• Shallow

    Så frustrerad

    Måste få input och åsikter från er.
    Jag har sedan tre år träffat en man med ett tidigare barn. Han var 10 skulle precis fylla 11 när jag kom in i bilden. Då kunde han inte knyta skorna, göra sin egen frukost (alltså bre en macka), han åt med händerna alternativt gnagde på hela bitar från gaffeln, stod upp vid bordet. nu har han precis fyllt 13 år, idag är vi sambos och det bara går inte de veckor han är vid oss. Så fort det är pappa vecka få jag panik. Det kladdas med allt i kylen, skitiga toaletter/badrum/köksbord, matrester på golv/soffa. Han äter fortfarande som förr - dock med bestick men matrester runt hela munnen som han sen försöker skicka bort. All tvätt ligger på golvet, ut och in, i högar. Sen finns det heller ingen planering på hur han ska bo då varannan vecka inte fungerar pga pappans jobb. Så han kommer och går som han har lust och lite hur det passar hans morsa. Nu är jag dessutom gravid och mår fruktansvärt dålig, trött och kräks hela tiden. Vilket gör detta ännu värre. Min sambo lyssnar inte och ser inte problemet. Jag tycker något är fel? han har heller aldrig blivit tillsagd/fått konsekvenser av att inte sköta dig så gråter bara man säger att han ska städa upp och börja sköta sig. Han går även i samma kläder i flera dagar, duschar inte och luktar illa. På två veckor hade han använt två par kallingar och ett par strumpor. Han gömmer även smutstvätt under sängen eller lägger tillbaka i byrån, istället för att lägga i tvättkorgen. det sista jag  reagerade på var att han leker med ballonger. När man kastar upp i luften och jagar.. snälla hjälp mig att få lite perspektiv!! hur är era 13åringar? Är det här verkligen en normal utveckling när man går på högstadiet i 7-an? Är helt förtvivlad .
  • Svar på tråden Så frustrerad
  • Shallow
    Tukt skrev 2023-11-12 12:39:43 följande:

    Jag tror det behövs en tredje part som tittar både på barn och er relation. Skaffa en terapeut så ni får perspektiv.
    Ofta låser sig sådana där saker och det blir ett skyttegravskrig. En terapeut kan låsa upp de knutarna.


    Vi var hos en familjerådgivare som påtalade detta, att det måste till en förändring i föräldraskapet, men det hjälpte inte. 
    Och sedan dess har det bara blivit värre. Fick höra senast idag från sambons morsa att jag är för hård, att jag bara ska strunta i allt och låta han stöka ner. Jag kontra med att jag inte vill leva i ett hem som ser ut så och att jag tycker det är rimligt att ställa kravet på en 13åring att städa upp sitt eget skit. Men icke, jag var för hård. Han är ju så liten. 
  • Tukt
    Shallow skrev 2023-11-12 14:20:17 följande:
    Vi var hos en familjerådgivare som påtalade detta, att det måste till en förändring i föräldraskapet, men det hjälpte inte. 
    Och sedan dess har det bara blivit värre. Fick höra senast idag från sambons morsa att jag är för hård, att jag bara ska strunta i allt och låta han stöka ner. Jag kontra med att jag inte vill leva i ett hem som ser ut så och att jag tycker det är rimligt att ställa kravet på en 13åring att städa upp sitt eget skit. Men icke, jag var för hård. Han är ju så liten. 
    Då antar jag du måste bestämma dig. Antingen vara beredd att släppa och gå vidare, eller stå ut med det hela som det är.
    Det första betyder kanske inte att du måste gå vidare. Men ska en sätta press i en relation så måste man vara beredd att ta konsekvenserna av de krav man  ställer. Annars får de ingen effekt. 
  • Shallow
    Tukt skrev 2023-11-12 15:42:34 följande:
    Då antar jag du måste bestämma dig. Antingen vara beredd att släppa och gå vidare, eller stå ut med det hela som det är.
    Det första betyder kanske inte att du måste gå vidare. Men ska en sätta press i en relation så måste man vara beredd att ta konsekvenserna av de krav man  ställer. Annars får de ingen effekt. 
    Jag vet att jag aldrig kommer kunna leva i det som är nu. Men jag blir så sjukt arg över att jag ska behöva göra slut på min relation som faktiskt är helt underbar utan hans son. Och att jag inte får den lilla familj som är på väg. Bara för att hans son förstör precis allt. 
  • Spucks
    Shallow skrev 2023-11-12 12:41:21 följande:
    Jag har aldrig sett/hört att en 13 åring kille går och håller sina föräldrar i handen. Men det kanske finns!
    och i 2år har det låtit att det ska bli förändringar och bättringar. Men det blir aldrig det. Så absolut, dumt av mig att tro på det. Och nej det är inte försent att ta bort graviditeten. tycker bara att det är så tragiskt då det som stör ut mitt och min sambos liv är när hans son kommer. Det är på riktigt det enda vi bråkar om. 
    Vanligt är det visst inte, men det är inget fel med det och skadar ingen, det var så jag menade.

