Så behandlar du förkylning hos barn – expertens råd

När hösten övergår i vinter och temperaturen sjunker, blir snuviga näsor och hostiga nätter en del av vardagen för många familjer. Barns immunsystem ställs på prov under denna tid, då virus sprids extra snabbt i skolor och förskolor. För föräldrar kan det vara en utmaning att veta hur man bäst lindrar symptomen och hjälper barnen att må bättre – samtidigt som man försöker undvika att hela familjen drabbas.

Nyligen gästade barnspecialistsjuksköterskan Johan Holmgren "Nyhetsmorgon" för att prata om hur man behandlar de små barnen när de drabbas av förkylning. 

Snoret avslöjar förkylningen 

Vanliga förkylningssymtom är snuva och nästäppa, halsont, hosta, nysningar, feber och värk i kropp samt huvud. Vissa upplever alla symtom medan andra personer upplever två eller tre. Men kan man bota en förkylning om ens barn drabbats? 

– Vi pratar mer om symtomlindring än att bota. För att kroppen kommer med det egna immunförsvaret ta hand om virusinfektionen i sinom tid. Det brukar pika runt dag tre till fem, kanske. Efter dag 4-5, brukar det bli bättre och bättre, säger Holmgren i "Nyhetsmorgon". 

Han förklarar att man kan se på snoret hos barnet, när snoret går från att vara vattningt till att bli tjockt och ta en gul, nästan grön nyans. 

– Det handlar om att då börjar viruset dö och då ska vi få ut det här ur näsan, och då blir det mycket tjocka partiklar som gör att vi får det tjocka snoret. 

Så behandlar du förkylningssymtom hos barn

Johan Holmgren presenterar en lista över olika behandlingsmetoder vid förkylningssymtom: Nästoalett, högläge, mobilisering, vätska, febernedsättande eller smärtlindring. 

– Nästoalett betyder att du spolar med saltvatten i näsan, gärna med ett tryck. En vanlig näsdispenser som gör att det blir lite fuktigt i näsan, det är inte det vi pratar om. Utan här pratar vi om att du ska få en dusch i näsan, det ska bli en kallsup. Då rensar vi hela näsan, men också ner i svalget för där ligger det snor och guppar upp och ner i halsen, det triggar också hostreflexen, förklarar Holmgren. 

Han fortsätter beskriva att högläge alltid är en bra metod, eftersom snoret glider ner i svalget om man ligger helt plant, vilket gör att man kan få svårt att andas under natten. Ligger man i högläge rinner det på ett annat sätt. 

– Mobilisering, till skillnad från högläge, innebär att vi ska röra oss. Skaka runt kroppen, flaxa med armarna för att öppna upp lungorna och så lungorna rör på sig. Så att slemmet kan röra på sig. 

Holmgren påpekar att det bara är bra att sitta på en pilatesboll och studsa, eller att föräldern hoppar med barnet i soffan. 

Därför är vätska viktigt  

Vätska är bra för flera saker, dels för att inte bli uttorkad om man har feber. 

– Dricker vi regelbundet så kommer slemmet inte bli lika tjockt, då är det mycket lättare att eliminera det, säger Johan Holmgren. 

Feber i sig är inte farligt, såvida man inte kommer upp i onormalt höga temperaturer, omkring 41 grader. Men febernedsättande och smärtlindring kan ändå vara en bra behandlingsmetod. Speciellt bra är smärtlindringen vid hosta, som ofta kan orsaka en del smärta i svalget. 

– Barn kan inte säga att det gör ont när de är riktigt små, då kan man med fördel ge smärtlindring så att man har lättare att få i barnet mat och vätska och kunna mobilisera dem. 

MISSA INTE: 

Kronprinsessan Victorias barn: Allt om Estelle och Oscar

Agnes Wold: Julmaten du ska se upp med – för att slippa bli sjuk