Svärmors-MARDRÖM

Tack för tips, min sambo berättade att han gjorde liknande en gång, men då slog det totalt bakut för då ringde hon runt till hans syskon och till hans pappa och sa till dom att han inte svarar henne och att hon är orolig för hans mående, att han inte verkar må bra för att han drar sig undan henne m.m. Hon trakasserade dom till den grad att dom bönade honom att svara henne för att slippa hennes tjat. 

Sen dess har han svarat henne ibland för att hålla det lugnt i familjen?

Ska prova lägga upp detta för min sambo. Hur fungerar det i praktiken? Får hon en timme att ringa på onsdagar kl 18.00 till exempel? Eller ger ni henne en hel dag där hon får höra av sig som hon vill? Hur lång tid tog det innan hon lugnade sig? 

sist när min sambo hade begränsat henne var hon som besatt i månader innan han gav sig nämligen så är lite orolig

Det gick inte att citera er som frågar varför jag umgås med henne eller varför vi var på semester med henne och jag känner att jag måste bara försvara mig lite.
Självklart vill jag inte att mitt barn ska umgås med en alkoholist och vi har bestämt att så kommer det inte bli framöver heller. 

Jag har sett henne supa hela sommaren för att hon konstant kontaktar oss som jag tidigare skrev i tråden, skickar snapchat på när dom dricker, frågar min sambo om han vill komma bort på ?ölkväll? m.m varje helg. Framförallt utomlandsresan i sommar fick verkligen mig att öppna ögonen för hur svårt hennes beroende är. Jag själv umgås inte alls ofta
med henne, jag och min sambo har dessutom bara varit tillsammans i 2 år och vi har inte alltid bott i samma stad som henne, så hur utbredd hennes alkoholism är nyupptäckt för mig.

Jag har bemött det här med högsta försiktighet för att värna om min sambo som är totalt nedtryckt, men som jag skrev så har även min bägare runnit över nu. 

Jag kommer inte låta mitt/mina barn vara i närheten av henne så ni behöver inte oroa er. 

tusen tack till er som visar stöd, jag kommer att ringa alkohollinjen i veckan. Och fortsätta stötta min sambo i allt såklart. Han är världens finaste kille som råkar ha en mobbare i sin närhet. 

Kunde inte citera dig decree1, svarar såhär Ja jag har förstått på min sambo att det är liknande kontaktsök även där. Vet dock inte i vilken utsträckning.

Tack för input, jag har själv inga erfarenhet varken från vänner eller släkt av alkoholism så jag är helt blind i hur jag ska tackla det här. Min sambo blir så arg när hon ringer och stör ibland men jag ser i hans ögon att han är rädd, han vågar inte visa henne att han frustreras av det. Han skickade ett sms till henne igår efter samtalet att det inte är okej att hon ringer mitt i vår söndagskväll och härjar, men han fick endast tillbaka att det är hans fel eftersom han borde svarat henne bättre, hon är ju hans mamma och bla bla. Han har kollat sin telefon nervöst hela dagen.

Jag är så arg på henne. Jag väntar på att alkohollinjen ska ringa tillbaka. 

Till Deceree1: Tack för tipset, jag ska prova presentera idéen för honom och hoppas han nappar! Det hade varit så mycket enklare om alla var på samma spår! Hoppas! 

Tusen tack för alla era tips! På söndag ska han sätta sig ner och prata med sin mamma och säga att antingen är det nolltolerans med alkohol eller så är vår relation slut här. Jag har pratat med alkohollinjen idag och vi har fått uppbackning om att det här är en bra idé, sen att det lär bli hus i helvete på söndag ska vi nog räkna med men då har vi iallafall sagt det?

Hej hörni. Jag försöker väcka denna tråden till liv nu igen för nu är jag helt förstörd. Vet inte vad jag ska göra och vill bara explodera och gråta samtidigt. 

Han hade samtalet med sin mamma men verkade inte kunna vara så hård som jag trodde. Hon hade bortförklarat precis allt, bla vägrat erkänna att hon är alkoholist ?jag har ju en spärr och kan sluta när jag vill?. Alla hittepå akutsituationer bortförklarade - precis allt bortförklarat. De hade också diskuterat hennes desperata kontaktbehov och han hade sagt att han inte kommer svara på hennes oändliga smsande och ringande utan han svarar när han kan, om det inte passar så får hon sluta. Hon hade accepterat och sagt att hon ska sluta.

