Tre elever i varje klass mobbas återkommande: "Fruktansvärt"

140 000 barn har de senaste månaderna utsatts för mobbning i skolan och på nätet oftare än vid ett–två tillfällen, enligt undersökningen. 2015 var motsvarande antal 60 000.

Ett annat sätt att förstå ökningen är att andelen som utsätts så ofta gått från ett-två barn i varje klass till tre.

– Andelen barn som utsatts för mobbning har fördubblats på tio år, konstaterar Magnus Loftsson, forskningsledare vid organisationen Friends, som verkar mot mobbning.

Verbala kränkningar vanligast

Friends har låtit mätföretaget Novus i samarbete med forskare från Örebro universitet genomföra en webbstudie där unga i skolåldern 9–18 år har fått svara på frågor om mobbning.

Här framkommer att 110 000 mobbningsfall äger rum i skolan, 60 000 i internetmiljö och 30 000 i miljö där skola och nätet överlappar.

Vanligast förekommande är verbala kränkningar, det vill säga att unga utsätts för taskiga kommentarer och att bli ignorerad eller utfryst – något som också sker på internet. Näst vanligast är fysiska kränkningar, att ha blivit slagen, sparkad, knuffad, fasthållen eller hotad.

– Jag tycker det är fruktansvärt, jag blir arg, säger Magnus Loftsson och fortsätter:

– Jag har suttit och stirrat på de här siffrorna hur mycket som helst. Sverige har varit ett föregångsland genom att vi haft väldigt låg förekomst av mobbning, och vi är inte det längre.

Tidigare tendenser

Indikationer på att mobbning under åren har vuxit som problem syns också i andra undersökningar. Folkhälsomyndigheten och Statens medieråd har i olika undersökningar fångat upp tendenserna under de senaste 15 åren.

Skolinspektionen genomför återkommande en stor undersökning bland skolbarn, där man bland annat mäter upplevd trygghet i skolmiljön.

År 2010 uppgav nio av tio elever i årskurs 9 att de kände sig trygga i skolan. I 2020 års undersökning hade den andelen sjunkit till åtta av tio.

– Avsaknad av trygghet är ofta det som föregriper att en kränkning sker, säger Mårten Petersson, barn- och elevombud vid Skolinspektionen.

Enligt honom finns också brister i hur vissa skolor hanterar kränkningar.

– Man agerar inte tillräckligt snabbt, man tar det inte alltid på allvar. Det behöver finnas ett strukturerat tillvägagångssätt som förhindrar att kränkningar upprepas, men den arbetsprocessen finns inte hos alla huvudmän.

"Mobbningskommission"

Magnus Loftsson påpekar att även om många skolor är bra på att klara upp enskilda mobbningsfall och få dem att upphöra så saknas ofta en plan för motverka mobbning.

– Just att det hela tiden är många nya barn som utsätts, det lyckas skolan inte förebygga.

Regeringen har till hösten föreslagit ändringar i skollagen som syftar till ökad trygghet och studiero i skolan. Bland annat ska skolpersonal få ingripa fysiskt vid våld, lättare kunna stänga av och omplacera elever och införa stramare regler för mobiltelefonanvändning i skolan.

Men Magnus Loftsson menar att det krävs en nationell övergripande strategi för hur mobbningen ska hanteras i svenska skolor och att regeringen bör tillsätta en mobbningskommission för att staka ut hur en sådan policy ska utformas.

– Ser vi till våra grannländer, Norge och Finland, så finns ett mycket mera medvetet arbete. Även Danmark har fått mobbningen att minska, och de har legat på högre nivåer än vi har i Sverige, säger han och tillägger:

– Så här höga andelar barn utsatta för mobbning – både i skolan och på nätet – som vi har i dag har vi aldrig haft historiskt. Utvecklingen går åt helt fel håll, säger Magnus Loftsson.

Fakta om undersökningen

12 000 föräldrar bjöds in till att låta sin barn delta i undersökningen om mobbning. Det resulterade i att 1 657 barn, mellan 9–18 år och som går i skolan, under mars svarade på frågor om mobbning. Svarsfrekvensen motsvarar omkring 14 procent.

Metoden gör att svarsfrekvensen blir lägre än i undersökningar med vuxna respondenter, som i normalfallet är omkring 60 procent. När respondenterna är barn sjunker svarsfrekvensen till omkring 15 procent. I det här fallet är svarsfrekvensen alltså något lägre än normalt.

Metoden möjliggör ett nationellt representativt urval av barn. Eventuella skevheter i stickprovet har viktats med hjälp av kända populationstal för barn vad gäller kön och ålder. Undersökningen bedöms som representativ för riket.

Så definieras mobbning:

1. Avsiktlighet – handlingen utförs med mening att skada.

2. Maktobalans – den som är utsatt befinner sig ett underläge av något slag, det kan handla om flera mot en eller om ojämna styrkeförhållanden.

3. Repetition – kränkningarna sker återkommande över tid, det ska vara mer frekvent förekommande än två gånger under de senaste två månaderna.

Källa: Friends – Rapporten "Mobbningens förekomst: Tre barn utsatta i varje klass"