Älskade barn

jag har tyvärr ej det, men skickar kärlek.

Jag beklagar verkligen sorgen! Ingen borde behöva uppleva känslan av att förlora sitt barn när man trodde att man precis som få träffas.
Min son dog i somras i samband med förlossningen, men inte pga moderkaksavlossning. Det var samma sak för mig - graviditeten hade gått jättebra med bara lite illamående i första trimestern. Det kanske känns mer chockartat därför - man blir verkligen inte förberedd på att bebisar dör när allt går bra.

För mig har Spädbarnsfonden varit jättebra som hjälp, de har en Facebookgrupp för föräldrar som förlorat barn i magen och i spädbarnsålder och samtalsgrupper i vissa städer.

Hej. 
Vet att det är sent att svara nu i April, men såg ditt inlägg nu så testar ändå. Jag är i exakt samma skor som dig, förlorade mitt första barn i v39, han föddes i februari i år. Helt perfekt och obduktionen har inte visat några fel på honom.

Hoppas du har hittat andra att prata med, det har varit viktigt för mig i min process. Spädbarnsfonden har också varit bra, även varit på träffar anordnade av dom. 

Saknaden och sorgen är tung att bära, livet kommer aldrig bli sig likt igen. När andra köper blöjor på Ica köper jag gravljus? Livet känns grymt! 

Finns här om du vill prata. 
Kram från en annan änglamamma