• Anonym (St)

    Otrogen? Frun säger nej till sex

    vi är ett par som levt länge tillsammans, sakta men säkert har min fru släckt ner våran sexuella samvåra, Avvisanden av mina närmanden har för mig varit verkligt jobbigt, nu har vi väl då gott dom inget sex alls, vi har legat 1 gg senaste året, jag har försökt få igång henne med de medel jag har till förfogande vilket inte har hjälpt, och nu har jag börjat fundera över att söka sexuell närhet på annat håll, men detta ger mig moraliska dilemman, jag är ganska säker min fru inte skulle gå med på en öppen relation, och skulle hon ? komma? på mig om jag hade sex på annat kommer hon bli verkligt upprörd, men är jag otrogen om jag verkställer detta? Hur kan man vara  sexuellt otrogen mot någon som man inte har någon sexuell relation med? Äger min fru min sexualitet trots att hon tackar nej till den? det är på nivån att hon absolut inte vill kyssas, eller ligga,,,

  • Svar på tråden Otrogen? Frun säger nej till sex
  • Anonym (....)
    Anonym (C) skrev 2024-03-13 07:14:22 följande:
    Eftersom det framgår att detta par har fler problem än bara sexlivet och kämpat med dem väldigt länge utan att lyckas lösa dem förstår jag inte varför skilsmässa inte skulle vara ett alternativ. Ts har dessutom skrivit att deras barn är stora, vilket borde vara en underlättande faktor.
    Visst är det lättare när barn är vuxna, men även vuxna barn kan ta väldigt illa upp av föräldrarnas skilsmässa. De vill ha föräldrahemmet att komma tillbaka till om det skulle skita sig... den tryggheten. Det går inte om det ska bo en styvmor eller styvfar där, som kanske signalerar att hon/han inte vill ha dem där, och bör försvinna så fort som möjligt. Det blir som att hälsa på hos främmande. Och en mamma som måste flytta till en 1:a i Bredäng, har kanske inte heller plats... 

    ...och sedan ska en styvmor eller styvfar vara med och bestämma om gemensamma semestrar eller inte, hur och hos vem julen och andra storhelger ska firas, om paret ska hjälpa till och passa barnbarnen en helg då och då för att de unga familjerna ska få avlastning... Det blir inte samma självklarhet i umgänget mellan vuxna barn och föräldrar längre, och samma gäller barnbarnen när de kommer. 

    Jag förstår verkligen att människor drar sig för att bryta upp långa äktenskap, även om barnen är vuxna.

    För övrigt hade jag ett tag en väninna, som sa att hon "kände sig mindre verklig" när föräldrarna skilt sig. Då var hon 24 år och bodde själv med en kille. Jag förstår inte det, men det är tydligen så att vissa känner så. Föräldrarnas intakta äktenskap är grunden för deras liv. 
  • Anonym (Fru K)
    Anonym (St) skrev 2024-03-07 11:42:55 följande:
    Äger min fru min sexualitet trots att hon tackar nej till den? 
    Så tänkte jag också (fast tvärtom) när min man meddelade att han tröttnat på sex och inte längre var intresserad. 
    Jag skaffade till slut en älskare. Tror att min man vet men han verkar inte bry sig. Han är fortfarande, efter några år, lika ointresserad av sex. 
  • Anonym (C)
    Anonym (....) skrev 2024-03-14 08:05:50 följande:
    Visst är det lättare när barn är vuxna, men även vuxna barn kan ta väldigt illa upp av föräldrarnas skilsmässa. De vill ha föräldrahemmet att komma tillbaka till om det skulle skita sig... den tryggheten. Det går inte om det ska bo en styvmor eller styvfar där, som kanske signalerar att hon/han inte vill ha dem där, och bör försvinna så fort som möjligt. Det blir som att hälsa på hos främmande. Och en mamma som måste flytta till en 1:a i Bredäng, har kanske inte heller plats... 

    ...och sedan ska en styvmor eller styvfar vara med och bestämma om gemensamma semestrar eller inte, hur och hos vem julen och andra storhelger ska firas, om paret ska hjälpa till och passa barnbarnen en helg då och då för att de unga familjerna ska få avlastning... Det blir inte samma självklarhet i umgänget mellan vuxna barn och föräldrar längre, och samma gäller barnbarnen när de kommer. 

    Jag förstår verkligen att människor drar sig för att bryta upp långa äktenskap, även om barnen är vuxna.

    För övrigt hade jag ett tag en väninna, som sa att hon "kände sig mindre verklig" när föräldrarna skilt sig. Då var hon 24 år och bodde själv med en kille. Jag förstår inte det, men det är tydligen så att vissa känner så. Föräldrarnas intakta äktenskap är grunden för deras liv. 

    Att föräldrarna inte bor ihop är ju inget hinder för att komma hem till dem. Det är inte heller säkert att föräldrarna väljer att bo ihop med en ny partner, och om de gör det är det förmodligen lättare för partnern att acceptera att ett vuxet barn är där eftersom de inte måste ta ansvar och anpassa sig på samma sätt som när det gäller ett mindre barn. Vuxna som bor hemma hos en förälder brukar också bara göra det i korta perioder, till skillnad från minderåriga barn.


