• Elisa02

    Erfarenhet av abort när hjärtat säger nej?

    Hej. Jag förstår att det är ett svårt beslut, det var det för mig också men jag behöll min dotter trots att hon blev till av en grov våldtäkt så har ärligt talat ganska svårt att förstå att människor gör abort av skäl som dina. Du har ingen skyldighet mot pappan att göra det. Han valde att ta risken. Barnet är också ganska utvecklat i vecka 12 och har du de här känslorna tror jag inte du kommer må bra av en abort

  • Elisa02
    Emmamiman skrev 2024-02-22 19:13:09 följande:
    Jag VILL INTE göra abort. Därav dessa trådstarter. Men det hade varit enklare om det varit en flicka. Och jag vet att detta är kontroversiellt, jag vet att jag är dum i huvudet. Så jag ber om någon som tänker klarare här utan elakheter. 
    Då skulle jag säga: Gör det inte.
    Kärlek till dig och barnen. Det finns stöd att få och ni kan få ett så fint liv
  • Elisa02
    Emmamiman skrev 2024-02-22 21:38:03 följande:
    Vilket stöd finns det att få förutom barnbidrag?

    Ekonomiskt får man bistånd om inkomster inte räcker till. Man kan även ta hjälp från kyrkan, andra aktörer och privatpersoner. Vi är många som kan skänka nödvändigheter, barnkläder osv. Sedan borde det inte vara mycket dyrare med fyra barn än tre, i synnerhet inte om man sparat kläder och annat. Övrigt stöd finns ju till exempel i form av psykologkontakt. Kan det också vara så att din man ångrar sig senare i graviditeten/när barnet är fött?


    Ifall du läste mitt tidigare inlägg här i tråden förstår du nog att jag inte hade bra förutsättningar när jag blev gravid, men vi klarar oss fint. Jag studerar en högre utbildning men har också tid för mitt barn. Sverige är inget land där man ska behöva prioritera bort ett barn på grund av ekonomi eller liknande. Inte heller behöva göra abort på grund av sin partner

  • Elisa02
    Emmamiman skrev 2024-02-22 22:07:28 följande:
    Nej hade det räckt så hade jag inte skrivit den här tråden. Det räcker inte med hårda fakta, jag vet fortfarande inte hur jag ska kunna ta bort ett sprattlande liv Rent psykiskt och fysiskt. Hur hade du kunnat det? 
    Nu var inte detta riktat till mig men tycker ärligt talat det var dåliga skäl hon nämnde. Svaret på din fråga är uppenbarligen att vissa klarar det och andra inte. Men de flesta får inte se ultraljudet innan en abort, det fick jag. Jag klarade inte att ?ta bort? mitt barn trots hur hon kom till och jag ångrar det inte en sekund (fast att det är väldigt tufft ibland) då jag antagligen hade mått mycket sämre idag om jag hade gjort det - och mitt barn lever och mår bra
  • Elisa02
    Anonym (Inte jämförbart) skrev 2024-02-22 22:25:56 följande:
    Skulle säga att era situationer inte alla är jämförbara. Du var tveksam till att behålla för att pappan var en idiot och barnet blev till på ett fruktansvärt sett. 
    TS har tre små barn som hon behöver ta hänsyn till. Och jo, det blir väldigt mycket dyrare att ha fyra barn. Själva bebisen kostar inte så mycket men det blir utebliven arbetsinkomst vid föräldraledighet och vabb. De behöver kanske köpa en större bil och bostaden kanske blir på sikt kanske för liten.

    Sen måste föräldrarna orka tillgodose ytterligare ett barns behov. Det är inte alla som orkar med fyra små barn, nattsömnen kan ju bli väldigt förstörd om fler än ett barn vaknar ofta.

    Sen blir barnen tonåringar och det är inte direkt gratis. 
    Det kan jag hålla med om. Tänkte mer på att vi hade samma känslor inför abort. Men ja situationerna är olika. Man ska nog oavsett vara ganska beredd på att aborten blir tuff psykisk då det går att uppfatta det som ett litet barn därinne i vecka 12
  • Elisa02
    FiaLisannnN skrev 2024-02-22 22:37:12 följande:
    Herregud vilket verklighetsfrånvänt inlägg. Märks att du har noll koll på både skyddsnät och ekonomi. Vadå inte dyrare än tre barn? Min femåring är uppenbarligen bättre på att räkna än vad du är. 

