Drömmer om att vara hemmfru

Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 06:59
380 svar

Citera Återställ Anmäl

Drömmer om att vara hemmfru

Det är nog svårt att hitta sådana high value-män i Sverige idag, tyvärr. Det är mycket vanligare i Tyskland och de andra tyskspråkiga länderna, samt Storbritannien och USA. De nordiska länderna är sämst, Sverige förmodligen allra sämst.

Fast sedan tycker jag att man även ska ha i åtanke, att äktenskap kan ta slut - 50 procent gör just det. Jag läste precis Cecilia Gyllenhammars första bok om sin familj - hon är ju dotter till PG Gyllenhammar. Hennes mamma hade ett otroligt privilegierat liv med flera stora, fina bostäder, tjänstefolk o.s.v. - men samtidigt var hon ju helt beroende av sin make.

PG hade flera otrohetsaffärer, och då kunde frun inte visa ilska, för då skulle han kanske välja den mer tillmötesgående älskarinnan framför henne. Så i stället för att skälla på honom när han äntligen kom hem ifrån flera dygn med älskarinnan i Paris, så måste hon (eller tyckte att hon måste) göra sig extra vacker, se till att det städades upp så att allt var tipp-topp, laga extra god mat (hummer med kaviar, champagne), passa upp på honom och vara extra trevlig att umgås med... DEN situationen vill du nog inte hamna i!
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 14:07
#318

Citera Återställ Anmäl

Anonym (E) skrev 2024-04-26 13:42:53 följande:
Men man kan ju plocka russinen ur kakan. Gör om gör rätt, så att säga. Vi vet att det blev en kvinnofälla där dagens kvinnliga pensionärer är stora förlorare. Vad händer om vi som är yngre idag ser till att ordna med sparande till pensionen, så vi och männen har samma villkor i familjen? OM man nu vill vara hemma och sköta om familjen.Jag tror även att fler kvinnor idag (även de som vill vara hemmafruar) både har möjlighet och ser värdet i att göra sådant som är utvecklande för en själv. Gå kurser, ha hobbys, vara involverade i föreningar osv. Där får man ju både erfarenhet, ett kontaktnät och social stimulans på ett annat sätt än förr.

De flesta jag känner till som vill leva sådant liv konsumerar inte heller sådant du rabblar upp utan lever snarare "landsbygdsromantik", med hemlagad mat med egenodlade grönsaker, barn som kan springa runt på gården och leka fritt (ingen dyr lägenhet i stan), absolut inga akrylnaglar, restaurangsbesök osv.. Allt det där ser jag mer yngre, barnlösa influencers framför mig och det är inte riktigt dom jag sett prata om hemmafru och familjeliv? Antagligen lever jag i en helt annan bubbla och jag håller med dig om att den där konsumtionen inte är bra.

Fast det där med kvinnofälla och pension är inte sant längre, det är något som folk fortsätter att rapa upp utan att ha tagit reda på hur det verkligen ligger till. Sanningen (efter den senaste höjningen av garantipensionen) är att majoriteten av alla pensionärer får garantipension idag, och detta blir alltså samma antal kronor för samtliga av dem. Hur stor del som består av egen-intjänad pension och hur stor del som fylls upp till normen med skattepengar gör ju ingen skillnad för den enskilda pensionären. Och till detta kommer ett saftigt bostadstillägg om man är ensamstående.

(Enda gången det gör skillnad hur mycket egen-intjänad och hur mycket garantipension man har, är om man hade tänkt flytta utomlands som pensionär, för det går inte längre att ta med sig garantipensionen. Utan då kan man bara ta med sig den intjänade pensionen, och man får såklart inget bostadstillägg heller.)

