Så ska vi frestas att äta gräshoppsfärs

Från ägg till mogen mjölmask tar det tio veckor. Därefter försätts maskarna i dvala och ångas till döds. Som sista steg torkas eller fryses de för att säljas vidare och bli mat.

Mjölmaskfabriken Tebrito i Orsa har funnits sedan 2016. Då var det inte ens tillåtet att använda insekter i livsmedel i Sverige. Men 2020 kom beskedet från EU att det är okej. Men medan det i Danmark redan går att sätta tänderna i en burgare baserad på gräshoppsfärs är den svenska marknaden mer trevande. Men de senaste åren har intresset ökat markant, enligt Tebritos vd Nils Österström.

– Vi planerar för att tiodubbla vår produktion för att möta efterfrågan. Det är fantastiskt, säger han.

Därför är det ett klimatsmartare alternativ

Men även om Nils Österström märker ett ökat intresse finns det än så länge bara några få produkter med insektsinnehåll i butikshyllorna. Det finns ett inbyggt motstånd hos många att sätta tänderna i maskar och småkryp, hur nyttiga de än är.

– Det finns absolut en äckelfaktor hos vissa. Men jag brukar jämföra med sushi, det tog nästan 15 år innan det gick från att vara konstig mat till något som alla äter, säger Nils Åström, livsmedelsingenjör på företaget Eatem.

Och klimatvänligt är det. Som exempel behöver insekter äta i snitt två kilo föda för att växa ett kilo. Som jämförelse behöver en ko få i sig omkring 25 kilo för att öka ett kilo i ätbar vikt.

– På insekter kan man dessutom äta nästan allt och de kräver väldigt lite utrymme. De äter också sådant som vi inte äter och omvandlar det till fullvärdiga proteiner och bra fetter, säger Åsa Berggren, som fokuserar på syrsor i sin forskning.

Finns en global misstänksamhet

Om det i Sverige handlar mer om en alternativ proteinkälla för de nyfikna så fyller insekter en betydligt mer avgörande funktion i andra delar av världen. Men även om det i vissa länder är vanligare så är tveksamheten global.

– Den avsmak många känner inför att äta insekter är det största hindret för att kunna utnyttja insekter till fullo, säger Chrysantus Tanga vid International Centre of Insect Physiology and Ecology i Kenya.

Tanga forskar om insektsmat och neofobi, det vill säga misstänksamhet mot att äta nya saker, ett arbete som bland annat finansieras av svenska Sida. Senast i somras publicerade han och hans kollegor en studie, där de testat hur olika former av gräshoppsmjöl i kakor tagits emot av testpersoner. Ju bättre dolt insektsmjölet är desto lättare hade testarna att tycka om kakorna.

– Men vi vill ändå bevara alla nyttiga proteiner och fetter i mjölet så det gäller att hitta en balans. För mig är det självklart, globalt måste vi börja se insekter som en viktig del i maten om vi ska klara av att förse jordens befolkning med nyttiga protein, fetter och mineraler, säger han.