Hantera barnskrik, trot, test av gränser osv...

Vi har ett dilemma hemma hos oss. Våra småttingar är 1 och 2 år. Våra barn förstår inte så mycket än för dom är så små. Men det uppstår så många konflikter här hemma mellan han och barnen så jag står inte ut längre. När vi ska äta blir minsta barnet otåligt och skriker efter maten, mannen höjer rösten och säger bestämt "var tyst" och sätter fingret tvärs över munnen på honom. 2 åringen försöker göra sig förstådd och pekar på sånt hon vill ha och vill ha vatten osv.... Då säger han bestämt "ät!" Hon blir frustrerad, jag upplever att hon blir det för att hon försöker säga något. Eftersom han bara ger order utan att försöka förstå blir hon arg och skriker. Hon försöker göra sig förstådd igen men han är lika bestämd. Hon vägrar då äta, knuffa iväg tallriken, och skriker ännu mer när han försöker. ibland när hon skriker passar han på att trycka in mat i munnen på henne. Så ser vår måltoder ut och jag blir ledsen för att jag vill att hela fmiljen ska kunna äta tillsammns med glädje. Men det är omöjligt. .

Barnen måste enligt honom leka i sitt rum. Han blir arg om dom kommer ut med leksaker till oss. Jag säger att dom gör det för att dom vill vara med oss. 

När han pratar med barnen och dom inte lyssnar aäger han saker som jag tycker är väldigt elakt. Tex. använd det du har i skallen och lyssna, vad är det för fel på dig?, du sysslar med dumheter. Så har vi varje dag. 

Sen har jag märkt att om barnen leker med sånt dom inte får slår han antingen bort det dom håller i eller slår bort armen. 

När 2 åringen inte lyssnar tar han ett ganska hårt grepp runt hakan och trycker bak huvudet lite för att hon ska få hans uppmärksamhet. Det här är väldigt obehagligt att se på. Det är inte så hårt att de får blåmärken men inte okej ändå känner jag. 

Minsta lilla "fel" barnen" gör får de konsekvenser som de inte ens förstår. Han hotade 2 åringen med att ta hennes sparpengar om hon inte slutade pilla på en sladd.

Jag är väldigt besviken då jag inte kunde föreställa mig att han skulle bli såhär mot barn. Innan barnen kom visade han totalt rak motsatsen. Han lyssnade alltid på mig, pratde med mig, ställde alltid upp och gjorde allt för mig. 

Jag har försökt prata med honom men han säger bara att man måste vara bestämd om barnen ska få respekt. Enligt honom ska barn lyssna och lyda. 

Finns det npgonstans man kan få stöd för att ändra sådant beteende? Att lära sig förstå hur små barn funkar. Någon kurs i konflikthantering? 

Fler Som haft såhär? Hur har ni gjort?