Det är även så, att för väldigt många kvinnor lönar det sig inte att ha arbetat heltid hela livet, för det enda som händer då är att de får så hög egenintjänad pension att bostadstillägget bortfaller. MED bostadstillägget hade de fått ut exakt samma antal kronor i handen - och sluppit offra sina barn genom att lämna bort dem när de var små, och själva slita halvt ihjäl sig med dubbelarbete under småbarnsåren. Jag känner flera äldre kvinnor som känner sig lurade: de gick som nyblivna mammor på det där budskapet att man måste tänka på pensionen och därför fortsätta arbeta heltid, men i verkligheten tjänar de inget på det nu som pensionärer. Det ger en stor bitterhet.
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 16:21
#327

Citera Återställ Anmäl

Anonym (E) skrev 2024-04-26 15:09:37 följande:
Ja, jag har ett sådant exempel i familjen. Min mamma har jobbat sedan hon var 16 år, aldrig varit arbetslös. Ofta jobbade hon helger, storhelger och på våra lov. Nu när jag har barn jobbar hon fortfarande så mycket att hon aldrig hinner hälsa på oss. Hon har missat mitt ena barns dop och hade inte vi hälsat på henne så hade hon nog bara träffat mina barn ett par gånger. (äldsta är 5 år) Vi pratade pension nyligen och hennes är pinsamt dålig! Inte värt allt hon offrade familjen för.
Anonym (Nonym) skrev 2024-04-26 14:20:54 följande:
Nu pratade jag om den generella stressen i samhället som ger ett behov att tjäna mer pengar och därmed jobba mer.

Ang det första stycket så absolut, men då är det ju en fråga om vad hemmafrulivet tillåter. Om mannen ska tjäna in allt och därmed arbetar väldigt mycket, arbetsresor, borta kvällar och helger, kan ju det ge att frun faktiskt inte har sådär mkt tid över för egna hobbys.
Ah, jag förstår. Jag läste det lite fel. Du har ju verkligen helt rätt i det. Det är en otrolig press gällande vad som är normalt och vad som generellt förväntas. Kanske märks det av lite mindre här på landet, men samhället är ju verkligen uppbyggt på konsumtion och där krävs det ju två arbetande i hushållet för att det ska gå runt. Förhoppningsvis slår det tillbaka så trenden vänder snart, för som du säger tror jag många hade tjänat på att båda får mer tid med familjen, inte bara mammorna.
Ja, ska det löna sig ekonomiskt som pensionär att arbeta heltid hela livet, så måste man vara högavlönad. (Jag vet inte exakt var brytpunkten går, men det handlar i alla fall om sådana inkomster som ytterst få kvinnor har.) Och dessutom finns det andra värden än de rent ekonomiska. Att inte hinna och orka med sina barn och barnbarn är ju inte klokt - vad är det för liv?
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 16:53
#330

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-04-26 16:38:31 följande:
Som jag skrev ovan, jag förstår inte heller varför så många tror att män vill jobba mycket samt knappt träffa sina barn?

I relationer där kvinnan är hemmafru på heltid, jobbar mannen ofta väldigt mycket.

Att svenska män oftast inte vill stå för hela försörjningen, framställs av hemmafru-förespråkare som något dåligt. När det i själva verket är något bra! Inte minst för bådas kontakt med barnen.

Exakt hur man delar upp det, är upp till varje par. Men att kalla män som vill vara hemma med sina barn för snåla och omanliga, är bara trashigt.
De där månadernas pappaledighet avgör inte vem som är en bra pappa eller inte. Det är en uppfattning som bara finns i Sverige, och bara sedan c:a 25-30 år tillbaka. Med den logiken, skulle alla pappor i världshistorien fram till dess ha varit dåliga pappor, och alla i exempelvis arabvärlden, Asien, Afrika, Sydamerika och Sydeuropa fortfarande, samt övervägande i Östeuropa och USA - samt naturligtvis hos alla naturfolk där könsrollerna är skrivna i sten - och det måste väl alla förstå att så inte kan ha varit eller är fallet!