    Visst, om abort är en option för dig kan du ju göra det också. Men vill du behålla barnet är det nog bäst att flytta isär. Ni kan ju ändå ha ett förhållande, men inte som sambos.
  • Tukt
    Shallow skrev 2023-11-12 17:39:52 följande:
    Jag vet att jag aldrig kommer kunna leva i det som är nu. Men jag blir så sjukt arg över att jag ska behöva göra slut på min relation som faktiskt är helt underbar utan hans son. Och att jag inte får den lilla familj som är på väg. Bara för att hans son förstör precis allt. 
    Tänker att du kanske fokuserar på sonen lite mycket. Sonen är nog mer symptomen på något annat. Förmodligen hanteras andra problem på likartat sätt hos din partner och hans omgivning.
  • Shallow
    Tukt skrev 2023-11-12 18:15:30 följande:
    Tänker att du kanske fokuserar på sonen lite mycket. Sonen är nog mer symptomen på något annat. Förmodligen hanteras andra problem på likartat sätt hos din partner och hans omgivning.
    Ja, eftersom det är han som är det enda problemet så är det ju det jag ser. Veckorna när det bara är jag och sambon är det helt fantastiskt.
  • Shallow
    Spucks skrev 2023-11-12 17:55:21 följande:
    Vanligt är det visst inte, men det är inget fel med det och skadar ingen, det var så jag menade.

    Visst, om abort är en option för dig kan du ju göra det också. Men vill du behålla barnet är det nog bäst att flytta isär. Ni kan ju ändå ha ett förhållande, men inte som sambos.

    Det är ju det som är det stora problemet, att det är något som inte stämmer med han. Är man 13 så beter man sig inte som 4. Vilket stör ut hela vardagen. Alltid problem kring honom. 


    men jo.. det landar nog i en abort och separation. Tyvärr. Men inget blir ju annorlunda.

  • Tukt
    Shallow skrev 2023-11-12 18:41:06 följande:
    Ja, eftersom det är han som är det enda problemet så är det ju det jag ser. Veckorna när det bara är jag och sambon är det helt fantastiskt.
    Fast du kan ju ändå inte adressera ett problem i sig till ett så pass ovuxet barn. Det är ju pappa och övriga vuxna som inte tar ansvar för hans problematik, som är problemet.
  • Nicco123
    Tukt skrev 2023-11-12 20:44:16 följande:
    Fast du kan ju ändå inte adressera ett problem i sig till ett så pass ovuxet barn. Det är ju pappa och övriga vuxna som inte tar ansvar för hans problematik, som är problemet.

    Håller helt med!

    Att han inte byter kalsonger eller duschar är hans föräldrars ansvar att dels se till att han lär sig och även gör! Tvättar och städar han i övrigt hemma? Varför låter han i så fall sin son gå runt på det här sättet? 

    De borde vara oroliga för att han ska bli mobbad om han inte sköter sin hygien? 

