• Noelle02

    mitt ex är ett hjärnspöke jag vill ska få ro

    Det har gått 6 år... 6år och fortfarande dyker han upp i mina tankar och drömmar om nätterna. Då var jag bara 18 år, väldigt ung och jag antar naiv eftersom jag trodde han var HAN med stort H. Jag var sådär kär så det känns i hela kroppen. Idag är jag 24 år, gift med en annan underbar man som jag vet älskar mig över hela sitt hjärta men ändå så spökar fortfarande mitt ex i hjärna och hjärta. Det känns patetiskt, 6 år senare och jag kan fortfarande inte riktigt komma över mitt livs första kärlek. Hela förhållandet slutade i en bomb. Vi hade vad jag trodde var ett perfekt förhållande, passionerat, tryggt och kärleksfullt. Men ändå tog det slut, han hittade nån annan, blev undvikande och kort i tonen. Jag gjorde slut för jag visste att jag förtjänade bättre. Det var ett slag som slog mitt hjärta i tusen bitar men jag läkte, men tydligen inte till 100%. Varje förhållande, varje date sedan 6 år tillbaka har inte kommit i närheten av hur känslorna exploderade som de gjorde med mitt ex, inte ens med min man. Förstå mig inte fel nu...jag älskar min man otroligt mycket, han är så fin och jag vet att jag inte skulle kunna hitta någon som älskar mig på samma sätt som han gör, han skulle aldrig såra mig på det sättet mitt ex gjorde. Så varför alla dessa hjärnspöken? Varför kan jag inte glömma och sluta jämnföra? Jag känner mig som en hemsk människa, min man förtjänar så mycket bättre än mig och det har jag berättat för honom men ändå stannar han med mig, så mycket älskar han mig. Det har gått 6 år och än idag håller mitt ex kontakt med mig. Ett meddelande på facebook/skypee här och där, helt oskyldigt. Han vill bara kolla hur jag mår, pratar gamla minnen om hur det var när det var vi två, han vill veta om jag lever och är lycklig. Kanske han också har hjärnspöken? Det vet jag inte om jag skulle våga fråga honom dock. Någon annan vilsen själ där ute som känner igen sig? Hur hanterar man sina hjärnspöken? Är det möjligt att göra sig av med dem helt? Eller är det helt enkelt så att man inte kommer över sitt livs första kärlek? Jag var 18, idag är jag 24 ...nu känner jag mig fånig. / "Noelle" (heter egentligen något annat)

  • Svar på tråden mitt ex är ett hjärnspöke jag vill ska få ro
  • Anonym (Noelle02)
    Anonym (jenny) skrev 2013-07-08 06:39:43 följande:
    Förstår dina blandade känslor. MEN om du inte träffar exet och reder ut detta kanske det alltid spökar i din hjärna. Var bara beredd på det du kan förlora.

    Jo det är exakt så jag tänker också. Måste få lite svar känner jag och sen får vi se vart det leder. Jag vet vad mitt hjärta vill innerst inne iaf. / TS
  • Anonym (spöke)

    Älskar honom. Han ÄR kärleken! Tänker på varandra på semestern nu. Sen får vi se....

  • Anonym (spöke)
    googlade skrev 2013-07-06 23:57:09 följande:
    Som du har det ts, så har jag haft det av och till under 20 år. Min första kärlek och jag kan inte släppa kontakten, som det verkar - men vi är inte synkade.

    Det är sorgligt och underbart på samma gång, men i ditt fall - om ingen av er har barn ännu, ge det en chans.

     
    Vi älskade med varandra efter sommaren... över 30 år som kärleken håller i sig - till och från tar aldrig slut. Det går aldrig över. En dag så kanske det blir vi. Vi älskar varandra. 

    Dumpa...? vi har försökt. Det är ingen idé. Längtar nu!  
  • Anonym (Rotten)

    Vill också dela med mig i den här tråden.

    Jag och mitt ex (20-21~ gamla) gick skilda vägar för drygt ett halvårsen. För mig var han den första riktiga kärleken och jag tyckte vi hade en relativt bra relation (vi hade verkligen våra bra stunder och tillfällen där han var mer än perfekt och fantastiskt fin! Meeeeen även väldigt negativa stunder/händelser som idag gör att jag tycker att det är skönt att slippa honom).