I nästan alla kulturer är det, och har varit, så att pappans viktiga roll kommer senare i barnens liv. Han behöver inte ha gett flaskor, bytt blöjor eller passat dem när de var små. Det handlar om helt andra saker - om att föra barnen ut i livet. T.ex. att han ska kunna säga till mamman - som ofta är mycket harigare kring barnen - att "NEJ Kalle behöver inte ha på sig vinterkläder, det är vår nu, och nu går han och jag och fiskar". Och när det gäller döttrar, så är det oftast så att när en flicka/kvinna bär som en osynlig prinsesskrona på huvudet... så är det hennes far som har satt dit den.

Det är ingen tvekan om att pappor ÄR otroligt viktiga, och därför anser jag även att det var fel att ensamma samt lesbiska kvinnor fick rätt att göra insemination. (Att ensamma kvinnor får adoptera, kan man försvara med att det är bättre att de barnen får EN förälder än ingen alls.) För de barnen kommer att sakna mycket i sin mentala make-up - men av någon märklig anledning brukar det alltid vara SAMMA människor som skriker om att detta ska vara tillåtet, och hyllar ensamma morsor, som även skriker om att pappor måste ta pappaledigt för annars tar deras barn skada för livet. Ingen logik alls, ingen hemma på loftet...
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 17:09
#334

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-04-26 16:38:31 följande:
Som jag skrev ovan, jag förstår inte heller varför så många tror att män vill jobba mycket samt knappt träffa sina barn?

I relationer där kvinnan är hemmafru på heltid, jobbar mannen ofta väldigt mycket.

Att svenska män oftast inte vill stå för hela försörjningen, framställs av hemmafru-förespråkare som något dåligt. När det i själva verket är något bra! Inte minst för bådas kontakt med barnen.

Exakt hur man delar upp det, är upp till varje par. Men att kalla män som vill vara hemma med sina barn för snåla och omanliga, är bara trashigt.
Och en annan tanke, det handlar även om kvalitetstid.

I en familj där båda vuxna arbetar heltid, är livet som en enda stress. Barnen ska släpas till dagis även om de helst vill sova, de ska släpas därifrån medan de gråter av trötthet, man måste hinna handla på vägen, sedan ska det lagas mat, sedan ska den ena fixa matlådor, plocka undan, diska och städa köket medan den andra underhåller barnen, någonstans där måste någon även hinna plocka upp och sopa upp gruset i hallen och lägga in en tvätt också, man måste lägga fram kläder och allt annat till nästa dag, barnen ska nattas och föräldrarna faller i sömn utan att knappt ha haft någon tid alls på tu man hand. Helgerna går åt till att storhandla, storstäda, göra trädgårdsarbete, i värsta fall även arbeta på renoveringar. Familjens byråkrati måste tas om hand etc., kanske har man även en gammal förälder som ska hälsas på och hjälpas.

I ett par där mamman är hemma, hinner hon med hushållsarbetet medan mannen är på jobbet och barnen sover middag eller "hjälper till" (vilket med tiden kommer att innebära att de kan göra hushållsarbete och hjälpa till på riktigt) eller är på dagis tre timmar om dagen när de uppnått åldern för allmän förskola. De behöver aldrig släpas upp i ottan, utan börjar i så fall klockan 9. Hon kan träffa väninnor som också har småbarn, hon kan gå till öppna förskolan eller kyrkans aktiviteter för mor-och-barn.

När mannen kommer hem har hon maten framme på bordet, efter maten behöver bara diskmaskinen plockas i och diskbänken torkas av, allt annat kan mamman göra nästa dag. Så hela kvällen är kvalitetstid, först med barnen och sedan när de nattats, paret emellan. På helgen behöver inte heller mycket göras, för det har mamman hunnit under veckan. Så då kan familjen t.ex. åka direkt till fritidshuset när mannen slutar jobbet på fredag e.m..

Och även om mannen i exempel två skulle jobba över någon gång i veckan, och göra tre-fyra affärsresor med övernattning om året, så får han ändå oerhört mycket mer kvalitetetstid med sina barn än mannen i exempel 1.
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 17:50
#346

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-04-26 17:21:29 följande:
Det låter snarare som att det är du som inte är hemma på loftet.