    Att känna sig mindre verklig för att ens föräldrar skilt sig när man är vuxen tillhör nog undantagen. Vanligare är nog att man önskar sig att föräldrarna skilt sig istället för att stanna hos varandra i en massa år trots att det är uppenbart att de inte fungerar ihop.

  • Anonym (Same here)
    Anonym (St) skrev 2024-03-12 11:26:15 följande:

    Jo självklart är hon missnöjd med saker i vårt liv, o
    jag har distanserat mig från henne, vilket såklart gör saken värre, hela situationen har gått i baklås, o problemet är självförstärkande, när jag distanserar mig så är det lättare för mig att orka med sexbristen, om jag försöker närma mig henne kickar lusten igång vilket ger att jag mår sämre, eftersom då känslan av att bli avvisad stärks, samtidigt så kommer jag längre från henne om jag håller en distans till henne, vilket troligen än mer minskar hennes lust,, om det ska bli rätsida på detta måste troligen bägge verkligen på allvar göra ett seriöst försök, de måste liksom vara en kugghjuls princip,, jag klarar omöjligen att bli den perfekta maken som uppvaktar, är intresserad, lyhörd, samtidigt som det är 100% sex nejtack,, jag har fan inte den mentala styrkan, när jag föreslår att vi bägge måste engagera oss,o hon inser att däri ligger önskan från mig om sex, säger hon bara att han inte har lust,, jsg fattar ju att detta är kört,,, hon tycker inte jag är het längre,, kanske har hon aldrig gjort det, hon tyckte nog mest jag var ett bra ämne till barnafar,,,


    Känner igen mig ord för ord i det du beskriver. 


     


    Enda sättet att orka med är att distansera sig för då slipper man bli avvisad. Man skyddar sig själv från den depression/nedstämdhet som uppstår i att bli konstant avvisad. 

    Ibland känns det som att jag själv försöker avvisa först genom att dra mig undan för att på så sätt låtsas som att det var mitt val istället för hennes, sjukt att det ska bli så. Man tappar lusten att uppvakta eftersom det aldrig ger någon intimitet. 


    Vissa kvinnor verkar tro att vi är ihop med dem för deras underbara sällskap, det stämmer inte för mig, jag har kompisar som jag hellre umgås med och delar intressen med än en "tråkig" kvinna som inte vill ha sex. Ibland undrar jag varför jag inte bor ihop med en manlig rumskamrat/kompis istället om sexet ändå ska utebli. Svaret är barnen, utan dem hade jag lämnat henne för länge sedan. 


    Har tagit upp det här med intimitet många gånger och det blir aldrig någon hållbar förändring. 

    Du TS, och även jag, förtjänar en kvinna som vill ha oss sexuellt. Dags att skilja sig. För mig kommer det så fort jag har råd att göra så för livet är för kort för att kasta bort den lilla glädjen (utöver barnen) man kan ha i vardagen med sin partner och slippa bli deprimerad när det finns kvinnor där ute som faktiskt vill ligga med dig!

  • Anonym (Nej)
    Core skrev 2024-03-14 00:17:47 följande:

    Två enkla val. Det är värt det, trots bristen på intimitet. Eller så är det inte värt det, du lämnar. 


    Jag förstår din frustration, men bara en sopa tar den feges väg, har svårt för ryggradslösa människor. 


    Ja, det finns två val att välja på. Otrohet är inte ett av dom.
  • Anonym (Juristen)

    Äger min fru min sexualitet? Svaret på den fråga står till och med upptaget i FN stadgar vad gäller mänskliga fri och rättigheter. Varje människa äger själv rätt till sin egen sexualitet. Så bortsett från vissa åldersrelaterade spursmål kopplat till barn, så kan ingen annan, förälder, fru eller utomstående person äga och kontrollera ditt sexliv. 


    Det innebär konkret att du själv har ansvar för ditt eget sexliv och själv fattar beslut om hur, när och med vilken du vill ha sex med. Frågan ställs förstås på sin spets då det kommer till sex utanför tex äktenskapet. Men trots att man är gift så har envar alltså rätt till sin egen sexualitet (läs sexliv) med den eller vilka den föredrar. Sedan finns det förstås frågor kring lojalitet, tillit, förtroende etc. Hur och med vem man har sex med kan ha moraliska aspekter men juridiskt är den egna rätten till sex okränkbar. 

  • Anonym (realism)
    Anonym (Juristen) skrev 2024-03-26 15:12:10 följande:

    Äger min fru min sexualitet? Svaret på den fråga står till och med upptaget i FN stadgar vad gäller mänskliga fri och rättigheter. Varje människa äger själv rätt till sin egen sexualitet. Så bortsett från vissa åldersrelaterade spursmål kopplat till barn, så kan ingen annan, förälder, fru eller utomstående person äga och kontrollera ditt sexliv. 