    Fördelen med bonusbarn är ju ändå att man ser hur sin partner axlar föräldrarollen innan man skaffar egna barn med denne? 

  • Mrs Moneybags
    Shallow skrev 2023-11-12 17:39:52 följande:
    Jag vet att jag aldrig kommer kunna leva i det som är nu. Men jag blir så sjukt arg över att jag ska behöva göra slut på min relation som faktiskt är helt underbar utan hans son. Och att jag inte får den lilla familj som är på väg. Bara för att hans son förstör precis allt. 
    Det är ju inte sonen som är problemet, utan hans föräldrar som inte tar hand om honom på rätt sätt. Tänk på att du själv skaffar barn med en person som har skapat ett sånt här barn. Det kan vara ditt eget barns framtid. Om det sitter i generna eller ej, det vet vi ju inte, men din mans beteende har du inte lyckats förändra och kommer förmodligen inte lyckas förändra. 

    Ditt barn kommer växa upp med den här pojken som förebild och gud vet allt. 

    Nej, jag skulle nog vilja bli särbo i ditt fall. 
  • Hannahistan82

    Det är pappans ansvar att se till att han duschar, byter kläder samt plocka  och städa efter honom. Inte ditt. Men du verkar förvänta dig att pojken helt plötsligt ska fixa allt när han uppenbarligen inte kan. Du skriver tom om konsekvenser (straff), jag kan lova dig att det fungerar INTE - det leder bara till ännu mer kaos. Man måste vara väldigt försiktig med krav. Ta bara det viktigaste, som tex hygien och sedan när man fått det att fungera, då långsamt öka på.

    Men som sagt, det här är pappans ansvar.

  • Agda90

    Nu verkar det ju som att alla curlar grabben till ett skit kasst beteende. Farmor, pappa och mamma av det du har skrivit här.

    Jag har en 12 åring hemma. Han är väldigt närhetssjuk och tycker om att kramas och håller gärna hand om vi är iväg någonstans, så länge inga kompisar kan se det. 

    Han duschar efter alla träningar men det får vi påminna honom om. Han städar inte sitt rum om ingen säger till, men om vi påminner så blir det väl en halvdan städning om ingen övervakar. Han går så med städning för han tycker inte om att göra det. Men han har inga problem att renbädda sin säng. Han fixar allt från att dra på nytt lakan till att få i täcket i påslakanet och även kudden i kuddfodralet. 

    Men han kan laga mat. Han bakar bröd. Kan steka pannkakor. Håller god hygien i köket och städar undan efter sig när han är klar för han kan reglerna - man lämnar köket i samma skick som det var innan man började baka/laga mat. 

    Det är inte fel att ställa krav. En 13 åring hade kunnat vara ansvarig för att laga en middag i veckan även, starta en maskin med tvätt och plocka undan. 

    Jag hade inte fixat att leva under sådana förhållanden för jag vill inte bo i en svinstia. Och tyvärr så låter det som att pojken är på den nivån och pappan också eftersom han inte tar tag i saken.
    Tänk hur det blir om/när ni får barn!? Vill du ha svärmor flåsandes i nacken och kommentera hur du uppfostrar ditt barn?

  • Shallow
    Nicco123 skrev 2023-11-13 00:21:38 följande:

    Håller helt med!

    Att han inte byter kalsonger eller duschar är hans föräldrars ansvar att dels se till att han lär sig och även gör! Tvättar och städar han i övrigt hemma? Varför låter han i så fall sin son gå runt på det här sättet? 

    De borde vara oroliga för att han ska bli mobbad om han inte sköter sin hygien? 

    Fördelen med bonusbarn är ju ändå att man ser hur sin partner axlar föräldrarollen innan man skaffar egna barn med denne? 


    Spelar ingen roll, vi har tjatat varje dag. Det går inte in. Han skiter i det. Min sambo är alltid fräsch och duschar varje dag osv.. men nej sonen är helt ointresserad av hygien. 