Nu i efterhand har hon svarat på den sista delen genom att smsa mig istället som en jävla galning. På precis alla appar, sms, messenger, instagram, snapchat m.m. 

Hon lät mig veta att hon varit så snäll och köpt alkoholfri öl till mig till annandagen då vi ska dit (VARFÖR jag nu skulle vilja ha det)? och hon smsar mig om precis allt inför denna dagen, skickar om bebisen, skickar ?roliga? videor m.m. Hon är som desperat nu när min sambo slutat svara henne. Jag tror att jag smäller av. 

Vi hade enbart planerat att gå dit på annandagen för att min sambos syskon är där då och vi bor i olika städer så detta är enda gången vi ser dom. 

Jag ser ingen utväg, min sambo sa efter samtalet att hon får en halv chans till, men jag avskyr henne som pesten och detta tär verkligen på vårt förhållande. 

Snälla, jag har verkligen försökt ha förståelse för min sambo men jag börjar bli så arg och jag kan inte hålla det inom mig, det märks av för jag tappar humöret så fort jag ser hennes namn i min telefon. Jag känner att jag måste blockera henne överallt men samtidigt vill inte jag vara ragatan i familjen när alla andra har kontakt med henne?

Jag har sån otroligt lust, men vill att min sambo ska vara med på tåget också isåfall. Jag har stängt av notiser från henne än så länge, men hoppas att min sambo ska komma på idén snart att det är blocka henne vi måste göra. 
Jag känner att hennes sätt att vara på är oåterkalleligt för mig, jag ogillar henne så mycket att jag tror att jag aldrig kommer kunna ändra mig ang henne, vilket gör mig orolig för framtiden med min sambo om han ska stå ut med henne och acceptera hennes skit resten av våra liv. 

Min bebis ligger i magen  Jag har gått mer än halvvägs. Och ja du har helt rätt, detta stressar mig något otroligt, jag känner att min sambo inte är stark nog att ha ett riktigt gränssättande samtal med henne och han är inte stark nog att blockera henne i nuläget. 

Men jag orkar inte ha det såhär, jag har varit så ledsen och stressad, jag har bestämt mig för att inte gå på annandagen, men det är ju bara en kortsiktig lösning på problemet. Jag är också sjuk i graviditeten och har legat inlagd flera gånger för hyperemesis så jag är för dålig för att resa just nu, annars hade jag mer än gärna gjort det. Detta är så hemskt för mig. 

Jag hoppas innerligt att vi kan flytta från det här eländet snart. 

Kan inte citera dig glassgumman78 så svarar här: 
Jag Är allra mest arg på svärmor, men även jag och min sambo har haft dispyter på senaste gällande detta tyvärr. Det sista jag vill är att bråka med min sambo men det har tyvärr blivit så.
Jag försökte skicka ett kort sms med svar om annandagen men då kommer sms direkt tillbaka med 5 följdfrågor som ?kräver? svar typ vilken tid så jag kan planera, kommer er hund m.m. Svarar jag då så kommer ytterligare 5 frågor.

I övrigt skickar hon om totalt irrelevanta saker som inte nödvändigtvis behöver svar, men det stressar mig ändå att se att hon försöker få tag i mig så ihållande. 

Jag svarar inte på hälften av det hon skriver. Och tro mig när jag säger att jag vill blockera henne och ALDRIG mer se henne. Men jag vill ändå vara försiktig då hela hans familj är fast i hennes grepp, ingen vågar säga något och alla är så manipulerade av henne att dom ser inte på det så allvarligt som jag gör. Vi är dom enda som tagit  upp hennes problem med henne. 

Jag tycker bara det känns fel att blockera henne när min sambo inte gör det. Jag vill att han ska göra det så jag kan hänga på. Jag vill inte va den enda i familjen som ställer till med drama så ifall hans syskon m.m blir arga på mig isåfall. 

Till räkan77: 
Tack för tips och för förståelsen. Jag har bokat in oss till en terapeut nästa vecka. Hoppas verkligen att det ger oss något. 
Känner att det är så orättvist.