Ingenstans har jag skrivit att pappor som står för försörjningen är dåliga pappor. Men faktum kvarstår, de får mindre tid för sina barn. Och är pappan ensam försörjare, jobbar han ofta mycket. Tänk om inte alla pappor vill det? Är de sämre pappor då?

Att uppmuntra pappor att vara hemma med sina barn, är enbart positivt. Det är inte detsamma som att tvinga, eller påstå att pappor ska vara hemma på heltid.

Jag vet inte om du har egna barn, men att påstå att pappor inte är viktiga för sina barn från början, är faktiskt kränkande mot min man och alla andra pappor som tar stort ansvar hela barnens uppväxt. Som inte är mindre manliga för att de byter blöjor. Som inte kör med auktoritär uppfostran eller behandlar sina döttrar som prinsessor.

Självklart finns det många bra pappor i världen och har alltid funnits. Självklart finns det inte bara ett sätt att vara en bra pappa på. Men faktum kvarstår: Många mer patriarkala kulturer är betydligt mer våldsamma och barbariska än dagens svenska / västerländska kulturer. Arabvärlden t ex, är knappast en förebild.
Det är fortfarande så att om båda arbetar heltid så får båda mycket lite kvalitetstid med sina barn, om mamman är hemma får barnen mycket tid med henne och dessutom mycket kvalitetstid med sin pappa (då inte all föräldrarnas lilla fritid måste gå åt till hemmets, husets och trädgårdens skötsel och annat vardagens småkram). D.v.s dessa barn får mer tid med sin pappa ändå, än i familjer där båda arbetar heltid.

Ja Arabvärlden kanske inte är något bra exempel för någonting här i världen! Dock är det ett faktum, att det bara är här i Västvärlden som vi har en pågående explosion av "könsdysfori", d.v.s. att ungdomarna är förvirrade kring vilket kön de tillhör. Detta lider inte ungdomarna i Arabvärlden av (de lider av annat i stället såklart, särskilt flickorna lider av sin ofrihet och sin rädsla för att kosta sin far mycket i hemgift om de inte är vackra nog för att bli gifta annars) och inte heller i t.ex. Amazonas, där det är självklart att barnen är med mamma och andra kvinnor runt härden de första åren, och pojkarna från några års ålder sedan alltmer hänger med sin far, och lär sig att jaga, kriga och bygga hyddor.

Man fuckar inte med våra inbyggda könsroller gratis - någonstans blir det problem om man gör det.
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 17:55
#347

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-04-26 17:49:47 följande:
Så män vill hellre jobba än att vara med sina barn? För det är vad du indirekt säger.

Din man tyckte att det var viktigare att jobba än att barnen skulle få kortare dagar? Jaha, då var det ju så. Trist för er kan jag tycka. Inte att han jobbade heltid, det gjorde jag och min man också. Utan inställningen.

Varför skaffa barn om man inte vill vara med dem? En mening som karriärkvinnor ofta får höra.

Men denna tråden handlar inte om din man, eller andra män som prioriterar jobbet framför barnen. Det handlar om att hemmafru-förespråkare ofta förutsätter att män vill dra hela försörjningslasset, samt kallar män omanliga och snåla om de inte vill det. Om de vill ha mer tid för sina barn.
Du ser ju inte din o-logik.

Om både mannen och kvinnan arbetar heltid, så prioriterar båda bort barnen lika mycket - och då är allt toppen för barnen!

Om mannen arbetar heltid och kvinnan är hemmafru, så prioriterar mannen inte barnen och då är det synd om barnen.

Det är ju vad du säger!

