Drömmer om att vara hemmfru
Har du barn TS? Att vara hemma med fler än ett år INTE myspys. Konstant kaos, skrik, hindra dem att slå ihjäl varann och sig själva. Aldrig vila. Knappt duscha. Noll tystnad. Vredesutbrott för allt.
Inlägg från: Anonym (Nonym)
|
-
-
#131Exakt. Det låter som TS tror att det är rätt soft och mysigt att vara hemma med barn. Att man tar en lugn morgon där alla sover ut, man lagar pannkakor ihop i ljusa fina kläder, leker lite stillsamt och alla sover sen så man som mamma får tid till lite skön återhämtning och matlagning. Alternativt att man lagar mat ihop i lugn och ro.Anonym (HmJ) skrev 2024-04-25 17:22:08 följande:Det brukar vara full rulle hela tiden.
Det är INTE sanningen i min värld.
Har varit hemma med två barn i ett drygt halvår och att återgå till jobbet kommer kännas som semester. Få gå på toa ifred! Ta en fika utan någon som skriker! Inte konstant övervaka så någon inte slår en frivolt från soffan eller hoppar på den andre! Kunna slappna av och inte vara på helspänn hela tiden!
Önska gärna hemmafruideal, men gör man det med barn så gör det iaf med en verklig bild i åtanke. -
#143Hur är det med kvinnorna på dina internationella arbetsplatser då om nu männen tar noll vabb? Finns de ens? Om de utländska kvinnorna måste ta all vabb, har de en chans att konkurrera då?TvillingmammaVästgöte skrev 2024-04-25 19:46:23 följande:
Inte i Sverige i alla fall. Här finns inte så många högpresterande unga män som kan tänka sig att ta ansvar för en familjs försörjning
I Sverige existerar knappt begreppet familj längre. Här ses alla som enskilda individer med ansvar bara för sig själva och barnen bollas gärna varannan vecka mellan dessa individer så att ansvaret delas upp 50-50.
Ingen satsar längre på barnen som uppfostras av förskolor och skolor, hjälpligt. Detta drabbar pojkarna värst eftersom pojkar har en längre barndom, de utvecklas flera år långsammare än flickor. Därför får vi inte längre så många unga högpresterande män.
På de internationella arbetsplatser jag arbetar på och har arbetat på blir de svenska männen hela tiden ifrånsprungna av de utländska männen som är mycket mer väkutbildade, framåt och drivna och som inte vabbar.
Min erfarenhet är inte din. De barn jag ser som går på förskola lär sig att dela med sig, de övar språk och matematik, tränar på en hel massa färdigheter. De barn jag vet om som inte går på förskola har varit små egoistiska monster när förskolebarnen lekt med dem. Vägrat dela, varit otroligt oartiga och helt ovana att umgås med andra individer. -
#147Alltså. Har du ens barn? Vet du hur otroligt mycket jobb det är att vara hemma och verkligen sköta ett hem med barn själv? Hur extremt ensamt det kan vara? Hur extremt stressande?Anonym (Söker också gentleman) skrev 2024-04-25 19:54:09 följande:Ja precis, håller med. Men det finns många avundsjuka och vill att vi ska jobba 9h varje dag och sliter oss själva.
-
#149Det är inte samma sak. Barn på förskola och barn hemma är två olika ballgames. Min son på förskola är väluppfostrad, sover sött på golvet på en madrass, äter noga med bestick. Min son hemma river huset, vägrar sova utan står och försöker hoppa ur sängen, och kastar maten över halva köket.Gelas1 skrev 2024-04-25 20:13:41 följande:Jag har inte barn, men har tidigare jobbat som förskolefröken ?dagisfröken? under 2 årstid.. Brukade ibland hålla koll på 12-16 ungar ensam, med tanke på hur man besparar inom förskolan, skolan och äldrevården, väldigt underbemannat för antalet barn..