    Jag älskade honom mycket. Men ett par gånger/några gånger under dessa fyra år, så ska jag faktiskt erkänna att tankarna flög iväg om att kanske göra slut och träffa någon annan. Kände mig rätt tom ibland, som att känslorna var borta. Jag förträngde vad jag just hade tänkt då och levde vidare... känslorna kom tillbaks. Vi pratade mycket om framtiden och liknande och hade snarlika åsikter och tankar.

    Sen kom dagen han lämnade mig och jag blev förkrossad. Jag fick verkligen ont i hjärtat på riktigt.
    Jag blev lämnade av min första riktiga kärlek, på ett av de värsta vis som finns. 
    Personligen tror jag att en baktanke fanns - han blev påverkad av sin omgivning, vilket resulterade att han lämnade mig. Hela hans långa lista med anledningar till att lämna mig, var helt oförståelig och väldigt osammanhängande. 

    Idag.. ca 6 månader senare, känner jag en frihet att slippa honom. Men när jag ser honom, hälsar all historia på. Alla bra stunder susar förbi och man får en klump i magen. I mina drömmar hälsar han på, likaså i tankarna ibland. Jag vill inte ha tillbaks honom, inte en chans. Jag vill ha någon bättre, för att jag förtjänar det. MEN varför blir jag nedstämd när alla minnen hälsar på, tanken på att han kanske träffat någon ny idag eller liknande. Jag vill ju inte vara med honom, men saknade är enorm. Är det saknaden av att ha någon?

    Ska tilläggas att vi idag inte har någon som helst kontakt, eftersom att vi ett par gånger efter uppbrottet har bråkat rätt rejält. Har alltså inte kvar människans hemnummer eller mobilnummer, mail, facebook eller liknande. Men vi bor i samma stad och är/var väldigt lika som personer och springer därför lätt på varandra på samma platser och område. Oundvikligt. (Där kommer alltid klumparna i  magen och rusande hjärtat fram)

    Det här får mig att må extremt dåligt. Det får mig att vilja fly! 

  • Liljan i Hagen

    Så många med samma röra dvs hjärnspöken. Jag och mitt ex ( dvs första kärlek) har nu gått fram och tillbaka mellan ihop, kk:s och rasande arga på varandra under 7 år ...7 år patetiskt. Men samtidigt ljuvligt och förbjudet , sån passion! Visst har man haft någon annan men aldrig samma känsla. Varför inte bara släppa det och gå vidare ... tar sådan tid att rensa alla hjärnspökena ! 

    Mitt ex och jag är som totalt olika . Han en småländsk svensson som sparar varenda krona och håller sig inom Sveriges gränser. främlingsfientlig och brist på bords skick. suck* att laga honom italiensk med rödvin är helt åt pipan. Jag rest jorden runt, vill ha en karriär och inte bli hemmafru, bo i storstan , älskar laga all sorters mat... suck*
    Det enda man verkar kunna göra är att ta tjuren vid hornen och rensa ut alla hjärnspökena och skriva en lista på varför man gjorde slut och inte gillade hos personen och strävar efter att få hos en framtida partner. Vill inte ens föreställa mig Er som har partners och går igenom detta * hemskt . Samtidigt är det jäkla underbart att ha hittat en annan-det om något tycker jag är SÅ svårt dvs man går så lätt bakåt istället för att blicka framåt . / Lilja

  • Spartacus

    Acceptera att han ÄR där! Det är ingen som begär att man ska glömma gamla vänner? Ji mer man kämpar emot desto starkare blir känslorna....

    Tillåt dog fantisera iväg ibland men gör dig inte besatt genom bilder på nätet mm. Förmodöigen så är ni inte ihop av en anledning samt att ni ju förändrats och bilden av er är selektiva minnen, fantasier...

    Lev idag, minns igår och blicka framåt!

