• Bläslut

    Min Psykiska Ohälsa

    Försöker starta denna tråd under rätt kategori men hittar ej. Admin får gärna flytta detta.

    Jag mår kasst. Men ids/vågar inte söka hjälp. Har prövat all självhjälp jag hittat.
    Vad ska jag göra. Det har pågått sen tonåren. Är 50 nu. Snart finns inte nån släkting kvar att prata med heller.
    När jag var tonåring så var det skamligt att vara psykpatient. Jag vill dö.
    ("Men ta livet av dig då din onödiga förbrukade fjant.." tänker ni väl då? "Vi har inte tid och ork med såna som dig. Världen blir ju till och med lite gladare och mindre överbefolkad av att du försvinner.")

  • Svar på tråden Min Psykiska Ohälsa
  • Anonym (Ett steg i taget....)

    Sök hjälp, du är precis lika värdefull och dyrbar som någon annan i samhället. Ingen ska se ned på dig, inte du själv heller....
    Om du ringer 1177 borde de kunna hänvisa dig vidare.
    Nu är du femtio nu är det dags att inte skämmas för den du är.....
    Kom ihåg att det finns många som mår dåligt du är inte ensam om det. Kanske kan du hitta ngn stöd grupp på nätet....

  • Anonym (Knut)

    du behöver förändra din syn på psykisk ohälsa för att kunna ta steget och be om hjälp. Var och varannan person har någon form av psykisk ohälsa någon gång i livet. Är det inte bättre att försöka be om hjälp än att låta det förstöra dig? Obehandlat så äter det sakta upp dig och gör det svårare och svårare att komma ur.

    Hade du tvekat lika mycket och söka hjälp om du hade haft en fysisk sjukdom som behövde vård och medicin?

    ingen mer än de du pratar med på vårdcentralen eller sjukhuset behöver veta. De är utbildade och möter personer varje dag som lider av liknande problem, personer som också tyckte det var jobbigt att ta första steget och be om hjälp. Så vem skäms du inför egentligen?

Svar på tråden Min Psykiska Ohälsa