    Det innebär konkret att du själv har ansvar för ditt eget sexliv och själv fattar beslut om hur, när och med vilken du vill ha sex med. Frågan ställs förstås på sin spets då det kommer till sex utanför tex äktenskapet. Men trots att man är gift så har envar alltså rätt till sin egen sexualitet (läs sexliv) med den eller vilka den föredrar. Sedan finns det förstås frågor kring lojalitet, tillit, förtroende etc. Hur och med vem man har sex med kan ha moraliska aspekter men juridiskt är den egna rätten till sex okränkbar. 


    Alltid lika bisarrt när folk drar in ägarskap i frågor om relationer. 

    Vad är det du vill ha sagt egentligen? Att det är ok att skita i de moraliska aspekterna för att "ägarskapet" om sitt sexliv är överordnat?

    Du skriver att "sedan finns det moraliska aspekter"... ungefär som att det skulle vara sekundärt...jag tycker snarare att hela frågeställningen är en moralisk fråga som inte har ett dugg med ägarskap att göra öht. Jag menar TS kan väl äga sitt sexliv bäst han vill med det kommer ju inte få frun att bli vrålkåt för det? Så den egentliga frågan är, är det ok att ha sex med andra bakom ryggen på frun? Och det är väl till100% en moralisk fråga?
  • Anonym (Juristen)
    Anonym (realism) skrev 2024-03-28 10:58:57 följande:
    Alltid lika bisarrt när folk drar in ägarskap i frågor om relationer. 

    Vad är det du vill ha sagt egentligen? Att det är ok att skita i de moraliska aspekterna för att "ägarskapet" om sitt sexliv är överordnat?

    Du skriver att "sedan finns det moraliska aspekter"... ungefär som att det skulle vara sekundärt...jag tycker snarare att hela frågeställningen är en moralisk fråga som inte har ett dugg med ägarskap att göra öht. Jag menar TS kan väl äga sitt sexliv bäst han vill med det kommer ju inte få frun att bli vrålkåt för det? Så den egentliga frågan är, är det ok att ha sex med andra bakom ryggen på frun? Och det är väl till100% en moralisk fråga?
    Bra replik! Du har absolut rätt och det är precis det jag menar. Däremot var det ett direkt svar på frågan ägarskap som uttrycktes med viss sarkasm i uttrycket enligt min tolkning. Så juridiskt ligger både ansvar och bestämmande hos vederbörande. I ansvar finns absolut moral som en nyckelfråga att ställa sig själv då man lever ut sitt sexliv.

    Sen vad gäller att hitta tillbaka till en gemensam aktivitet där båda känner sig motiverade så är det en mer komplex fråga.
  • Anonym (Oofy doofy)
    Anonym (St) skrev 2024-03-08 12:03:48 följande:

    Du har delvis rätt, det är uppenbart hon vill ha mig som sin ? handyman? när jag målar hemma, bygger på något eller monterar något åt henne, så märker jag att hon gillar mig mer,, men inte så mycket så hon skulle kunna tänka sig kyssas eller knulla med mig,, de få gg vi haft sex senaste åren. Har det alltid varit under natten när jag vaknat till o smekt hennes kropp mycket lång tid,, o då har hon gått igång,, men om jag skulle försöka förföra henne i vaket tillstånd är svaret 100% nej tack,


    Acceptera att hon aldrig ville ha dig ens från första början. Hon fick nöja sig med dig efter hon dejtat femtioelva stycken "Idioter" som samtliga var snyggare än du men som inte ville ha henne för mer än att ligga med. Skaffa eget sovrum och undvik henne så mycket du kan så att du inte blir sugen på henne. Se henne som en du delar boendekostnaderna med, låt henne betala exakt 50% av allt gemensamt, gör hon inte det så skilj dig asap. Gör man så kan man stå ut med en fru som inte vill ha en.
  • Anonym (St)

    Vi var båda attraktiva o hade många möjligheter till relationer under åren innan vi blev ett par, jag var inte så selektiv och hade ett stort antal korta sexuella relationer, min fru var mycket vacker ( är fortfarande) och hade män som visade intresse men hon var inte intresserade av att ? ligga runt? han har ett litet gammaldags syn på detta, men det var definitivt jag som var den som var drivande i att vi skulle bli ett par, nu när åren gått kan jag tänka att hon mest såg mig som ett bra ämne till att bli far åt hennes barn,, jag har börjat att sova i ett av de utflugna barnens rum, det är en ganska sorglig typ av lösning,, ja va fan jag får helt enkelt inte rätsida på detta?.

  • Anonym (Görslut)

    Vill hon inte ligga nu så kommer hon inte vilja ligga sen heller.

  • Anonym (St)

    ja du har såklart rätt,, jag kommer aldrig kunna ändra hennes lust till mig,, det enda jag kan ändra på är mig själv och vad jag gör,,

Svar på tråden Otrogen? Frun säger nej till sex