    Ett riktigt tramsinlägg du bjuder på. Men du verkar riktigt kokoloco givet att du dessutom valde att föda barnet som din våldtäktsman var med och skapade. Helt jävla sinnessjukt och så oerhört taskigt mot BARNET.
    Hoppas du också är ung då du trycker ner mig som är ung och inte vet exakt allt om allt. Har hört det från folk som själv har flera barn, att om man sparat mycket blir det inte mycket dyrare. Det kan väl vara så också? Förstår att vi är olika, men jag skulle kämpa för barnet i magen som faktiskt redan finns

    Detta är inte min tråd men du kan ju i fortsättningen försöka förmedla åsikter mer konstruktivt. Såklart önskar jag att min dotter haft en stabil biologisk pappa som hon kunde träffa. Förstår att du har fördomar men du vet i princip inget om hennes situation, och hur hon blev till är inte något hon kommer få veta under sin barndom eller någonsin kommer behöva veta exakt
  • Elisa02
    Anonym (Lis) skrev 2024-02-22 22:49:28 följande:

    Men man bör ju inte planera att skaffa ett barn och tänka att vi finansierar barnet med ekonomiskt bistånd!

    Det är till för de som hamnat snett, som behöver hjälp, inte för att folk ska finansiera att skaffa ett fjärde eller femte barn!!


    Psykologkontakt är ett bra tips. Det kan vara bra för ts och mannen att gå och reda ut vad de vill och kanske för ts sedan också om de väljer abort.


    TS: man kommer över det. jag har gjort en abort trots att jag längtade efter barn och Inte hade något barn sedan innan. Tänkte knappt på det sen. Har fått två missfall, men då hade jag redan ett barn så det gick rätt bra att komma över också.


    Nu verkar det inte som någon planerat detta barn? Jag anser däremot att det gått snett redan när man blivit gravid och annars "behöver" göra abort i vecka 12 eller senare. Tycker det är dumt både mot sig själv och barnet i magen. Jag själv tar endast studiebidrag men om jag inte haft ekonomin och sparade pengar hade jag hellre tacksamt tagit emot bistånd än gjort en sen abort. Skulle inte behöva ha enormt dåligt samvete. Dels har mina föräldrar betalat mycket i skatt, dels kommer jag betala en del skatt då jag utbildar mig (tänker att jag kanske mått sämre och varit sjukskriven ifall jag gjort abort och kanske inte tagit tag i problemen), men befann mig också liksom TS i en utsatt situation. Sedan tycker jag givetvis aldrig man ska bli gravid med inställningen att leva på bidrag, men det är hon ju redan
  • Elisa02
    Anonym (Mimmi) skrev 2024-02-23 07:14:49 följande:
    Skit i henne, du har ju rätt i det du säger.

    Har man inte medel så att man klarar sig så finns ett skyddsnät och det ska vi vara jävligt tacksamma för. Sen så bör man inte skaffa barn på de premisserna, men är det som det är så... tja, är det.

    Du har också rätt i att det inte är så himla mycket dyrare med fyra barn än tre. Mindre barn kan iaf ärva varandras kläder, leksaker, cyklar, det mesta faktiskt. Och det finns organisationer som du också nämner, FB-grupper mm.
    Utöver det så kryddas barnbidragen rejält ju fler ungar man har. Bara i barnbidrag och under håll skiljer det 2260 spänn i månaden om man har tre istället för fyra.

    Nu är min personliga åsikt att det där med flerbarnstillägg är åt helvete fel, men det är en annan fråga. 

    En extra unge är, precis som du säger, ingen större ekonomisk belastning.

    Så skit i henne som gav sig på dig, en femåring har ju inte ens lärt sig enkel matematik ännu. Även om hon troligtvis kommer att hävda att ungen räknar ekvationer sedan flera år efter att jag skrivit detta.

    Att du behöll ditt barn har hon  heller inte med att göra, så bara skit i henne. I kvadrat.

    Förstår av ett senare inlägg från dig att du är ung, gissar på (enligt ditt nick) att du är född 2002. Isåfall är jag gammal nog att vara din mormor/farmor.
    Men jag står på din sida av den enkla anledningen att du har rätt.
    Låt inte elaka människor trycka ner dig och lycka till med allt.

     


     


    Tack så mycket fina du Hjärta
  • Elisa02
    Anonym (Mimmi) skrev 2024-02-23 07:19:15 följande:
    Förutom att hon har rätt.
    Och vad ger dig rätt att kalla henne för "kokoloco"? För att hon tog ett beslut som du inte hade tagit?

    Helt jävla sinnesjukt och så oerhört taskigt att sparka på en ung tjej som gör så gott hon kan. 
    Hennes dotter lever för att hon inte gjorde som du propagerar för, känns det ok med dig eller önskar du livet ur henne pga att hennes odugling till våldtäktsfarsa är en idiot?

