Förväntning på hämtning/lämning av bonusförälder

Såna här trådar får jag verkligen ont i magen av, mitt ex nya gjorde en tydlig skillnad på vårat barn och deras gemensamma,  för hon tänkte inte ta och ställa upp för hans barn, mitt barn är nu ung vuxen och har berättat för mig hur jobbigt det har varit och hen har aldrig känt att hen "tillhör den familjen", hen har även berättat hur glad och hur mycket hen uppskattat att min nya (inte så ny längre men ni förstår) och hans släkt alltid har tagit sin an mitt barn som att hen verkligen hör dit, hen upplevde aldrig att det var någon skillnad på hen och hens syskon i vår familj. 

Idag har mitt barn så lite kontakt hen bara kan med bonusmamman men jag och min man har en väldigt tight och bra relation med barnet, flyttar man in i en familj där det finns barn så får man faktiskt ta och steppa upp och vara en bonusförälder, annars får man fortsätta vara särbo tills barnen växer upp

Hans ungar så varför ska du betala mat för dem? Eller känna något krav om att du ska skjutsa dem?
Har de skolskjuts från sin mamma så får de väl bo där på veckodagarna. Du ska iaf inte behöva betala för eller skjutsa dem.

Du tycker alltså det är rimligt att en höggravid kvinna med en bebis som sparkar på blåsan ska lägga en halv arbetsdag på att skjutsa någon annans ungar?
Om hon inte varit tillsammans med ungarnas far så hade han & barnens mamma fått lösa det ändå, så de kan lika gärna lösa det nu också.
Hon skriver ju dessutom att hon gör massa annat för ungarna.
OT varför ens skriva "hen" för att referera ditt barn?

Jag har lång erfarenhet av att leva i styvfamilj (nej, det är ingen bonus) och kan bara hålla med ovanstående.

Gjorde själv missen att hjälpa till med det som egentligen var föräldrarnas uppgift och det resulterade väldigt snabbt i att jag blev tagen för självklar och fick skit när jag pga bebis med kolik inte orkade längre.

Håller med! Allt man gör som icke förälder är en bonus, inget någon ska eller kan räkna med.
Man kan absolut ställa upp, men det ska inte va ett krav eller tas för givet.
Andras barn, andras ansvar

Det normala är ju att man har en grundskola som ligger relativt nära bostaden så barn till och med kan ta sig dit och hem själva.

Det går inte att citera men nu är ju graviditeten en sak att ta hänsyn till, självklart blir det extra jobbigt just nu och ja, pappan och mamman har valt att bo och ha skola som dom har och rent krasst så är det deras ansvar ja, det jag mest reagerar på är inte just ts utan de övervägande svaren i stil med "hans ungar, hans ansvar", det är väldigt tråkigt för barnen som behöver växa upp så, i min värld, som jag vet att majoriteten inte lever i så flyttar man in i en familj där det finns barn så blir man en medförälder, bonusförälder eller vad man nu vill kalla det, man behöver inte låtsas vara mamma men man är en vuxen i en barnfamilj så vare sig man vill eller inte så får man någon sorts föräldraroll, men visst, vill man inte ta något ansvar och gör skillnad på sina barn så får man ju faktiskt räkna med att inte ha någon vidare relation med bonusbarnen när de flyttar hemifrån

Ts sambos ungar borde bo hos mamman under veckorna, det är ju bara massa jobb och resande som inte fungerar i ts hushåll

1. Ändra umgänget så att det passar med hämtning/lämning för pappan. Alternativt bara varannan helg.

2. Byt skola så att barnen bor heltid med er istället och själva kan ta sig till och från skola.

3. Barnen hämtas och lämnas hos mamman. Då blir det bara ett ställe. Viktigt att respektera tiderna i så fall och eventuellt bidra med en slant för frukost/mellis. Går givetvis att göra tvärtom också, dvs barnen byter skola och bor med er.

4. Barnen åker delvis kollektivt, dvs inga eller endast ett byte men inte två.

5. Barnen får lära sig att åka hela resan kollektivt.

6. Flytta närmare skolan.

Jag tycker att man som styvförälder faktiskt bör ställa upp ibland när det skiter sig, i synnerhet med tanke på att det är tre byten och så lång restid för kidsen att åka kollektivt.

Jag tycker restiden är helt orimlig för övrigt. Både för er och för barnen. Men fattar att livet inte alltid blir som man tänkt sig. Men ni är en familj nu och om inte alla barnen prioriteras på samma sätt kommer den bli väldigt dysfunktionell.