Är mitt barn okej?

Så bra att du söker råd och vägledning när du känner att du fastnat i föräldraskapet! Det är egentligen bara så man lär sig och kommer vidare. Jag tycker det låter som din lilla dotter har en fas. Fram till cirka 5 års ålder finns det mängder med faser som ni kommer ta er igenom.  Allt från att broccoli är det bästa som finns till de absolut värsta, till nätter som går helt smärtfritt och sedan blir kaotiska. Det är tänder som kommer, humör som skiftar och känslor som börjar spela spratt med kropp och hjärna. 

Mitt råd är att inte kriga där det inte behövs. Lägg bara energi på det som är absolut nödvändigt. Vill hon inte åka vagn eller bil kanske pulkan kan vara räddningen just nu? Rida på ryggen eller kanske åka bak på cykel? Finns det några andra sätt som ni kan ta er till förskolan eller ta er ut? Bli buren om ni bara ska en liten bit, kanske få sitta i bärsele eller sjal när dagarna känns extra svåra. Försök att hitta alternativ. Barnen blir inte bortskämda och i många fall finns det lösningar som man bara inte tänk på ännu. 

Hej! 

Jag har aldrig skrivit något på familjeliv förut så jag hoppas jag gör rätt. 

jag är en ganska nybliven förstagångspappa till en nu 15 månader gammal tös. 

Hon är full av energi och nästan alltid glad, varit pappaledig med henne i 9 månader nu vilket har varit både mycket roligare och mycket tuffare än jag kunnat tro. Men senaste månaderna har jag haft det väldigt svårt med henne på många sätt. Hon har alltid älskat att åka bil, gå promenader i vagnen eller bara gå ut och leka. Men ungefär sen hon var 13 månader gammal har hon börjat vägra, vägrar åka bil, vägrar åka vagn, vägrar klä på sig, det finns dagar när jag knappt får på henne en blöja. Hon skriker, sparkar, böjer ryggen bakåt och gråter varje gång jag försöker sätta henne i vagnen eller bilstolen. Om jag lyckas få ner henne i bilstolen skriker hon oavbrutet och gråter tills jag tar ut henne igen. 

Snart ska hon börja på dagis och jag har sjuk ångest över hur jag ens ska få dit henne, kan inte ta henne under armen och gå dit då det är ganska långt. 

Så min fråga är, finns det nägon som har liknande erfarenheter? Är det bara en fas tror ni? Vad kan jag göra för att underlätta? 

Svaret kanske är självklart för många men jag är en pappa helt utan tidigare erfarenhet eller någon jag kan fråga. 

tack på förhand! 

Barn går igenom många sådana faser när de testar ens tålamod. Man får se det positivt, din lilla bebis utvecklas och håller på att bli en egen liten person med egen vilja. Vad fint med en pappa som tar så stor del av föräldraledigheten! <3

Som ovan, det finns ju faser som gör att barn har mycket jobbiga känslor som kommer ut.
Men något jag funderar på, det är ju väldigt kallt nu.
Har ni någon till exempel fårskinnsfäll som hon kan sitta på i bilen? Kanske tycker hon det är obekvämt att sitta kallt (om ni inte redan har varma säten när ni ska åka vill säga.)

Hon kanske bara tycker det är väldigt obekvämt, men kan inte förklara det.