Om man nu tycker att jämställdheten är det viktigaste av allt, så är det väl i så fall vettigare om båda föräldrarna arbetar 75 procent - och att de drar ner på sina utgifter. Eller?
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 17:58
#348

Citera Återställ Anmäl

USA111 skrev 2024-04-26 17:49:47 följande:
Du blir så isolerad då

Det behöver man ju inte bli, skillnaden är att man kan välja sitt sällskap. Annars tilldelas man bara arbetskamrater, där det ofta kan finnas någon som man känner ett starkt obehag tillsammans med. Om man inte har en egen firma förstås och själv väljer vilka man vill anställa, men även då kan man bli besviken på sina medarbetare efter ett tag...
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 19:03
#356

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-04-26 18:49:04 följande:
Fast du skrev att din man inte ville gå ner i tid. Att han hellre ville jobba heltid än få mer tid med sina barn.

Det var det jag svarade på.

Inte hur ni gjorde rent praktiskt, utan hans inställning.

Min man var föräldraledig och hade inte haft något emot att gå ner i tid. Det hade däremot din man, eller missförstod jag dig?

Vi fortsatte jobba heltid eftersom vi tyckte att det funkade. Barnen blev inte lidande, däremot vår relation. Vi hittade tillbaka till varandra, men med facit i hand skulle vi kanske ha gjort annorlunda. Men det är lätt att vara efterklok.
Dina barn blev inte lidande fast din man (och du) arbetade heltid, men när män som har en hemmafru som har all tid i världen åt att ägna sig åt barnen arbetar heltid, så blir barnen lidande?
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 19:21
#359

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-04-26 19:15:08 följande:
Jag har inte alls skrivit att barnen blir lidande av att mamman är hemma. Men mamman kanske blir lidande?

Pappan kanske blir lidande av att jobba mycket och ha hela försörjningsansvaret? Han kanske också vill vara hemma med barnen?

Jag tror inte att BARNEN lider av att den ena jobbar heltid och den andra är hemma på heltid. I så fall påverkas de (kanske) mer om båda jobbar heltid. Men det finns många andra varianter.

Sen verkar det som många män med hemmafruar, jobbar väldigt mycket, ofta långt mer än 40 timmar i veckan. I värsta fall ser de knappt sina barn. DÅ tror jag att även barnen blir lidande.

Men om pappan jobbar måttligt och mamman är hemma, eller pappan jobbar 100 procent och mamman 75 procent, samt båda har hyfsat med tid med sina barn, har jag inga synpunkter alls, så länge båda är nöjda.
Du kanske tänker på sådana som PG Gyllenhammar och han som jag inte minns vad han hette nu, den andre stordirektören som brukade låta sin fru ta barnen till flygplatsen så att han skulle kunna träffa dem en liten stund, när han bytte flyg mellan sina affärsresor..? De är nog 1 på miljonen, eller ännu färre. Men även i de fallen hade det varit betydligt värre, om mamman hade ett liknande jobb, och det var en inneboende barnsköterska som fick ta barnen till flygplatserna, så att de fick träffa sin pappa respektive sin mamma en kvart då och då!
Anonym (Sverige är sämst)

Fri 26 Apr 20:55
#365

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Myter frodas) skrev 2024-04-26 20:49:01 följande:
Det är en myt att barnen mår bättre av en hemmamamma. Statistiken om hemmafruar i Sverige är solklar (SCB). Barn till familjer där mamman inte arbetar har sämre psykisk och fysisk hälsa (till och med mer karies, fetma och benbrott!!) mer problemskapande beteende, sämre betyg. Familjer med hemmamamma har flera gånger högre risk för skilsmässa än familjer som delar på försörjningen, föräldraledigheten och vab. Ensamstående kvinnor är dessutom den mest utsatta gruppen och barn till ensamstående mammor är mest socialt utsatta,
Hemmafruar är mest vanliga bland låginkomsttagare och lågutbildade. Högutbildade män delar på föräldraansvaret mest. Barn i familjer med jämställda höginkomsttagarföräldrar mår statistikt sätt bättre och slipper i hög grad skilsmässor

Så vill man bli socialt utsatt med barn med dåliga betyg och psykisk ohälsa så är hemmafru rätt väg att gå. Då är det bäst att leta bland sd-män utan högskolepoäng. Lyckligtvis är dom lätta att få tag i. Så lycka till?

