ATTACKEN MOT ÄGANDERÄTTEN (BOK AV KARL HEDIN)

Ungefär hälften av all skog i Sverige ägs av privatpersoner. Det finns över 300 000 privata skogsägare i Sverige. De flesta skogsfastigheter är små, mindre än 100 ha.

Även om jag inte är överdrivet förtjust i Karl Hedin så anser jag att detta är ett problem.

Om man förvärvar något, tar hand om det, vårdar, investerar  och senare tänker sälja en del för att få tillbaka lite av investeringen och tjäna lite pengar blir det lätt avigt om det plötslig blir någon form av statligt förbud utan ersättning. Mer vettigt vore då att staten köper till marknadsvärde om man anser att det finns någon form av allmänt skyddsvärde . På samma sätt som när man kan tvångsinlösa mark för t ex en skola.
 
Jämför en bonde som köper mark, plöjer, köper utsäde, sår, vårdar och när det är skördedags blir det säljförbud. Allt jobb och investering går om intet och inkomsten försvinner. 

Skogsägandet är väldig difteriserat, siffran 300 000 är inte från bokförfattaren utan från SLU/Skogsfakta. DEt finns alt från storägare, stora bolagsskogar till många småägare.

Ja, de finns de som skiter i sin skog eller bara har för jakt och på så sätt inte berörs.

Men de finns också ett stort aktivt småskogsägande, ofta kombinerat med lantbruk. Att då få en form av begränsat näringsförbud, som ett förbjud att avverka och få avkastning på sin investering och sitt jobb, kan bli väldigt hårt.

För de stora skogsägarna är det i huvudsak en fråga om pengar, investering och avkastning. Men för en småägare kan det vara en frågan om vettig levnadsstandard, pension och en massa nedlagt arbete. Men även om man är stor och rik ska man inte behöva vara rättslös.

Vad är det som hindrar att staten helt enkelt löser in skog till marknadsvärde om det finns ett allmänt skyddsvärde.

Lite på samma sätt som sker när när det ska byggas vägar, anläggas skolor elelr annat som är viktigt för allmänheten.. Staten kan tvångsinlösa mark som anses behövas för något annat. Men gör det då till marknadspris.

Sen undrar jag lite vad det är för bidrag för att du nämner för att bruka skog?
  

Det är precis detta skogsägarna argumentera för. Att om skog blir satt under avverkningsförbud skall skälig ersättning utgå. Tyvärr är ersättningsnivåerna idag så pass låga så det kan innebära stora ekonomiska förluster.

Tänk dig själv. Du kan sy, köper tyg och verktyg, lägger ner många timmar på att sy en fantastisk maskeradkostym. Du vet att den kommer kunna säljas för 10 000 kr. En statlig kostymvårdare får se din kostym och säger att du inte får sälja den, eller andra maskeradkostymer i framtiden, de ska hängas på museum. Som ersättning får du 50 kr per år.

Måste erkänn att jag inte heller har järnkoll på alla varianter och hela historiken. 

Skillnaden här är att du vet reglerna och grundförutsättningen när du tar CSN och börjar plugga. En mer jämförbar liknelse vore att när man pluggar klart med fulla CSN-lån bestämmer staten att alla som läst till lärare inte får jobba som lärare . Även om det finns lediga lärarjobb. Som kompensation avskrivs lånen för de som läst till mattelärare med 25%.


Ekonomisk förlust för man investerat tid och pengar i något som nu inte går att avverka.

Många småskogsägare använder sin skog som en form av bank kopplad till annan verksamhet, jordbruk, hantverk eller liknande. Man vårdar och tar hand om sin skog och ser till att den växer bra. När man sen behöver kapital till en ny ladugård, maskin eller likande avverkar man en del och säljer. Får man in mer pengar köper man lite till skog. När det närmar sig pension eller likande säljer man av skogsfastigheten och har som pensionskapital.

Skog växer inte helt av sig själv. Den kräver på samma sätt som en veteåker löpande underhåll i form av gallring, skötsel, planering. Skillnaden är att tidscykel för en veteåker är ett år, för skog 70 år. En välskött färdigväxt värdefull skog har alltså inneburit en hel del jobb och pengar.

För storföretagen är det en fråga om långsiktiga investeringar och avkastning. För att de ska funka krävs någon form av förutsägbarhet. Många stora skogsbolag har även förädling. Man avverkar sin skog och använder som råvara och förädlar. 

Ett problem är tidscykeln. En skoginvestering kanske inte ger avkastning förrän efter sjuttio år. En ny regel, även om den kommer med några års framförhållning,  kan då ge väldigt stora ekonomiska konsekvenser som inte går att förbereda eller ställa om. Annan ekonomisk verksamhet går det ofta att ställa om kontrollerat då tidscykeln för produktion är kortare. Om det kommer en ny avgasregel för bilar med några års framförhållning hinner biltillverkare på ett kontrollerat sätt ställa om sin produktion. 

Skillnaden är att regelverket när och hur du får använda din bil är hyfsat känt när du köper din bil och ändras inte drastikt på kort varsel. Men om det plötslig skull komma en regel som förbjuder all form av  försäljning av begagnade Volvo skulle nog många Volvoägare blir upprörda.

TS har inte skrivit om bilar.

Just Karl Hedin har jag inte mycket till övers för. Men det betyder inte att han alltid har fel.

Visst är det lyxigt att ha egen bank men den har man ofta köpta för stor pengar samt investerat mer pengar och tid i. När man köpte och investerat i skog gällde ett regelverk, plötslig kommer ett nytt regelverk som drastiska kan förändra värdet på delar av skogen.

Lite som skogsägaren skrev ovan. Det kan bli kostsamt om det dyker upp något skyddsvärt i skogen. Alltså ser man till att inget skyddsvärt finns där. Vilket blir rent kontraproduktivt mot lagstiftarnas syfte.

Jag anser att vi mycket väl kan avsätta skog, mark och annat för att skydda djur, växter, natur mm. Men då ska ägarna ha skälig ersättning.

Ge markägarna skälig ersättning, alt köp marken för marknadsvärdet.