Så hade garanterat klarat det, för det finns i mina instinkter som kvinna.. :)
Du låter extremt, extremt naiv. -
#154Leta upp den här tråden den dagen du är hemma med fler än ett av dina egna barn. Så kan vi se.Gelas1 skrev 2024-04-25 20:19:44 följande:Hahahahha det tror du? barnen brottandes med en på golvet skrek och hade sig.. bara för att DITT barn var så betyder det inte att alla är lika. Så sjukt dålig insyn. :)
-
#159Gumman sluta vara naiv.Gelas1 skrev 2024-04-25 20:18:25 följande:Hjärtat läs om och sluta döm.. varit förskolefröken och handskas med alla olika typer av barn.. både ?speciella? och ouppfostrade.. Jag vet att vara hemmafru hade varit ett typ av arbete. DÄRFÖR jag hellre hade önskat och drömt att satsa fullt ut på det och min familj, friidrotters det istället för att vara helt slut och trött efter 9h arbetsdag varje dag och komma hem där det även förväntad att man ska vara pigg och göra allt i hemmet. Trivs inte att tvingas till jobb, vill prioritera min familj istället. Förestår inte vad problemet är och att man inte kan få känna sig olika? :)
Det finns absolut ingen som hindrar dig från att vara hemmafru heller, sen att urvalet män som tänker försörja dig är begränsat är bara så det är. Men det är något du absolut kan satsa på.
Jag jobbar, men har ett jobb där jag jobbar flexibla veckor, kan jobba mer ibland och mindre ibland. Jobbar deltid från hemmet och kan lägga upp min tid själv. Min man har samma typ av arbete. Våra barn kan därmed gå rätt korta dagar på förskola. Funderar även på att gå ned på 80% eftersom tja, vi tjänar båda bra nog för det, så då skulle barnen vara hemma med oss ännu mer. Vi delar lika på hushållsarbetet också, så ingen känner att vi är den enda som tar allt.
Livet är inte svart eller vitt. Det står liksom inte mellan att löneslavar och sen jobba hemma, eller att vara hemmafru. -
#163Antar att du ändå gillar typ sjukvård, vägar som funkar och äldreomsorg? Du vet, sånt skatter från de som jobbar går åt?Anonym (Söker också gentleman) skrev 2024-04-25 19:54:09 följande:Ja precis, håller med. Men det finns många avundsjuka och vill att vi ska jobba 9h varje dag och sliter oss själva.
-
#169Jo.Det är dels det du (och andra i tråden) säljer in jag irriterar mig på, att hemmafrulivet skulle vara så mycket mindre slitigt än yrkesrollen. Jag stör mig på det eftersom det är så många idag som just tror att livet som hemmafru och hemmamamma är ett myselimysliv och att kvinnor är idioter som jobbar. Om man istället säger att jag, jag vill ta slitet att vara hemma - det är enormt tufft men jag gör det, och har en plan för hur jag ändå får en pension när den dagen kommer, och har en ekonomisk plan för att inte stå på bar backe och med noll yrkeskår om mannen drar när jag är 52 år. Då är det en annan femma.Gelas1 skrev 2024-04-25 20:30:54 följande:Men varför blir du så provocerad av min dröm och hur jag hade velat leva mitt familjeliv?? Gör det som funkar för dig, och sluta döm de som inte vill tvingas leva inom dina och samhällets ramar. :)
Dels tycker jag att det är lite trist att propagera för en livsstil där barn får sämre kontakt med sina pappor. -
#175Där håller jag med dig. Också då man får mer intryck utifrån och träffar lite människor som pratar om andra saker. Det är rätt sunt.TvillingmammaVästgöte skrev 2024-04-25 20:29:39 följande:Deltidsarbete tycker jag är att föredra framför att vara hemmafru.
Jag försöker som jag skrivit också att låta mina barn få kortare dagar på förskolan, så vi får bra med tid att umgås med. Är själv högutbildad och har en högutbildad man. Hade jag velat hade jag kunnat vara chef både inom privat eller statlig sektor nu men jag har medvetet avstått det karriärsteget för att kunna prioritera mer hemmatid med barnen när de är små. Det har min man också valt, eftersom vi båda vill ge barnen två närvarande föräldrar.
Jag förstår bara inte det som framförs i tråden, att valet liksom skulle stå mellan att vara hemma på 100% eller jobba livet ur sig 9 h per dag på ett jobb.