  • Anonym (spöke)

    Var ihop med fel man, träffade mitt "rätt" ex, men det blev inte rätt i alla fall. Nu har jag blivit förälskad i en äkta rätt person och det är 100000 ggr bättre och lyckligare kärlek. Tror att man saknar kärleken, den äkta ärliga kärleken. När man får den i en annan person blir man fri ex-drömmarna och hjärnspökena. Det är oavslutade relationer.....

  • Anonym (Tipsar)

    Har du provat med magi för att avsluta det som varit och bli av med känslorna? Jag har av erfarenhet märkt att det hjälper om man avslutar det på ett fint sätt .

    Ni som har återkommande tankar om gamla ex eller har svårt för o glömma honom och verkligen vill gå vidare ska få hjälp av någon som är skicklig eller mera bekant med magi för att hjälpa er och gå vidare.

    Det funkar och det är så skönt och sluta tänka på de dagligen.

  • Anonym (me too)

    Jag har just blivit lämnad efter 12 år. Min själ har gått sönder. Jag kommer må bättre men jag älskar mitt ex, har gjort i flera år. Det innebär att han flyttat in i min själ om och om igen genom åren. Inga åralånga förhållanden är hela tiden perfekta. Jag tror att man under förhållandet för sig själv aktivt väljer sin partner flera gånger om. Det gör man av en orsak, kärlek.

    Jag kommer aldrig sluta älska mitt ex, men vi kan inte leva ihop. Jag accepterar honom som en fantastisk människa. Det tar tid att komma över någon. Slutar det med en bomb är det inte konstigt att du fortsätter tänka. Borde ni prata ut igen för att du ska kunna gå vidare? Acceptera honom som en bra människa du en gång valde. Lev med att du gjorde slut. Tänk att hjärnspöken bara är tankar. Du är gift och egentligen lycklig. Jag kommer tänka på mitt ex i många år.

    Acceptera tanken, det är bara en tanke.

  • Anonym (Nanna)

    Det är beundransvärt att lägga en stor tacksamhet över att din nuvarande kan stå ut att bli jämförd och att du egentligen ser den bild du önskar ,det är ku faktiskt inget hjärn spöke när ni kommunicerar via fb och jag tycker helt ärligt du måste välja .

  • Anonym (Igelkotten)

    Oj då vad många som känner som jag....tog slut med mitt ex för ett år sen..har idag en ny kärlek som jag vill satsa på. Men exet spökar varje dag...trots att jag vet vi inte passar som par...vi var tillsammans i 7 år...så det är nog mycket den tryggheten vi saknar...så mkt minnen..historia...

  • Anonym (Hjälplös)

    Fan va läskigt att läsa allt detta då jag vart lämnad för 3mån sedan och har barn tillsammans, inte blir de lättare av att jag lagt allt i familjen och känner mig tom nu, familjen är jag. Det har varit min ideologi hela livet och kan inte tänka mig ett liv utan det. Men just nu svarar hon bara på sms angående barnet och jag slits itu och har ångest som gör man bara vill ringa henne,åka å träffa henne osv

    De kan inte vara sant.

    Min terapeut har inte tid förrän om 2mån och känner inte min medicin citraplex? Tidigare sertralin ger nåt

    Och allt känns tio gånger värre sen jag började jobba igen.

    Det känns som en riktig depression nu,kände mig starkare och gladare förut.

  • Anonym (Livskärlek)

    Hum
    känner samma eller likvärdigt.
    nu är jag lite äldre det har nu gått ca 10 år.
    mitt livs kärlek tog det tyvärr slut med. Vems felet va är ja   Det är nog bådas fel.
    lever nu med en helt underbar individ fast hon utmanar mig på ett helt annat sätt en mitt ex. 
    Min mamma sa en gång att man ska va glad att man fick träffa sitt livs kärlek det är tyvärr inte alla som får det. Lite tragiskt fast det är nog sant.  Nu är jag närmare 60 ock mitt liv är rätt behagligt. 


    l Ja va vill jag med detta man är nog sin egen lyckas smed. jag hoppas verkligen att TS. Hittar vad som är vicktigt i ditt liv. Ps om man aldrig frågar så får man aldrig svar. 


    jag har frågat tyvärr inget rakt svar fast jag har hört på avsides.

Svar på tråden mitt ex är ett hjärnspöke jag vill ska få ro