  • Tukt
    Shallow skrev 2023-11-13 16:28:39 följande:

    Spelar ingen roll, vi har tjatat varje dag. Det går inte in. Han skiter i det. Min sambo är alltid fräsch och duschar varje dag osv.. men nej sonen är helt ointresserad av hygien. 


    Fast att tjata på barn (eller vuxna) fungerar inte alltid. Man måste skaffa på sig fler verktyg i verktygslådan för att kunna fixa det som fixas bör.
  • elsi
    Shallow skrev 2023-11-12 11:38:34 följande:
    Så frustrerad
    Måste få input och åsikter från er.
    Jag har sedan tre år träffat en man med ett tidigare barn. Han var 10 skulle precis fylla 11 när jag kom in i bilden. Då kunde han inte knyta skorna, göra sin egen frukost (alltså bre en macka), han åt med händerna alternativt gnagde på hela bitar från gaffeln, stod upp vid bordet. nu har han precis fyllt 13 år, idag är vi sambos och det bara går inte de veckor han är vid oss. Så fort det är pappa vecka få jag panik. Det kladdas med allt i kylen, skitiga toaletter/badrum/köksbord, matrester på golv/soffa. Han äter fortfarande som förr - dock med bestick men matrester runt hela munnen som han sen försöker skicka bort. All tvätt ligger på golvet, ut och in, i högar. Sen finns det heller ingen planering på hur han ska bo då varannan vecka inte fungerar pga pappans jobb. Så han kommer och går som han har lust och lite hur det passar hans morsa. Nu är jag dessutom gravid och mår fruktansvärt dålig, trött och kräks hela tiden. Vilket gör detta ännu värre. Min sambo lyssnar inte och ser inte problemet. Jag tycker något är fel? han har heller aldrig blivit tillsagd/fått konsekvenser av att inte sköta dig så gråter bara man säger att han ska städa upp och börja sköta sig. Han går även i samma kläder i flera dagar, duschar inte och luktar illa. På två veckor hade han använt två par kallingar och ett par strumpor. Han gömmer även smutstvätt under sängen eller lägger tillbaka i byrån, istället för att lägga i tvättkorgen. det sista jag  reagerade på var att han leker med ballonger. När man kastar upp i luften och jagar.. snälla hjälp mig att få lite perspektiv!! hur är era 13åringar? Är det här verkligen en normal utveckling när man går på högstadiet i 7-an? Är helt förtvivlad .
    Hur kan du ens fråga om detta är normal utveckling? Är ni alla helt tappade?

    Om det här ens är sant så är det många inblandade som inte skött sina ansvarsområden när det gäller den här pojken. Föräldrarna som underlåter att inse sitt barns behov och begränsningar. Skolan som låter detta fortgå. Skolhälsovården som borde sett detta för länge sedan och agerat.

    Och denna pappa, som alltså bryr sig så lite om sitt barn att han totalt ignorerar sitt barns behov gällande hälsa och utveckling. och dessutom skyller sina tillkortakommanden på att mamman inte bryr sig (eller är det din tolkning av det hela?) Honom väljer du alltså att skaffa nya barn med, låter oansvarigt av dig också, minst sagt. Och i värsta fall är det något ärftlig fel med pojken som ditt barn också riskerar att ärva om det kommer från pappan. Fast allt är väl mammans fel antar jag?

    Men din vinkel är alltså att pojken är fel och ska bort. Inte omsorg om pojken alls, utan bara att han inte ska störa dig.
     
    För även om pojken får rätt diagnos och stöd, så är han fortfarande densamma. och han är din sambos barn, som din sambo har ansvar för och bör fortsätta att ta hand om även om du inte blir nöjd. 

    Man häpnar verkligen när man läser här på FL, hur dysfunktionella familjer kan vara, som låter sina barn leva ett liv i misär, som tar noll och inget ansvar för barn i sin närhet, spottar ur sig ungar som man inte orkar ta hand om eller står upp för dem. Utan det går bra att låta nya sambon bestämma att tidigare ungar duger inte och ska bort, nya ungar är viktigare.
Svar på tråden Så frustrerad