir utsatta. Som föräldrer är det lätt att känna sig hjälplös. Här är några råd från Alexandra Arnberg, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut KBT och specialist i klinisk psykologi hos Moment Psykologi.

Hur vet jag om mitt barn blir mobbat?

Som förälder finns det många frågetecken kring ens barns skoldagar. Det är inte alltid lätt att reda ut vad som försiggår på raster och lektioner, men med rätt verktyg kan du närma dig ditt barn och ställa rätt typ av frågor.

– Att som förälder se att ens barn inte blir schysst behandlad av andra kan vara smärtsamt och väcker oftast en beskyddarinstinkt. Du vill ditt barns bästa, men här gäller det också att hålla de egna känslorna lite i styr innan du agerar.

1. Visa intresse

– Först och främst. Fråga ditt barn om vad hen gjort under skoldagen, lyssna och visa intresse, säger Alexandra Arnberg.

2. Fråga om konkreta beteenden

– Det kan vara hjälpsamt är att försöka ta reda på, så konkret som möjligt, vad som händer. Går det att beskriva i konkreta beteenden?

3. Öppna frågor

Försök att ställa öppna frågor, exempelvis vad gjorde du på rasten? Lekte du själv eller tillsammans med andra? Hur började det?

4. Ha kommunikation med pedagogerna

Att ställa konkreta frågor till lärare, pedagoger och fritidsledare är ett bra sätt att få en bild över hur skoldagen ser ut.

Så stöttar du ditt barn

Vad kan jag som förälder göra för att stötta?
– Samla både saklig information och bekräfta barnet om hen uttrycker starka känslor och tankar. Visa att du finns där för hen och bryr dig om vad som händer. Ibland kan man behöva hjälpa barnet att hitta sunda självhävdande beteenden och stötta i att våga pröva dessa i skolan. Var noga med att följa upp hur det kändes och hur det gick och beröm barnet för att det vågade pröva något nytt oavsett om det ledde till önskvärd konsekvens eller inte.

LÄS MER FRÅN VÅRA EXPERTER: Hur vet jag om mitt barn lider av stress?

– Ta också in barnets egna tankar om vad som skulle kunna hjälpa, om sådana finns. Fråga om det är något barnet vill ha hjälp med. Visa respekt och gå varsamt fram. Erbjud dig också att lyssna och finnas där för barnet om hen vill prata mer, men tvinga dig inte på. Om du ser att ditt barn är ledset är det viktigt att sätta ord på det, ex. säga ”jag ser att du är ledsen, vill du prata om det?” ”Har det hänt något som gjort dig ledsen?”

Det här kan skolan göra för att förebygga mobbning

– Beroende på barnets ålder kan du sedan behöva förankra att få prata med lärarna för att höra vad de ser och hör, liksom förmedla den bild du fått av ditt barn. När du pratar med skolans personal ska du försöka beskriva vilken information du fått så värderingsfritt som möjligt. Berätta också hur ditt barn reagerat känslomässigt, så de får en god förståelse av varför det är viktigt. Visa gärna att du är öppen för andra perspektiv på vad som händer, så skapas bättre förutsättningar för en god dialog.

EXPERTEN SVARAR: Vad ska jag göra när jag märker av syskonrivalitet mellan mina barn?

Skolan har en skyldighet att jobba mot mobbning

– Personalen på skolan kan vara viktiga personer för att jobba med att förebygga och stötta i vardagen där händelserna inträffar så var mån om relationen och gå inte på för hårt med kritik innan du vet mer. Samtidigt har skolan en skyldighet att arbeta mot allt som är kränkande särbehandling, utstötning, mobbning etc. så visst kan och ska du ställa krav. Det är viktigt för ditt barn att hen ser och märker att du tar situationen på allvar, det skapar en upplevelse av att vara beskyddad och värdefull vilket brukar kännas bra för barnet.

Satsa på fritidsintressen – för att stärka barnet

– För att stärka barnet kan det också vara hjälpsamt att satsa lite mer tid och energi på områden som fungerar bra, ex. ett fritidsintresse där det finns välfungerande kamratrelationer. Det kan väga upp det tunga och fylla på med kraft och livsglädje.

– Om situationen inte förbättras trots försök att påverka och insatser kan man ibland behöva överväga att byta skola, men ett sådant beslut ska vara väl underbyggt och bör inte vara förstahandsalternativet.