Bör hon kalla mig mamma?

Jag tycker inte att detta behöver vara så märkvärdigt eller dramatiskt. Barnet har redan en mamma, så den titeln är upptagen, även om den riktiga mamman inte tar sitt föräldraansvar för närvarande. Däremot behöver man ju inte rätta barnet eller förbjuda henne att säga "mamma", men man ska inte uppmuntra det genom att kalla sig själv "mamma" i sällskap med barnet, eller godkänna att andra kallar en "mamma".

Skulle ts t ex adoptera barnet så att hon faktiskt också blev "mamma", skulle läget vara annorlunda. Men nu kan hon ju t o m komma att försvinna ur barnets liv framöver, det vet vi inget om.

Barnet kommer väl inte att må bättre bara för att hon får kalla ts för "mamma", eller sämre för att hon kallar henne vid namn? Ts finns där för barnet oavsett vilken titel hon går under. Om ts skulle bli "mamma" i nuläget kan det bli ännu värre i framtiden när det tar slut mellan ts och hennes kille, för framtiden vet vi ingenting om. Bättre att se saker för vad de faktiskt är. Biomamman sviker sitt barn nu, men hon kan mogna och bli redo att ta sitt föräldraansvar i framtiden, och då handlar det lika mycket om barnets rätt till sin mamma och att hennes relation till sin mamma kan förbättras.

Jag tycker inte att någon som är inblandad i rättshaveristiskt tjafs verkar särskilt vettigt... det hjälper inte ts heller.

Jag bryr mig inte om juridiken, jag syftar på beteendet i tråden. En rättshaverist är nån som ska ha rätt och sista ordet till varje pris, när två såna möts och tjafsar i en tråd förstörs tråden. Det spelar ingen roll vem som har rätt eller fel i sak. Ifall båda framhärdar i diskussionen befinner sig båda på lika låg nivå.

Nu har denna tråd nått nya dimensioner då fler har givit sig in i diskussionen med synpunkter på vem som verkar vettigare än den andre... och tråden är DÖD.