Fast den där statistiken skulle jag vilja se. Länkar du till den? Annars tror jag nämligen att du drar den ur r*ven.

Sedan skulle jag också vilja veta vilka som räknas som "hemmafruar" i den statistiken, i så fall. Om kvinnor är inbakade i den, som går på någon form av bidrag eller ersättning, för att de är långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade, så är de inte i egentligen mening "hemmafruar". Och i så fall ställer ju ORSAKEN till att de är just arbetslösa, sjukskrivna eller sjukpensionärer också till det i deras omhändertagande av barnen, naturligtvis.

Ovanstående har ju noll och intet att göra med en kvinna som utbildar sig till jurist, arbetar som det några år, gifter sig - kanske med en lite äldre, framgångsrik jurist -, föder barn och blir hemma i 5-10 år innan hon tar upp karriären igen.
Anonym (Sverige är sämst)

Sat 27 Apr 12:45
#374

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Nonym) skrev 2024-04-27 12:09:41 följande:
En jurist eller annan specialist som är hemma 10 år utan att hänga med i sitt yrke får nog se sig om efter ett karriärbyte sen.
Anonym (P) skrev 2024-04-27 12:33:36 följande:
Precis. I konkurrens med andra jobbsökande som inte varit borta i 10 år är chanserna mycket låga.

Fast det funkar i andra länder. Jag vet att i USA finns det i alla fall för offentligfinansierade yrken som åklagare, domare, läkare, sjuksköterska, lärare, socialarbetare etc. speciella nyintroduktionsprogram för kvinnor som varit hemmafruar ett antal år. De får lära sig det som har ändrats sedan de arbetade senast och skriva prov på detta, och sedan får de gå bredvid någon i början tills man förvissat sig om att hon klarar jobbet självständigt.

Vi har liknande program för utländska akademiker, men det är HELT OMÖJLIGT att svenska hemmafruar ska få delta i dem. Detta är uppenbarligen av politiskt korrekta skäl: vi ska inte ha några hemmafruar i Sverige, och om några ändå trotsar normen så får de skylla sig själva, då ska de inte ha någon hjälp tillbaka till arbetslivet. Då är det bättre att vi tappar en läkare, sjuksköterska, domare etc. - den feministiska hjärntvätten går först!
Anonym (Sverige är sämst)

Sat 27 Apr 18:14
#377

Citera Återställ Anmäl

Anonym (M) skrev 2024-04-27 13:17:27 följande:
Jag lever i ett förhållande där jag arbetar mest och min kvinna sköter om det mesta i hemmet. Vi har ingen 100% fördelning utan hon hjälper till en del med företaget och jag städar eller lagar mat ibland. Vi har gjort så att hon tar ut en del lön så att det inte blir tokigt med pension osv. Hon gör ju arbete för bolaget så inga konstigheter.

Tycker det är väldigt skönt och harmoniskt. Istället för att båda ska stressa hela dagarna så har hon rätt lugna dagar och jag kan varva ner när jag kommer hem. Hon har middagen färdig och servar mig osv. Också mycket trevligare att ibland kunna mötas i dörren av en naken och sugen fru än en stressad och grinig sådan.

Jo. Två heltider under småbarnsåren, och i värsta fall även ett hus med trädgård och renoveringsbehov på det - fungerar helt enkelt inte. INGEN orkar det utan att det blir lidande någonstans. Det är inget LIV. Och särskilt som vi har det så bra i Sverige också att vi egentligen inte skulle behöva arbeta så mycket utanför hemmet, utan det handlar mer om att få råd med skrythus, skrytbilar, skrytsemestrar o.s.v.. Samt att uppfylla normen att kvinnan också måste ha en karriär för att vara lyckad.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Drömmer om att vara hemmfru

Drömmer om att vara hemmfru

INNEHÅLL