    Skärpning!
    HjärtaHjärta
  • Elisa02
    Anonym (Jfnf) skrev 2024-02-23 09:13:27 följande:
    Hur gör du med de frågor jag tog upp? I framtiden. Det var liksom inte menat att vara taskig utan det lär ju bli att den undrar. Vet folk runt dig vad som hände också så lär det ju komma fram. Kan ställa till det rejält. Men du har säkert redan tänkt på det och antar du har en plan på vad du kan säga och göra isåfall 
    Nej jag förstår att du inte menade illa, vill bara inte ta över tråden. Men som svar på din fråga: Det är klart att det inte blir lätt. Vill inte ljuga men vill inte heller berätta exakt som det var (speciellt inte för tidigt) och hoppas att vår omgivning respekterar det. När hon börjar fråga har jag tänkt säga att hon har en pappa här i Sverige men han vet inte var hon finns. Skulle hon få veta mer senare i livet kan vi säkert hantera det med stöd av omgivningen. Skulle berätta att hon är det bästa som hänt mig oavsett. Jag försöker uppfostra min dotter till en trygg individ och hoppas och tror inte hon i framtiden kommer önska att jag hade gjort abort

    För min och min dotters del är det ingen som behöver oroa sig för vår ekonomi. Jag har växt upp och haft det väldigt gott ekonomiskt ställt där min ena förälder var höginkomsttagare och min dotter kommer inte ha det mycket sämre. Jag lever inte på bidrag (utom studiebidrag då jag vill ha en bra utbildning). Har både tillgångar och mycket stöd i omgivningen. Men oavsett ska Sverige inte vara ett land där ekonomin ska vara ett stort hinder för det finns stöd och skyddsnät. Hellre också ett kärleksfullt än ett välbärgat hem. Man kan ha konst på väggarna ändå kan jag lova
  • Elisa02
    Anonym (Jfnf) skrev 2024-02-23 12:27:09 följande:

    Okej ja det jag funderade mesr på var det där om att hon blivit till av en våldtäkt. Så hon inte börjar tänka att hon är oönskad och hemsk. Kanske lätt att man tar på sig någon sorts skuld. 


    Men jag vet inte jag är ingen expert, hemskt bara om det kommer fram. 


    Ja alltså jag kommer aldrig berätta det för henne på det sättet. Ska göra allt för att hon inte ska känna sig ?oönskad? och ?hemsk? men varför skulle hon det? Hon är inte sin pappa eller den händelsen. Såklart jag fattar att det kan väcka känslor och frågor hos henne om hon får veta mer men jag älskar henne otroligt mycket och ångrar absolut inte att jag behöll henne. Det tror jag hon känner och alltid bär med sig
  • Elisa02
    FiaLisannnN skrev 2024-02-23 16:42:37 följande:
    Så du tycker att ts ska göra abort?
    Eller så menade hon något annat med sin kommentar...? Till exempel skillnad på att planera barn för att samhället ska försörja det, och hamna i en utsatt situation där man behöver välja mellan att ta bidrag och göra abort efter vecka 12 (vilket innebär att ta livet av något som lever samt riskera sin psykiska hälsa, om man har känslor för barnet i magen vilket dock inte alla har). Dessutom är barnafödandet i Sverige rekordlågt. Kanske TS barn kan bli en medborgare som bidrar till samhället, ifall TS är vettig vilket dock är svårt att veta bakom en skärm. Där hoppas jag bara hon tar ett klokt beslut, utifrån att kärlek och trygghet i olika former är det viktigaste för ett barn.

    Något som är lätt framför en skärm är ju dock att kasta skit på andra. Jag skulle kunna stå för allt jag sagt här IRL. Däremot tror jag inte du skulle våga stå framför mina ögon och säga det du skrev innan, dvs: "Du verkar riktigt kokoloco givet att du dessutom valde att föda barnet som din våldtäktsman var med och skapade. Helt jävla sinnessjukt och så oerhört taskigt mot BARNET."

    Det har inte slagit dig att jag var i en sjukt tuff situation då när jag var 18 år gammal? och även kommer bidra mer till staten under min livstid än vad de allra flesta gör. Du som försöker få oss framstå som några som lever på bidrag - Jag får barnbidrag som alla andra och studiebidrag nu för jag går en högre samhällsviktig universitetsutbildning.
  • Elisa02
    FiaLisannnN skrev 2024-02-24 19:54:33 följande:
    Om jag ska summera dina alster i tråden så räcker det med att jag skriver att du är en idiot.
    Du håller en väldigt låg nivå här i tråden. Sorgligt att som vuxen människa trycka ner andra människor bakom en skärm. Det tyder både på låg utbildning och att du inte mår särskilt bra. Mår du bättre av att kalla någon du inte vet något om för en idiot?
  • Elisa02
    Anonym (Struntprat) skrev 2024-02-24 12:38:02 följande:
    Nej, nej det tycker jag inte. Inte om det inte finns ärftliga sjukdomar som förs över till bara det ena könet. Har en familj i bekantskapskretsen där en viss sjukdom, som har hög dödlighet, hos pojkar valt bort pojkfoster. Deras första son gick bort ett par år gammal, deras andra son har sjukdomen och den begränsar hans liv. Där är det befogat, enligt mig.

    Sen förstår jag inte hur du kunde tolka min kommentar så. Ta och läs kommentarerna från personen jag citerade istället!
    Ja det var en konstig tolkning från den personen 🤔
  • Elisa02
    Anonym (XXX) skrev 2024-02-24 23:46:38 följande:
    Jag orkar inte riktigt läsa tillbaka, men personligen känner jag att det skulle bero på vilken typ av våldtäkt det var också, och vilken typ av gärningsman. Jag menar, om man skulle bli överfallen av en främmande man i skogen - eller ännu värre flera stycken - så har jag svårt att se att jag skulle behålla ett barn som blivit till.

    Med svenska tokiga lagar, så skulle för det första faderskapet behöva fastställas - och det skulle förmodligen ske förr eller senare när dessa typer åkte fast, och polisen hittade tidigare fall med samma DNA-profil. Då skulle mannen bli underhållsskyldig (även om det vanligaste i Sverige är att sådana gärningsmän inte har någon inkomst), han skulle komma i mitt barns papper, han kanske till och med - fortfarande i detta galna land - skulle ansöka om umgängesrätt och kanske få det... Det GÅR ju inte.

    Dessutom tänker jag, att man skulle se på barnets utseende, tänka "den där hudfärgen/näsan/läpparna är efter våldtäktsmannen". Jag tror att det skulle vara svårt - men säkert inte omöjligt för alla - att älska det barnet fullt ut. En religiös tro hjälper förmodligen till mycket på traven.

    Vidare har vi frågorna från barnet som helt säkert kommer att komma: "vem är min pappa?" "Varför är du inte gift med min pappa, alla mina kompisars mammor är gifta med deras pappor?" Förklara den... 

    Men om det handlar om någonting inom en relation, eller där det var typ ett dejt rape där ungdomar av olika kön sov över tillsammans - vilket de inte bör göra - alla var fulla o.s.v., men våldtäktsmannen i grunden är en bra person med bra gener, och detta var hans livs misstag... Då hade jag kanske försökt förlåta och behållit barnet. 
    I mitt fall var det flera och min dotter har ett annat ursprung än mig, men hon är väldigt fin ändå. Jag är religiös så det hjälper säkert, och jag hade först tänkt göra abort, sen adoptera bort henne men ändrade mig när hon föddes. Så det är nog aldrig kört, men beror nog på vem man är
  • Elisa02
    Anonym (M) skrev 2024-02-24 23:59:30 följande:
    Det sprattla inte i v 12. Och man kan heller inte få reda på fostret kön med NIPT. Så det kan lika gärna vara en flicka. 
    Det sprattlar visst i vecka 12, och jo NIPT är väl ganska tillförlitligt, med en liten felmarginal?
  • Elisa02
    Anonym (XXX) skrev 2024-02-25 08:32:47 följande:
    Ja, det hade jag aldrig klarat, det kan jag säga. Mitt hat mot gärningsmännen hade varit för starkt, och jag hade varit rädd att jag skulle börja hata barnet också. Men jag förstår att din tro hjälper dig. Du känner säkert till händelsen i Polen (eller någon öststat i alla fall), där ryska soldater trängde in och våldtog nunnorna i ett kloster under andra världskriget. Flera blev gravida, och de lyckades vända den hemska händelsen till lycka över de väntade barnen... Just i deras fall hade det  inte blivit några barn på något annat sätt, heller. 
    Förstår, det är inget lätt beslut. Jag hade tänkt adoptera bort min dotter av den anledningen. Men man kan ju inte heller glömma händelsen, gör sig påmind på andra sätt ändå.. och för mig hade nog både en sen abort och adoption blivit som ytterligare trauma. Men ja precis, den händelsen känner jag till 🙏🏼
  • Elisa02

    Men när min dotter hade fötts blev kärleken mycket större än ?hatet?/rädslan. Sedan tror jag absolut man kan tänka på ett annat sätt när man är troende

Svar på tråden Erfarenhet av abort när hjärtat säger nej?